Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddeholmsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ökades till 6,000–7,000 ton, hufvudsakligen blekt
sulfatcellulosa. 1894 beslöts, att vid Årås i
närheten af Uddeholm skulle byggas en fabrik för
tillverkning af sulfitcellulosa, hvilken småningom
utvidgades till en tillverkning af omkr. 9,000
ton. Då förläggningen af sågverket vid Munkfors och
fabrikerna vid Stjärnsfors och Årås var ur flera
synpunkter olämplig, började 1910 utredningar om
lämpligheten att förflytta alla dessa industrier till
Vänershamn, hvartill ock bidrog den omständigheten,
att Trollhätte kanal snart stod färdig för fartyg
med 4 m. djupgående, så att skeppning skulle kunna
ske direkt från Vänershamn till utlandet.
Det ofvan nämnda Skoghall befanns vara den
lämpligaste platsen, i synnerhet sedan den därbredvid
belägna egendomen Vidön inköpts, hvarigenom fullt
tillräckligt utrymme bereddes för samtliga planerade
anläggningar. 1913 påbörjades där anläggningen af
en fullt modern elektriskt drifven såg. Sedan 1914
sulfitfabriken vid Årås nedbrunnit, uppbyggdes
en ny, modern sådan vid Skoghall, och 1919 stod
där äfven en sulfatfabrik färdig i st. f. den vid
Stjärnsfors. En järnväg hade redan förut byggts,
förbindande Skoghall med Karlstads östra station
och därmed äfven med bolagets järnväg till Munkfors
och Hagfors. Skoghallsverken (fig. 2) äro numera en
betydande industriell anläggning. Där finnas (1920)
en 12-ramig, modern, elektriskt drifven såg för en
årstillverkning af 24,000 standards med brädgård samt
elektrisk järnväg, förbindande dessa, sulfitfabrik
för tillverkning af 12,000–15,000 ton sulfitmassa,
hufvudsakligen blekt, sulfatfabrik för tillverkning
af 24,000 ton sulfatmassa, hvaraf hälften kan blekas
och återstoden tillverkas i form af lättblekt,
starkmassa eller kraftmassa, alltefter marknadens
behof, sulfitspritfabrik, metylalkoholfabrik samt
eterfabrik, hvartill kommer elektrokemisk fabrik
för tillverkning på elektrisk väg af klorkalk för
blekning af cellulosan och för afsalu samt kaustikt
natron. Stor och rymlig hamnanläggning med kajer är
ock byggd vid Skoghall, där de största båtar, som
kunna trafikera Trollhätte kanal, bekvämt lossa och
lasta. För samtliga arbetare äro byggda moderna och
rymliga arbetarbostäder, äfvensom skolor, skolkök,
gymnastik- och slöjdsalar.
Elektrokemisk industri. Utom den ofvan nämnda
elektrokemiska fabriken vid Skoghall för tillverkning
af 4,500 ton klorkalk och 1,500 ton kaustikt natron
bedrifver bolaget betydande kemisk industri vid
Stjärnsfors, där en anläggning för tillverkning
af träkol genom ugnskolning uppförts, sedan
sulfatfabriken nedlagts. Af biprodukter från
träkolstillverkningen tillverkas tjära, terpentin,
träsprit, en del speciella oljor, ättiksyrad kalk
m. m. För att ytterligare utveckla den kemiska
industrien är vid Skoghall uppfördt ett större
vetenskapligt kemiskt laboratorium med särskildt
anställd vetenskapligt utbildad kemist.
Kraftstationer. Bolaget disponerar öfver betydande
vattenkrafter, hvaraf ungefär hälften är utbyggd. 1914
blef Forshults kraftstation i Klarälfven
färdig (fig. 3), monterad för 22,000 hkr, sedan ha
byggts Malta, Knons och Nains kraftstationer i Ufån,
hvardera på 4,300 hkr; vid Hagfors, Munkfors, Storfors
och Nykroppa äro tillsammans monterade omkr. 6,000
hkr, hvarjämte under utbyggnad (sedan 1918) äro
Krakeruds kraftstation i Klarälfven på 12,500 hkr
och Stjärns kraftstation i Ufån på 1,000 hkr. Dessa
kraftstationer beräknas vara färdiga under loppet af
1920. Dessutom disponerar bolaget omkr. 50,000 hkr,
som ännu äro outbyggda.
 |
| Fig. 3 Forshults kraftstation i Klarälfven. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
