Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Universitet (Nutiden. Tyskland. England)
1112
förestås af en dekan. De ord. och e. o. professorerna
utnämnas på lifstid; de äro oafsättliga och kunna bli
emeriti endast på egen ansökan. Lärare äro vidare
oaflönade docenter (privatdocenter), hvilka genom
prof ("habilitation") ernå venia docendi samt utgöra
en plantskola för akademiens lärarkrafter, samt på
kort tid anställda lärare i moderna språk med titeln
lektor. Honorarieprofes-sorer uppbära ingen lön, men
ha rätt att hålla föreläsningar. Lärarna tillsättas
af regeringen efter förslag af fakulteten. Därvid
har Tysklands delning i smärre stater varit nyttig
för lärarnas andliga själfständighet, ity att de för
sin utkomst ej äro beroende af en enda regering,
utan konkurrens råder mellan universiteten
i kallandet af framstående vetenskapsmän. Af
lärjungarna fordras aflagd mogenhetsexamen. Valet
af ämnen i filosofiska fakulteten är betydligt
fritt. Den filosofiska fakulteten har numera
flerstädes delats i en filosofisk-historisk och
en matematisk-naturvetenskaplig. Professorernas
och docenternas föreläsningar äro dels offentliga
(gratis), dels enskilda (mot afgift). Anstalter
för praktiska öfningar och tillegnandet af
vetenskaplig metodik under ledning af professorer,
s. k. seminarier (för filologi, teologi, historia,
matematik o. s. v.) samt laboratorier äro högt
utvecklade. Oinskränkt läro- och studiefrihet
råder. Hela detta system är förträffligt lämpadt
för att främja vetenskapens utveckling. För
doktorsgrad fordras förutom muntlig pröfning godkänd
originalafhand-ling. I samband med universiteten
stå "statsexamina" för teologer, jurister, läkare
och lärare, i det att regeringarna mestadels ta
examensnämndernas medlemmar från universitetens
lärarkårer. Till stats- och doktorsexamina framsläppas
inga andra än de, som med officiella intyg kunna
styrka, att de som inskrifna studenter vid ett
tyskt universitet ha åhört föreläsningar under
det föreskrifna antalet "semestrar" (terminer; för
filos., teol. och jurid. fakulteterna vanligen 6,
för den medicinska 8-10; dock förslår i regel icke
detta minimiantal). Vinterterminen räcker från midten
af okt. till början af mars, sommarterminen från
midten af april till början af augusti. Studenterna
stå under den akademiska domsrätten, utöfvad af
rektorn, universitetsdomaren och senaten (den
tillämpas mest för skuldmål, dueller och politiska
förseelser); straff-graderna äro relegation,
"carcer", böter och tillrättavisning. Kvinnor ega
numera tillträde till alla tyska universitet. De
under den akademiska frihetens hägn utvecklade
studentsederna uppbäras af ett ståndsmedvetande,
som länge förhållit sig exklusivt gentemot allsköns
"filistrar". Begreppet om studentheder söker
fortfarande ofta sitt värn i duellen ("mensur"),
ehuru denna är förbjuden. På 1600-talet delade
studenterna sig vid tyska universitet i landsmanskap
(nationer) L kårer. Därtill kommo omkr. midten af
1700-talet ordnar (i viss mån efter frimureriets
förebild), hvilka för-svunno vid 1800-talets början,
men ersattes af "burschenschaften", som under sin
korta tillvaro verkade varaktigt för patriotisk och
andlig lyftning samt kroppslig utbildning genom
turnväsendet. Kårerna ("corps") bestå ännu och
bibehålla delvis nationsnamnen (Borussia, Silesia
o. s. v.), men äro ej längre stängda för studenter
från olika landsdelar. Yid sidan däraf ha i senare
tider uppstått spe-
cialvetenskapliga och "fria" studentföreningar. De
till inga föreningar hörande studenterna kallas
"wilde". I Tysklands nationella frigörelse 1813
och dess politiska enhetsverk på 1800-talet deltogo
dess studenter på ett kraftigt sätt. Världskriget
1914-18 åstadkom stor manspillan bland värnpliktiga
studenter och akademiska lärare i Tyskland såväl som
i andra krigsländer. Och alla ekonomiska värdens
omhvälfning under den närmast följande tiden har
högligen försämrat existensvillkoren för Tysklands
studenter och akademiska lärare, till stort men för
framtidens kultur.
Vid de två äldre engelska universiteten har det
föråldrade medeltida kollegieväsendet fullständigt
bibehållits ända inpå senaste tiden, och ingen verklig
akademisk frihet har däi rådt. I Oxford och Cambridge
höra studenterna ej till någon särskild fakultet,
utan till bestämda kollegier (colleges) eller halls,
i hvilka de bo, intaga sina måltider och erhålla
undervisning. Sammanfattningen af dessa stiftelser
utgör universitetet. De äldsta kollegierna inrättades
på 1200-talet. De fingo stora donationer af konungar
och privatpersoner. Urspr, inrättade för medellösa
och andligt sinnade ynglingar, blefvo de med tiden
snarare kostbara hemvist för rika och sportälskande
ungdomar, som där utbildades till gentlemän, präster
o. s. v. mera än till vetenskapsmän, och universiteten
kommo i nära beroende af episkopalkyrkan. Kollegierna
äro själf-förvaltande korporationer, med boningshus
för lärare och studenter, kapell, bibliotek, museer,
trädgårdar o. s. v. Om kollegiernas organisation,
deras styrande, aflönade medlemmar, som äro graduerade
(fellows), och de olika kategorierna af studenter
(undergraduates) se College l, sp. 526-528. Sedan
1870-talet finnes ock ett mindre antal "noncollegiate
students". Lefnadsord-ningen inom kollegiet
är afsedd att vara halft klosterlik. Halls äro
anstalter, som skilja sig från colleges endast
däri, att de icke utgöra korporationer. I den
filosofiska fakulteten, som intar en härskande
ställning och är dels humanistisk (arts), dels
matematisk-naturvetenskaplig (science), lades
länge hufvudsaklig vikt vid latin och grekiska
jämte filosofi, matematik och naturvetenskaper,
men numera finnas lärostolar äfven för sådana ämnen
som jämförande språkforskning, österländska språk,
europeiska språk, historia, nationalekonomi, poetik,
konsthistoria, musik m. m. Studenterna ha att undergå
en lindrig inskrifningsexamen och kunna studera
till pass (3-4-årig kurs, med pröfning i 3 ämnen)
eller mera vetenskapligt till honours (ett visst
hufvudfack jämte fordran att ha åhört föreläsningar
i några andra ämnen; jfr B a c h e l o r, Class-man
och Honours d e gr e e). Honours bachelors erhålla
efter l-3 år graden master of arts utan vidare
pröfning. Sedan kan följa doktorsgrad, antingen som
hedersbevisning eller mot inlämning af vetenskaplig
afhandling. Medicinen studeras mest vid medicinska
fackskolor, juristerna studera vid universitetet
till bachelor of laws och inträda därefter vid
något af inns of court (se d. o.). Studiekursen
är 3-4-årig och delad i flera kurser med afslutande
pröfningar. Inga ämbetsstudier idkas, utan ögon-märket
är allmänbildning. Fellows kunna sorgfritt egna sig
åt vetenskaplig verksamhet. Den egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
