Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulm - Ulmaceæ - Ulmann, Benjamin - Ulmaren - Ulmaria - Ulmeker - Ulmerdogg - Ulmgren, Otto - Ulmin, Ulminsyra - Ulmoideæ - Ulmus - Ulna - Ulner, Karl Hans - Ulodendron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linjer (till Kempten, München, Friedrichshafen,
Aalen och Tuttlingen), ligger vid den punkt
af Donau, där denna blir segelbar, är en af de
förnämsta handelsplatserna i Württemberg och har
liflig industri (tillverkning af metallarbeten,
mässingsvaror, gjutgods, cement, bomull och
bomullsvaror, hattar, asfalt, eldsläckningsredskap,
tornur, maskiner, verktyg, musikinstrument samt korg-
och trävaror). Dessutom finnas i U. stora bryggerier,
garfverier, färgerier och båtvarf. Berömda äro
dess grönsaker (särskildt sparris), korn, öl,
tobakspiphufvud och sockerbröd. U. har handels-
och industrikammare samt var före Världskriget stor
garnisonsort. Det är säte för generalsuperintendent,
kretsförvaltning och landdomstol samt
hufvudtullkammare och forstämbetsverk. – De olika
vägar, som sammanlöpa i U., ha gjort det till en
strategiskt viktig ort och länge äfven en fästning
af första rangen. Förbundsfästning sedan 1841,
befästes U. 1844–59 enligt nypreussiska maneret,
och hufvudfästningen på vänstra stranden erhöll
då en stark enceinte, som sträckte sig ända till
Michaelsberg, på hvilket Wilhelmsfeste bildade
ett fast citadell. På högra stranden befästes
Neu-Ulm som brohufvud, och å båda stränderna anlades
fortgördel. Sedan U. 1871 blifvit tysk riksfästning,
ha dess befästningar sedan 1873 utvidgats och
försetts med en ny fortgördel, som sedermera å
vänstra stranden ytterligare förstärkts; men den
å samma strand varande enceinten såldes 1900 till
staden och har sedan till stor del raserats. Liknande
öde går äfven högra strandens enceinte till mötes;
men Michaelsbergbefästningen skall dock bibehållas. –
U., som nämnes redan 854, blef 1155 fri riksstad
i Schwabiska kretsen, hade på 1400-talet
omkr. 20,000 inv., omfattade därjämte ett landområde
af 640 kvkm. med närmare 40,000 pers. Mot slutet
af medeltiden uppträdde staden ofta i spetsen för
olika schwabiska förbund. 1530 antog U.
augsburgiska bekännelsen och gaf sig 1632 under
Gustaf II Adolfs "protection", hvarefter dess
befästningar förstärktes genom Ruthwens försorg.
1803 kom det till Bajern, 1809 till
Württemberg. Sedan fransmännen under Napoleon 14
och 15 okt. 1805 segrat vid det närbelägna Elchingen,
kapitulerade U. 17 okt., och österrikiske generalen
Mack togs till fånga med 23,300 man. Litt.: Gurlitt,
"Historische städtebilder. Ulm" (1905).
(E. A-t. L. W:son M.)
Ulmäceas, bot., en till serien Urticales hörande
familj af träd eller buskar utan mjölksaft och med
de enkla, ofta oliksidiga, sågade bladen ställda i
2 rader. Stiplerna äro affallande. Blommorna
äro samkönade eller enkönade med fribladig eller
sam-bladig, nästan hinnaktig blomkalk.
Ståndarnas antal (typiskt 5) växlar från 4 till 8.
De utgå från kalkens botten och äro motsatta dess
flikar. Fruktämnet är bildadt af 2 fruktblad
och har 2 järn-breda, på insidan papillösa stift.
Vid mognaden är frukten enrummig, nöt eller
stenfrukt, stundom vingad. Det ensamma fröet
saknar oftast fröhvita. Familjen omfattar 2
underfamiljer: Vlmoidece, med nötlik frukt, och
Celtidoidece, med stenfrukt. De viktigaste af
de 13 släktena äro Ulmus (se A l m) och Cellis.
O. T. S. (G. L-m.)
Ulmann fylma^], Benjamin, fransk målare, f. 1829
i Elsass, d. 1884 i Paris, studerade i Paris för
Drolling och Picot samt vann 1852 stora priset
Tryckt den "/s 20
Eör Coriolanus hos konungen l Äntium, hvarefter
han studerade i Kom. Bland hans förnämsta arbeten,
delvis skräckscener, må nämnas Ring ar en i Niirnberg,
Samvetsagg, Sulla hos Marius och Karl V intågar i
Paris (1878). (G-g N.)
Ulmaren, farm. med., en blandning af flera
sammansatta salicylsyreestrar, innehållande
75 proc. salicylsyra. Preparatet utgöres af en
tung, ljusbrytande, gulröd vätska, som används
utvärtes mot reumatism till pensling eller i form af
salfva. C. G. S. Ulmäria, bot. Se Spirsea. Ulmeker.
Se Indianer, sp. 497. Ulmerdogg, zool. Se Hunden,
sp. 1314. Ulmgren, Otto, läkare, dentist, f.
12 dec. 1844 i Örebro, blef med. licentiat
i Stockholm 1874, med. doktor i Uppsala 1877,
idkade tand-läkarstudier i Wien 1875-76 och har sedan
1877 varit praktiserande tandläkare i Stockholm
samt är sedan 1885 hof tandläkare. U. har varit
föreståndare och förste lärare vid tandpolikliniken
i Stockholm 1885-97 och lärare i tandkirurgi vid
Tand-läkarinstit utet 1898-1911. Han har författat
åtskilliga skrifter i odontologi och artiklar i
Nordisk familjebok.
Ulmm, Ulminsyra (af lat. ulmus, alm). Se Humusämnen,
sp. 1304. Ulmoideae, bot. SeUlmacese. Ulmus, bot.
Se A 1m.
Ulna, lat., anat. Se Arm, Armben och fig. 15 till
art. Människan. - Ul närnerven 1. tjufsenan. Se Arm,
Domning och Förlamning.
Ulner, Karl Hans, sjömilitär, statsråd, f. 23
nov. 1796 i Karlskrona, d. 9 sept. 1859, blef 1812
underlöjtnant vid örlogsflottan, förordnades 1833 till
underekipagemästare och 1834 till ekipagemästare
i Karlskrona samt blef 1844 t. f. varfs-chef
där och 1849 varfschef. 5 jan. 1852 inkallades
han i statsrådet (ministären G. A. Sparre) som
chef för Sjöförsvarsdepartementet och utnämndes
s. å. till konteramiral. 30 dec. 1857 nedlade U. sitt
statsrådsämbete. U. var led. af örlogsmanna-sällskapet
i Karlskrona (1827; hedersled, sedan 1852) och af
Krigsvet. akad. (1851). J- N.*
Ulode^dron Rhode, paleobot., beteckning för sådana
stammar eller grenar af Lepidodendron
Parti af en Lepidodendron-stA-m med bladärr samt
ett af
de stora för Ulodendron utmärkande skålformiga ärren.
a/5 nät. storl.
eller Bothrodendron, som jämte bladärren förete i
två längsgående rader ställda ärr af annat slag
30 b. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
