Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1077-1078 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungulata (af lat. ungula, hof, klöf), Hofdjuren, zool.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chalicotheriidæ. De numera till denna djurgrupp räknade fossila
däggdjuren uppfattades, då de första skelettdelarna
upptäcktes (1825), såsom sengångare. Senare och
rikligare fynd ha emellertid ådagalagt, att de
äro opartåiga hofdjur med starkt ombildade tår:
dessa (fig. 2), af hvilka finnas tre å både fram-
och bakbenen, äro långa, starkt krökta med klufna,
kloliknande tåleder; antagligen uppbars kroppstyngden
ej af tredje tån, hvilken hos öfriga opartåiga hofdjur
är den anatomiskt och funktionellt viktigaste, utan
af den yttre tån, som är homolog med den fjärde å
den typiska däggdjursfoten. Medan således i detta
afseende en märklig likhet med sengångarna framträder,
bevisar handlofvens, vristens äfvensom kindtändernas
byggnad deras nära samhörighet med de opartåiga
hofdjuren. Chalicotheriidæ uppträda i Europa under
oligocen- och kvarlefva till pliocentiden, i Asien
ända in i pleistocen.

Fig. 2. Framfot af Macrotherium giganteum. 1/8 nat. storl.

5:e underordningen Litopterna. Äfven denna
underordning innehåller uteslutande utdöda, tertiära
eller kvartära hofdjur, som lefvat i Syd-Amerika. De
mera typiska representanterna voro tågångare,
påminnande om lamadjur eller hästar. Hand och fot med
3 eller 1 tå med hof. Tandsystemet fullständigt och
vanligen med slutna tandrader, eller äro framtänderna
tillbakabildade; de främre kindtänderna äro alltid
enklare än de bakre. Flera skelettdelar förete likhet
med de opartåiga hofdjurens. Till de märkligaste
släktena hör Macrauchenia (fig. 3), utmärkt genom
långsträckt, liten skalle med långt bakåt (å hufvudets
ryggsida) belägna
näsöppningar; näsbenen tillbakabildade; tandraderna
äro fullständiga; halskotorna äro förlängda och
öfverensstämma till sin byggnad med lamadjurens;
tre tår på alla extremiteter; näsregionens byggnad
gör det mer än sannolikt, att

Fig. 3. Restaureradt skelett af Macrauchenia patachonica.

Macrauchenia varit utrustad med snabel. Macrauchenia,
som uppnådde en kamels storlek, lefde under
kvartärtiden. Ett annat släkte, Thoatherium, från
miocenperioden, är af särskildt intresse, enär
det eger blott en tå (den tredje) liksom hästen,
men med ännu mera tillbakabildade sidotår än denna
(se Hästdjuren). Trots denna påfallande
öfverensstämmelse finnes, såsom framgår af den
öfriga organisationen, intet släktskapsförhållande
i rätt nedstigande led mellan Thoatherium och
häst.

6:e underordningen Amblypoda l.
Dinocerata. Denna grupp innesluter ej blott de högst
differentierade och jättestora Dinoceras-arterna,
utan ock former af mera ursprunglig organisation
och blygsammare dimensioner. Sålunda är det äldsta
kända Amblypodsläktet: Pantolambda (se fig. 4 o. 5)
ur Nord-Amerikas äldsta eocen ett litet djur med
mycket ursprungliga egenskaper. Mera differentieradt
och större är det i Europas och Nord-Amerikas undre
eocen anträffade släktet Coryphodon (fig. 4 o. 5). Med
sin högst utbildade och största form
Dinoceras, funnen i Nord-Amerikas öfre eocen, dör hela
underordningen ut. Jfr ock art. Dinoceras.

Fig. 4. Skelett af Pantolambda (t. v.) och Coryphodon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>