- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
971-972

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unbehawn, Paul - Uncaria - Uncia (vikt, mynt) - Uncia (zoologi) - Uncialskrift - Uncinula necator - Uncites - Uncle Sam - Uncle Tom’s cabin - Unconditional surrender - Unctio extrema - Undal - Undalen (Audnedalen) - Unda maris - Undanskiftande - Undantag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Unbehawen [yn-], Paul, sjöhjälte. Se Cronhawen.

Uncaria (Ourouparia), <i>bot., ett släkte af lianer,
som klättra med till hakar ombildade grenar, hörande
till fam. Rubiaceae, underfam. Cinchonoideae,
med 35 arter, de flesta förekommande i tropiska
Asien. Bladen äro vanligen läderartade, med
interpetiolära stipler, blommorna sitta i hufvud,
frukten är en torr kapsel. Om U. Gambir (Ouroupäria
Gambir, Nauclea Gambir) se G a r f m e-del, sp. 747.
G. L-m.

U ncia, lat., hos de gamle romarna tolftedelen af
ett ass (se A s) som vikt eller mynt. Ordet brukades
äfven för att i allmänhet beteckna tolftedelen af ett
helt och slutligen "småsak", "obetydlighet". Jfr Uns.
R. Tdh.*

U^cia, zool. Se Leopardus irbis.

Unciälskrift (af lat. ufncia i bet. tolftedels fot,
tum), en afrundad, af stora och feta majuskler
bestående skrifstil, nyttjades hufvudsakligen på
300 -500-talen. Om denna samt omhalfuncialer so P
a l e o g r a f i, sp. 1276 och fig. 2, 3 o, 14 å
pl. I-II. Stora kvadratiska begynnelsebokstäver utan
sirater kallas i boktryckarkonsten uncialer.

UncFnula necätor, bot. Se Erysibacese, sp. 846.

Uncltes (af lat. u’ncus, hake), paleont., utdödt
släkte af fam. Spiriferidce bland brachiopoderna
(armfotingarna), utmärkt därigenom, att det
större skalet är utdraget med hakformigt
böjd snabel. Deltidiet är högt och skalen
försedda med radie-rände strimmor. Släktet
tillhör det devoniska systemet. Den viktigaste
arten är den stora U. rjryphus i medeldevon.
B. L-n.*

Uncle Sam [a^kl sä’m]> eng., "Farbror Sam" öknamn för
Nord-Amerikas förenta stater och dess folk. I bild
framställes U. som en man med spetsigt hakskägg samt
med hög, starkt konvex hatt prydd med det amerikanska
banerets stjärnor; ofta är han iklädd byxor af röd-
och hvitrandigt tyg, sålunda i den amerikanska
flaggans färger (denna flagga kallas skämtsamt
the nig g er trousers, negerbyxorna). Måhända har
benämningen Vncle Sam uppkommit af U. S. A., den
officiella förkortningen för United states of America.

Uncle Tom’s cabin [a^kl tå’ms kä’bin], "Onkel
Töms stuga", titeln på en social roman af Harriet
Beecher-Stowe. Se S t o w e.

Unconditional surrender [ankondi^enl särande], eng.,
"obetingad underkastelse", general Grants lösen i
Nordamerikanska secessionskriget 1861-65.

U^ctio extrema, lat., sista smörjeisen (se d. o.).

Undal. 1. Nordre U., sedan 1919 Nord-Audnedal, norskt
pastorat, omfattande Vigmo-stad och Konsmo socknar och
härad, Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal
amt), n. v. om Mandal. 235 kvkm. 4,135 inv. (1917). -
2. S ön dr e U., sedan 1919 Sör-Audnedal, härad
och socken i ofvannämnda fylke, n. ö. om Mandal,
Norge. 171,?o kvkm. med 2,737 inv. (1917).
1-2. K. G. G.

Undalen, sedan 1919 Audnedalen, en omkr. 25 km. lång
dalsänka, fr. n. till s., v. om Mandalen, Vest-Agder
fylke, Norge. Dalen genomflytes af Undalselven
(Audnedalselven), representerande 265 naturliga hkr,
som vid utbygg-

ning kunna uppbringas till
6,600. Vattenområdet är 7,94 kvkm.
K- G- G-

Unda ma^is, lat. ("hafsvåg"), mus., en i vissa orglar
anbragt 8-fots flöjtartad labialstämma, stämd i lätt
sväfning mot en annan svag stämma.

Undanskiftande, jur., ett i särskild lagstadgad
ordning hos domstol begärdt och af densamma beviljadt
fritagande af egendom i makars eller frånskilda
makars bo eller i dödsboet efter gift person från
vissa borgenärers kraf. Institutet är en egenhet
för den svenska rätten och har däri utbildats
under 1800-talet med utgångspunkt i de invecklade
reglerna om äkta makars gäldansvar, regler, hvilka i
sin nu gällande afsättning (af 1898) uppställa icke
mindre än åtta slags gäld med olika betalningsansvar
(Giftermålsb. kap. 11 §§ l-6). Svårigheterna med detta
system framträda icke så mycket i tillämpningen,
enär reglerna om hvilken del af egendomen, som
skall gå i betalning för gäld, tillämpas allenast
om och i den mån sådant från makarnas sida särskildt
påyrkas. Makarnas borgenärer ega sålunda, i hvad på
dem ankommer, taga betalning för sina fordringar ur
hvilken del som helst af makarnas egendom. Men make är
berättigad att gentemot borgenärs tvångsåtgärder för
erhållande af betalning åberopa den ansvarsfrihet för
viss egendom, som lagen medger, dock vid utmätning
regelrätt, endast så vidt makens enskilda egendom
angår; i konkurs kan däremot jämväl makens andel af
den samfällda egendomen (makens giftorätt) fredas
från borgenärerna. Medlet för sådant fredande i
konkurs är just undan-skiftände. Detta får numera
ej heller användas utanför konkurs. Det förutsätter
vidare, att den äktenskapliga egendomsgemenskapen
ej fortbestår, m a. o. att antingen boskillnad (se
d. o.) vunnits eller åtminstone sökes senast på samma
gång undan-skiftandet begäres, eller hemskillnad (se
d. o. i Suppl.) eger rum eller äktenskapet upplösts
(genom döden eller äktenskapsskillnad). Å andra
sidan är undanskiftande ej af nöden för att freda ena
makens egendom från den andres borgenärer, om dennes
konkurs inträffar efter det makarnas egendom skiftats
i anledning af boskillnad, hemskillnad, ena makens död
eller äktenskapsskillnad. Angående hvad som är att
iakttaga med afseende på begäran om undanskiftande,
konkursborgenärernas hörande däröfver samt domstolens
beslut i ärendet och den verkan, detta medför, se
boskillnadslagen §§ 27-30, urarfvagörelseförordningen
§§ 9, 10, 28, samt lagen om äktenskaps ingående
och upplösning kap. 6 §§ 14, 19. Litt.: Win-roth,
"Svensk civilrätt", II (1901, s. 443 ff., 616 ff.) och
"Handbok i svensk civilrätt", II (1911, s. 109 ff.). -
I det 1920 af riksdagen antagna förslaget till ny
giftermålsbalk, är institutet undanskiftande icke
bibehållet. C. G. Bj.

Undantag (da. aftægt, undentag; no. föderaad, livöre,
kaar
). Vid försäljning af hemman händer ofta, att
säljaren för sin återstående lifstid betingar sig
af köparen vissa förmåner af hemmanet: spisning vid
hemmansegarens bord eller bestämd myckenhet spannmål,
potatis, bränsle eller andra naturaprodukter,
vissa körslor eller andra tjänster eller ock vissa
penningbelopp, äfven bostad eller brukanderätt till
jordområde. Dylikt aftal kallas undantagskontrakt
och de däri utfästa förmånerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free