Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täckfjädrar ... - Täljeån - Täljknif. Se Knif, sp. 391 - Täljsten (da. och no. klæbersten), geol. - Tällberg, by i Leksands socken - Tällbergslinjen, polit. Se Persson, Daniel, sp. 590 - Tält - Tältgata. Se Läger, sp. 176 - Tälthydda, krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beteckning för enfaldiga och i kommunala åtgärder
ytterligt otympliga kälkborgare, i likhet med
antikens abderiter, danskarnas molboer (se d. o.) samt
tyskarnas Schildbürger (borgare i småstaden Schilda
i preussiska kretsen Torgau, skildrade komiskt
i den 1597 utg. folkboken "Lalenbuch").
Täljeån, större tillflöde till Hjälmaren inom Örebro län. Åns
hela nederbördsområde, 747 kvkm., utgöres till
öfverväldigande del eller omkr. 65 proc. af odlade
marker och ängsmark. Sjöytan inom området uppgår
till 4,8 proc. (enl. Appelberg). Denna torde dock
genom senare tiders sänkningsarbeten ha betydligt
reducerats. Sålunda ha de båda stora sjöarna Östra,
och Västra Kvismaren, belägna nära utloppet
och ungefär i nivå med Hjälmaren, undergått en
betydlig sänkning i samband med Hjälmarsänkningen,
på 1880-talet, hvarvid äfven stora ytor sankmarker
torrlades. Äfven längre upp inom området finnas
betydande sankmarker, hvilka dock delvis torrlagts,
delvis utgöra föremål för undersökningar i detta
afseende. Vid flodtillfällen sättas betydande
ytor under vatten på grund af dåligt aflopp.
E. O. E–m.
Täljknif. Se Knif, sp. 391.
Täljsten (da. och no. klæbersten), geol., en gröngrå bergart, som
består af en blandning talk och klorit samt är så
föga hård (s. k. "mild"), att den kan "täljas",
bearbetas med knif, såg och borr. Den används
dels som byggnadssten (Trondhjems domkyrka),
dels till ornament- och skulpturarbeten (t. ex. i
Uppsala domkyrka) samt bearbetas till åtskilliga
husgerådssaker, såsom syltgrytor (jfr Grytsten),
mortlar, smöraskar, kaminer etc. Om brytning
och bearbetning se Stenindustri, sp. 1241.
E. E.
Tällberg, by i Leksands socken, Kopparbergs
län. Genom sitt natursköna läge med utomordentligt
vacker utsikt öfver Siljan och Siljansdalen har T. på
senare år blifvit en mycket besökt turistort. Där
har också ett flertal konstnärer skaffat sig hem
eller sommarbostäder. Bland dem märkas kompositören
H. Alfvén och målaren G. Ankarcrona, hvilken senare
på byhöjdens krön, "Holen", af från olika håll i
bygden sammanförda ålderdomliga byggnader skapat en
gård af högt kulturhistoriskt värde. T:s namn blef
allmännare kändt först genom den framstående liberale
riksdagsmannen och talmannen i Andra kammaren Daniel
Persson (se d. o., sp. 590), där bosatt till sin död
(1918).
L–ts.
Tällbergslinjen, polit. Se Persson,
Daniel, sp. 590.
Tält, en oftast konisk eller pyramidformig och lätt
flyttbar hydda af tyg, som uppbäres af en stång eller
af en resning af trä. Om tälten hos naturfolken se
Bostad, sp. 1262. – Om tältens användning af trupper
under olika tider se Läger. Under Trettioåriga
kriget begagnade svenska trupper runda tält af olika
former. Karl XI fastställde modell på fyrkantiga
tält af buldan, rymmande 6 man. Dessutom tillkommo
aflånga officerstält och runda gevärstält. Tälten
fördes i krig på särskilda tältvagnar. 1806
fastställdes ny modell å tält af konisk form
(fig. 1), afsedt att rymma ända till 25 man; sådana
tält förekomma ännu. Tältet göres vanligen af linne
eller bomullstyg. De för manskapet afsedda uppbäras
af en tältstång och fästas vid marken medelst tältpinnar. De i Sverige
använda tälten äro af konisk form; eljest plägar
duken ofta brytas, så att nedre delen blir
cylindrisk, där icke fyrkantiga tält med nedre delen
af duken lodrät användas (fig. 2), genom hvilka
förfaringssätt ökadt utrymme vinnes. Officerstälten
göras i Sverige dubbla, med två tältstänger, takås och
nedersta delen af duken lodrätt nedhängande. Sedan
början af 1800-talet ha tälten icke varit
afsedda att medföras i krig. Där användas numera i
stället skyddstält (se d. o.). – Om soltält, se d. o.
C. O. N.
 |
| Fig. 1. Svenskt soldattält för 25 man, m/1806. |
|
| Fig. 2. Schweiziskt tältläger på 1400-talet; fyrkantiga tält med duken bruten. |
|
| Fig. 1. Femkantig tälthydda. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
