Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungarisch-Brod - Unga Tyskland - Ungava - Ungbarock - Ungdemokraterna - Ungdomsdomstolar - Ungdomsförbund, Ungdomsföreningar, Ungdomsmöten - Ungdomsgudinnan - Ungdomspsykologi - Ungdomsrörelsen - Ungdomsskolor, Praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biflod Oslawa. Omkr. 4,000 inv., tjecher och tyskar.
Unga Tyskland (Das junge Deutschland). 1. En politisk
förening. Se Unga Europa. – 2. En litterär
riktning. Se Tyska litteraturen, sp. 578.
Ungava [aŋgā’və], förr distrikt i Dominion of
Canada, mellan Hudsons vik, Hudsons sund och Davis’
sund, sedan 1912 förenadt med prov. Quebec. 919,300
kvkm. 5,113 inv. (1901).
Ungbarock. Se Renässans, sp. 1419.
Ungdemokraterna. Se Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti, sp. 1278.
Ungdomsdomstolar, stundom förekommande benämning i
st. f. barndomstolar (se d. o. Suppl.).
Ungdomsförbund, Ungdomsföreningar, Ungdomsmöten. Se
Ungdomsrörelsen.
Ungdomsgudinnan. Se Hebe.
Ungdomspsykologi, psyk., den del af psykologien
(se d. o.), som handlar om ungdomsålderns själslif.
Ungdomsrörelsen används numera ofta som beteckning för
de yngres sträfvan att själfva, efter sin uppfattning,
få gestalta tiden i religiöst, kulturellt, socialt
och politiskt hänseende samt att få lämpa fysisk
uppfostran efter sina behof och ideal. Medlet att
genomdrifva dessa mål sökes som alltid vid dylika
sträfvanden i möten, föreningar, förbund, klubbar
o. d. Egentligen beror hela världsutvecklingen på
de ungas försök att uppnå en högre ståndpunkt än
deras, hvilkas lif öfverskridit sin höjdpunkt;
hvar denna punkt skall förläggas, därom kunna
skilda meningar råda: vanligen torde den anses
falla omkr. fyrtioårsåldern, dock med benägenhet
att framskjutas. Tänker man på människosläktets
yttre utveckling, är det till följd af ungdomens
benägenhet att flytta, som länderna småningom
befolkats genom kolonisation och emigration, ända
från de äldsta tider, då ariernas stammar utvandrade
till Indien, då de fornitaliska folken utsände
nya afläggare, ungt folk (se Versacrum),
ända till den nyaste kolonisationen af Amerika,
Afrika och Australien. Emellertid menar man med
"ungdomsrörelsen" i allmänhet alltid andliga och
moraliska rörelser, som söka bringa släktet högre,
än det förut varit. Att följa dessa rörelser,
som förekomma i alla civiliserade länder, låter
sig gifvetvis ej här göra, ej ens om man inskränkte
sig till dem, som uppstått i medelpunkterna för den
bildade ungdomen, såsom vid universiteten, ända från
deras tidigaste period under antiken till Berlin,
London, Paris, Oxford, Uppsala, Lund och en mängd
andra dylika platser; ända från de grekiska
hetairierna (se d. o.) till våra dagars klubbar
och studieinrättningar. Här kan af påtagliga skäl
endast bli fråga om vårt eget land. Impulsen till
nyare tidens religiösa ungdomsrörelser har kommit
till oss från de angelsaxiska länderna. De ha till
ej ringa del sitt upphof i den tanken, att religionen
för att bestå i kampen mot de allt skarpare angreppen
måste lösas ur kyrkans snäfva tvång och i förening
med den nyare sociala utvecklingen omfatta lifvets
alla förhållanden och låta religiositeten genomtränga
samlifvet, sådant detta vanligen gestaltar sig bland
ungdomen, sätta det religiösa lifvet i samband med
sällskapsglädje, musik, idrott samt att genom
ekonomiska sammanslutningar skapa lokaler och andra
betingelser därför, hvilket allt naturligtvis ej
hindrar samarbete med kyrkliga krafter. Detta
betraktelsesätt har gett upphof till den öfver
hela världen spridda Y. M. C. A. (eng. Young men’s
Christian association), sv. K. F. U. M. (Kristliga
föreningen af unge män; se d. o.). En motbild till
K. F. U. M. är K. F. U. K. (Kristliga föreningen
af unga kvinnor; se d. o.). I mera eller mindre
sammanhang med dessa föreningar stå t. ex. Kristliga
studentvärldsförbundet (se d. o.) samt Kristliga
studentmöten (se Studentmöten, sp. 491). Äfven
finnas fristående religiösa associationer, såsom
församlingsföreningar för ungdom i Stockholm och
annorstädes, "Stockholms kristliga ynglingaförening",
"Stockholms kyrkliga ungdomsförbund" m. m. – I all
ungdomsrörelse ligger enligt dess egen uppfattning ett
kulturellt element. Som bärare af detta kunna i viss
mån anses de nordiska studentmötena sedan 1840-talet
(se Studentmöten), ehuru äfven politiska motiv därvid
spelat in. Så är ock fallet med två stora, politiskt
olika orienterade sällskap i Uppsala (Stockholm)
för anordnande af allmänfattliga föredrag och
utgifning af småskrifter: Heimdal (se d. o.) och
Verdandi (se d. o.) samt den 1905 i Stockholm
bildade föreningen Kulturella ungdomsrörelsen (se
d. o.). Ett kulturellt sträfvande ingår naturligtvis
ock i de sedlighetsifrande ungdomsföreningarna, såsom
de, som äro förbundna med Nykterhetsrörelsen (se
d. o., sp. 226 ff., samt Nykterhetsorden Verdandi,
Godtemplarorden, Templarorden och Sveriges
studerande ungdoms helnykterhetsförbund). Genom
"ungdomsafdelningar", "studieförbund", "studiecirklar"
m. m. ha nykterhetsföreningarna ganska lifligt,
om ock ej alltid besinningsfullt deltagit i
ungdomsrörelsen. På en tid, då det bedrifves
en så liflig politisk "agitation", är det helt
naturligt, att äfven de yngre, som ju numera till
största delen ha rösträtt, indragas i de politiska
striderna, där t. o. m. unga kvinnor spela en ej
obetydlig roll. Bland de associationer, som härvid
kommit i fråga, må nämnas Sveriges frisinnade
ungdomsförbund (se d. o.), Studenter och arbetare
(se d. o.), Svenska socialistiska ungdomsförbundet
(se d. o.), Sveriges nationella ungdomsförbund (se
d. o.). För reformer i ungdomens fysiska fostran verka
idrottsorganisationer (se d. o. och Scoutrörelsen).
J. C.
Ungdomsskolor, Praktiska, skolor, som, afsedda
för den tidiga ungdomsåldern, från omkr. det 13:e
året, ha till uppgift att genom uppfostran och för
ändamålet särskildt lämpad undervisning bereda
ungdomen för olika uppgifter inom det praktiska
lifvet. K. proposition om fullständig ombildning
af de förut befintliga ungdomsskolorna antogs af
1918 års riksdag. Härigenom organiserades hithörande
undervisning så, att på den obligatoriska folkskolan
följer en lika obligatorisk fortsättningsskola, med
begränsad teoretisk undervisning, sä att lärjungarna
samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
