Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 maj 1872 och telegraf öfverenskommelsen 5 okt.
1871. Statstelegrafnätets ledningar, i hvilka
sedan 1908 äfven telefonlinjerna inräknas, hade
1912 en längd af 1,991,500 km. (däraf 174,700
km. i Bajern och 69,000 km. i Württemberg).
Antalet byråer var 48,167, hvaraf 8,538 i Bajern och
2,260 i Württemberg. Antalet postanstalter s. å.
var 41,192, däraf 5,308 i Bajern och 1,194 i
Württemberg. Postens och telegrafens inkomster
1912 voro 901,1 mill. mk (däraf 77,9 mill. i Bajern
och 30,4 mill. i Württemberg), utgifterna 783 mill.
mk (däraf 62 mill. i Bajern och 21,8 mill. i
Württemberg).
Mynt, mått och vikt. Enligt lagen ang. prägling
af riksguldmynt 4 dec. 1871 och myntlagen 9 juni
1873, hvilken senare trädde i kraft 1 jan. 1876, är
myntenheten 1 mark à 100 pfennige. Markmynten präglas
af guld och silfver (se vidare Mark), pfennigemynten
af en legering, bestående af 95 dlr koppar, 4 dlr
tenn och 1 d. zink. På 1 kg. gå 500 1-pfennige- och
300 2-pfennigestycken. Banksedlar utges i valörer
om 5, 20, 50, 100, 500 och 1,000 mk. – Genom lagen
af 17 aug. 1868 för Nordtyska förbundet, hvilken 1
jan. 1872 blef gällande för Tyska riket, infördes
metersystemet, hvilket till 1884 hade särskilda
namn för några enheter och enskilda afvikelser i
indelningen. Så kallades metern stab, centimetern
neuzoll, millimetern strich, litern kanne (= 2
schoppen), hektolitern fass, 50 liter scheffel. Två
pfund (zollpfund) utgjorde 1 kg.; 100 pfund kallades
1 centner, 100 kg. 1 doppeltcentner o. s. v.
Befolkningsförhållanden. T. hade 1 dec. 1910
64,925,993 inv. 1816 beräknas folkmängden på samma
område ha varit 24,833,000 och 1864 39,392,000
pers. Den årliga tillväxten 1816–64 var i medeltal
0,96 proc., 1864–1910 1,09 proc. och 1816–1910
i medeltal 1,02 proc. Den absoluta folkökningen
1871–1910 var 58,1 proc. och 1905–10 7,1 proc. 1910
var folkmängden på 1 kvkm. i medeltal 120, men
folkmängdstätheten var mycket olika, lägst i
Mecklenburg-Strelitz (36,3), högst i konungariket
Sachsen (320,6). I allmänhet visar det sig, att
befolkningen är glesast i det södra höglands- och
det norra låglandsbältet, tätast i de mellersta
bergstrakterna, samt att den tränger sig tätast
tillsammans vid foten och i de nedre dalarna af
mellanbergen eller i de bördiga dallandskapen med
gammal odling, såsom i mellersta Rhendalen, från Basel
till Mainz. Af hela befolkningen bodde 25,954,587
(omkr. 40 proc.) i landskommuner (d. v. s. kommuner
med mindre än 2,000 inv.) och 38,971,406 i
stadskommuner med 2,000 inv. eller mer. 48 städer
hade 100,000 inv. eller däröfver (1910), bland dem
Berlin 2,071,257, Hamburg 931,035 samt Breslau,
Köln, Dresden, Leipzig och München, som alla hade
mer än 1/2 mill. inv. – 1910 funnos 1,026 kvinnor
mot 1,000 män (1885, då öfverskottet af kvinnor var
högst, räknades 1,043 kvinnor mot 1,000 män). I några
områden var dock mankönet numeriskt öfvervägande; så
var fallet i Schleswig-Holstein, Hannover, Westfalen,
Rhenprovinsen, Mecklenburg-Strelitz, Oldenburg och
Elsass-Lothringen. Ogifta voro af män 60,9, af
kvinnor 56,6, gifta af män 36,2, af kvinnor 35,4,
änklingar och änkor 5,3 procent. På 1,000 inv. af
medelfolkmängden kommo 1906–10 årligen 7,94 ingångna äktenskap,
31,6 födda och 17,5 döda (dödfödda oberäknade). Af
alla födda barn voro 1910 9,1 proc. oäkta och 2,9
proc. dödfödda. Till kvinnokönets numeriska öfvervikt
bidrar den större utvandringen af mankönet. Denna
uppgick 1881–90 årligen till i medeltal 136,341
pers., men 1906–10 till endast 26,449 pers. och 1913
till 25,843 pers. (0,39 proc. af befolkningen). Af
emigranterna gick största delen (19,124 pers. –
0,29 proc. af befolkningen) till Förenta staterna,
dit 1904–13 bortåt 1/4 mill. tyskar utvandrade. Några
typiska tyska folkdräkter äro afbildade i art. Bajern.
Med afseende på nationalitet voro enligt 1900 års
folkräkning 92,5 proc. af befolkningen af tysk stam,
den icke tyska delen af befolkningen uppgick till
omkr. 7,5 proc. (omkr. 4 mill.), nämligen omkr. 3,1
mill. polacker (i preussiska prov. Posen, Schlesien,
West- och Ostpreussen), 212,000 valloner och
fransmän (i Elsass-Lothringen och reg.-omr. Aachen),
omkr. 141,000 danskar (i Schleswig-Holstein), 43,000
tjecher och 64,000 märer (i södra Schlesien), 93,000
vender (i reg.-omr. Bautzen, Liegnitz och Frankfurt
a. d. O.), 142,000 masurer, 106,000 litauer och
100,000 kassuber (i Ostpreussen) samt öfver 1/2 mill.
judar, hvilka finnas öfverallt, talrikast i Hamburg,
Elsass-Lothringen, Hessen, Baden och Schlesien,
svagast i Württemberg, Mecklenburg, Sachsen och
Thüringen. – 1910 funnos 1,259,873 utlänningar
boende inom T., bl. a. 634,983 österrikare, 144,175
holländare, 137,697 ryssar, 68,257 schweizare,
32,079 ungrare och kroater, 26,233 danskar, 19,140
fransmän, 18,319 britter, 17,572 amerikaner från
Förenta staterna, 13,455 belger, 9,675 svenskar och
3,334 norrmän. – Med afseende på sysselsättning
var befolkningen 1907 med inräkning af biträden,
tjänstehjon och familjemedlemmar, men ej af personer
i hären och flottan (651,194 s. å.) fördelad på
följande sätt:
| Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske | 17,681,176 | (28,6 proc.) |
| Industri jämte bergsbruk och byggnadsverksamhet | 26,386,537 | (42,8 proc.) |
| Handel, sjöfart o. landtransport | 8,278,239 | (13,4 proc.) |
| Aflönadt arbete af växlande art | 792,748 | (1,3 proc.) |
| Personer anställda i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjänst och i s. k. fria yrken | 2,626,760 | (4,2 proc.) |
| Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter | 5,174,703 | (8,4 proc.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
