Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ull - Ull (mytologi) - Ulla - Ullahammeren - Ullanhaug - Ull-apor - Ullared - Ullasjö - Ullathorne, William Bernard - Ullava - Ullavasdraget - Ullberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 126 mill., och Afrika, med 94 mill. kg. På
de särskilda produktionsländerna fördelade sig
produktionen s. å. på följande sätt i mill. kg.:
Australien 248,2, Ryssland 145, Förenta staterna
129,5, Argentina 116,9, Nya Zeeland 87,9,
Brittiska Afrika 71,6, Uruguay 63, Storbritannien
54,8, Asiatiska Turkiet 40,8, Balkanstaterna och
Europeiska Turkiet 40,8, Frankrike 29,4, Indien 27,2,
Asiatiska Ryssland 27,2, Spanien 23,6, Kina 22,6,
Österrike-Ungern 18,6, Brasilien 15,9, Algeriet 15,
Tyskland 11,3, Italien 9,5, Chile 9 och öfriga länder
56,2. Öfver Sveriges ullproduktion 1917 föreligger
ännu ingen officiell uppgift; men om man utgår ifrån,
att hvarje får årligen lämnar 2 kg. ull (hvilket torde
vara normalt här i landet), blir, då fårantalet enligt
den officiella husdjursräkningen 1917 i Sverige var
1,344,202, Sveriges ullproduktion s. å. något mer än
2,5 mill. kg.
England är medelpunkt för ullhandeln liksom för
ylleindustrien, och denna var till slutet af
1700-talet (då bomullen fick öfverhand) landets
ojämförligt rikaste inkomstkälla. I Londons dockor
hållas stora veckoauktioner på ull. De viktigaste
brittiska marknaderna för fin ull äro vidare Leeds
och Huddersfield, för medelfin Bradford, för gröfre
vara Rochdale. Hufvudorter för tyska ullhandeln
äro Berlin och Breslau, i Böhmen Prag, i Ungern
Budapest. Benämningar på sorterna (efter finheten)
äro superelekta, elekta, prima, sekunda, tertia och
kvarta. – 1917 funnos i Sverige 40 ullspinnerier
med 1,102 arb. och ett salutillverkningsvärde af
13,307,320 kr., och ullspinning förekom tillsammans
med annan industriell verksamhet s. å. på 84
arbetsställen. Importen af ull af får och af andra
djurhår uppgick 1914 till 4,759,633 kg. med ett
beräknadt värde af 13,325,155 kr. Största anparten
däraf utgjordes af kammad ofärgad ull af får med
2,245,938 kg., värde 7,747,048 kr., samt annan
ofärgad fårull med 2,063,910 kg., värde 5,127,128
kr. Af färgad fårull importerades s. å. 95,247 kg. med
ett värde af 317,470 kr. Exporten af ull af får och
andra djur uppgick s. å. till 32,597 kg. med ett
värde af 60,021 kr. De för ullimporten till Sverige
viktigaste länderna voro 1914 Storbritannien och
Irland (2,549,101 kg.; 8,052,434 kr.), Tyska riket
(1,147,680 kg.; 3,471,028 kr.), Danmark (226,568
kg.; 492,420 kr.), Argentina (131,343 kg.; 235,039
kr.), Belgien (114,590 kg.; 431,850 kr.), Frankrike
(105,267 kg.; 300,394 kr.), Australien (28,310 kg.;
67,259 kr.), Algeriet (22,667 kg.; 30,058 kr.),
Förenta staterna (22,224 kg.; 26,736 kr.), Uruguay
(21,948 kg.; 44,326 kr.). – Om färgning af ull se Färgning.
Jfr äfven Garn, Mungo, Shoddy och Ylleindustri.
(G. A. W.)
Ull (Uller; isl. Ullr), nord. myt.,
en af asagudarna, enligt Snorres Edda Sifs son och Tors styfson,
den ypperste bågskytt och skidlöpare samt god
att åkalla i tvekamp. Spår finnas dock af, att
U. varit en af de större gudarna: en ed säges
aflagd vid U:s ring, och särskildt i Sverige ingår
hans namn i många ortnamn, t. ex. Ullevi, och en
strof i Eddadikten "Grimnesmal", där han säges bo
i Ydalarne (idegransdalarna), synes visa, att han
är samme gud som Frej. Namnet är samma ord som
got. wulÞus, angls. wuldor, "glans", "härlighet".
Th. W. (B-e.)
Ulla, kustfyr af 2:a ordningen, n. v. om Aalesund,
Norge. Hvitt, rödt och grönt ljus med ljusstyrkor på
590, 148 och 75 normalljus samt ljus-vidder om 12,5,
9 och 7,5 kvartmil.
K. G. G.
Ullahammeren, kustfyr af 2:a ordningen n. ö. om
Aalesund i Norge. Hvitt och rödt ljus med ljusstyrkor
på 100 och 25 normalljus samt ljusvidder om 8 och
5 kvartmil. K. G. G.
Ullanhaug, en 131 m. hög afrundad ås strax s. om
Stavanger, Norge. Härlig utsikt. Radiostation för
trådlösa telegram till Amerika (Stavanger radio).
K. G. G.
Ull-apor, zool. Se Lagothrix.
Ullared, socken i Hallands län, Faurås härad. 5,272
har. 723 inv. (1918). Annex till Fagerred, Göteborgs
stift, Falkenbergs kontrakt.
Ullasjö, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 5,588
har. 1,063 inv. (191g). Annex till Svenljunga,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Ullathorne [alöthån], William Bernard, engelsk
romersk-katolsk prelat, f. 1806 i Pocklington
vid York, d. 1889 i Oscott vid Birmingham, gick
vid femton års ålder till sjöss och inträdde 1823
i ett benediktinkloster nära Bath. Ordinerad till
präst 1831, kom han 1833 till Nya Syd-Wales som
biträde åt romerske biskopen där. Vid den romerska
hierarkiens upprättande i Australien genom Gregorius
XVI utöfvade U. vidtgående inflytande. 1841 återvände
han definitivt till England, där han snart nog kom
att intaga en ledande ställning inom sin kyrka. 1847
konsakrerades han till biskop och var 1848 delegerad i
Rom vid underhandlingarna om den katolska hierarkiens
upprättande i England. Efter dennas genomförande var
han 1850-88 biskop i Birmingham och organiserade
förträffligt den växande verksamheten inom sitt
område. Hans anseende var så stort, att propagandan
vid kardinal Wisemans död utsåg honom till dennes
efterträdare som Englands romerske primas, men Pius
IX föredrog kardinal Manning. U:s själfbiografi utkom
1891. Han författade därjämte flera betydande verk.
E. M. B.
Ullava [o’ll-], socken i Vasa län, Finland,
Gamla-karleby domsaga, Pedersöre härad, af skild 1912
från Kelviå till eget under Gamlakarleby kontrakt,
Åbo ärkestift lydande pastorat af 3:e kl. Areal 97
kvkm. 1,589 inv. (1918), finsktalande.
O. B–n.
Ullavasdraget (Ullavattnet), Stavanger amt,
Rogaland fylke, Norge, är inköpt af norska staten. Många
vattenfall, bland hvilka öfre och Nedre Rjukanfos(s)
(40 och 58 m.). Ullavattnet representerar,
oregleradt, 17,100 hkr, som genom utbyggning kan
bringas upp till 162,500. Vattenområdet är 380 kvkm.
K. G. G.
Ullberg, Jonas, riksdagsman, f. 9 mars 1767,
d. 9 okt. 1844 i Stockholm, blef 1787 student,
1794 juris licentiat och 1796 docent i juridik
vid Uppsala universitet och beträdde därefter
ämbetsmannabanan. Han vann tidigt rykte som
skicklig jurist och förordnades 1800 till åklagare
i den ryktbara processen med den s. k. Juntan i
Uppsala. 1803 utnämndes U. till borgmästare i
Sundsvall, var sedermera under en följd af år sekreterare
(1812–34) och suppleant (1823–34) åt
justitieombudsmannen, erhöll titel af lagman och
utnämndes 1828 till justitieborgmästare i Stockholm. 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
