Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 629-630 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Industrigrupper	Antal arbetsställen	Antal arbetare
Pappersindustri	3,156	171,191
Läderindusitri	2,055	103,644
Trävaruindustri	21,965	352,775
Närings- och njutningsmedelsindustri	41,456	513,107
Beklädnadsindustri	22,388	295,697
Renhållningsindustri	2,193	38,067
Byggnadsindustri	6,376	143,186
Polygrafisk industri	5,641	156,135
Ej specificerade industrigrenar	492	10,061

Bergsbruket och grufindustrien ha sina hufvudcentra i
Schlesien, vid nedre Rhen, i Sachsen och i Harz. Af
guld producerades 43,4 ton till ett värde af 121,3
mill. mk (1912) och af silfver 895,8 ton, värde 74,1
mill. mk. Brytningen af kol och malmer m. m. 1912 var
i mill. ton följande: stenkol 174,88, brunkol 80,93,
järnmalm 27,2, bly-, silfver- och zinkmalm 2,9,
koppar- och guldmalm 0,996, svafvelkis 0,26, volfram
5,100 ton, tenn-, kobolt-, nickel- och vismutmalm
47,500 ton, grafit 12,500 ton, salinsalt 672,000
ton och bergsalt 12,5 mill. ton. S. å. utgjorde
tillverkningen af tackjärn 15,22 mill. ton, af
zink (rå och raffinerad) 269,200, af bly 192,700,
af koppar 49,500 och af tenn 10,600 ton. På grund af
T:s rikedom på kol och metaller har metallindustrien
vunnit stort uppsving. Stålfabrikationen står
kanske högre där än i något annat land. Berömda äro
gjutstålfabrikerna i Essen (Krupp), i Bochum och i
Witten. Järn- och stålvaror tillverkas särskildt i
reg.-områdena Düsseldorf och Arnsberg samt i Solingen,
det sistnämnda berömdt för sina hugg- och stickvapen
samt sin knif- och saxfabrikation. Tillverkningen
af metalltråd har sitt centrum i Altona,
och synålsfabrikationen är af synnerlig vikt
i Aachen och Burtscheid, gevärsfabrikationen i
Spandau, med statsfabriker, i Berlin, Sommerda (i
prov. Sachsen), Amberg (i Bajern) och Oberndorf
(i Württemberg). Tillverkningen af maskiner har
utvecklats oerhördt de sista årtiondena. Berlin,
Chemnitz och Mühlhausen äro denna industris
medelpunkter; äfven Mannheim, Esslingen, Kannstatt,
München, Augsburg, Frankfurt am Main, Hamburg,
Bremen, Düsseldorf, Duisburg, Köln, Magdeburg,
Zwickau, Dresden och Elbing äro bekanta för sin
maskintillverkning. Skeppsbyggen idkas i stor skala
i Danzig, Elbing, Stettin, Rostock, Kiel, Hamburg,
Bremen, Bremerhafen och Wilhelmshafen. Antalet i
T. 1912 nybyggda segelfartyg om öfver 50 reg. ton
brutto utgjorde 69 om 9,582 t. (världsproduktion:
252 fartyg om 44,187 ton) och ångfartyg om mer än 100
t. 114 om 343,516 t. (världsproduktion: 1,074 fartyg
om 2,456,224 t.). Symaskiner tillverkas i Dresden,
landtbruksmaskiner, automobiler och velocipeder
i Berlin, Frankfurt a. M. och Bielefeld. T. är
särskildt berömdt för sina pianon och flyglar, orglar
och stråkinstrument samt speldosor. Vetenskapliga
instrument från Berlin, München, Nürnberg,
Jena, Hamburg, Frankfurt am Main och Stuttgart äro
världsbekanta. – T. är rikt på lera af alla slag,
från den finaste porslinslera till enklare sorter,
hvadan såväl tegelfabrikation (i Brandenburg) som
porslinstillverkning stå mycket

högt. Omkr. 200 porslinsfabriker finnas, bland dem
Europas äldsta, i Meissen (anlagd 1710), talrikast
i Thüringerwald. I Berlin, Meissen och Bamberg har
porslinsmålning fått rik utveckling. Glasindustrien
är af stor betydelse. 1895 funnos 371 glasbruk
med omkr. 41,000 arb. Särskildt storartade äro
glasblåserierna i Thüringerwald, där termometrar,
barometrar, glaspärlor och leksaker af glas
förfärdigas i stor skala. I Nürnberg, Fürth,
Stolberg och Mannheim tillverkas speglar och
spegelglas, i Rathenow, Berlin, Jena och Dresden
optiska glas, och i Berlin, München och Nürnberg
har glasmåleriet sina centra. Inom stenindustrien
märkas sandstensproduktionen i Sachsiska Schweiz
och Oberbayern, granitbrytningen i Riesen- och
Fichtelgebirge samt Odenwald och marmorbrytningen i
Alperna. Serpentin finnes i Sachsen och Schlesien,
alabaster i Thüringen, hvarest också den bästa
takskiffern i Europa är lagrad. Af ädelstenar
finnas topas i Sachsen, krysopras i Schlesien,
vid Kosemitz, och bergkristall, såsom ametist,
onyx, karneol och jaspis, i Sachsen, Schlesien
och på Harz. Bärnsten träffas i myckenhet i
Ostpreussen och har där gett upphof till en
liflig konstindustri. Träindustrien frambringar
tunnbindararbeten, snickeriarbeten och leksaker;
hit höra bl. a. de s. k. schwarzwaldsuren. Inom den
kemiska industrien märkas färgfabriker i Thüringen
och Bajern (Nürnberg, Schweinfurt och Amberg),
parfymfabriker i Berlin, Köln och Frankfurt am
Main, tändsticksfabriker i Hessen, Württemberg,
Rhen-Pfalz, prov. Sachsen, Schlesien och Hannover
samt såp- och tvålfabriker i Berlin, Barmen, Köln
och Nürnberg. Textilindustrien, näst bergsbruk
och maskinindustri T:s viktigaste, omfattar främst
tillverkning af ylletyger och yllevaror. Aachen,
Düren, Eupen och Lennep, vid Rhen, Berlin, Kottbus,
Spremberg, Forst, Sagan, Sprottau och Sommerfeld, i
det öfriga T., äro centra för ylletillverkningen. I
Sachsen, Schlesien, Rhenprovinsen och Elsass
produceras mest kostymväfnader, i Chemnitz och
Elberfeld möbeltyger, i Berlin, Hanau, Schmiedeberg
(Schlesien) och Barmen mattväfnader samt i Chemnitz
och Zwickau, i Sachsen, i Apolda och Zeulenroda, i
Thüringen, strumpstolsarbeten. Linneväfning idkas som
hemslöjd i Ost- och Westpreussen, Pommern och Posen,
som industri hufvudsakligast i Schlesien, Westfalen,
prov. Sachsen, Bajern och Württemberg. Äfven
juteväfnadsindustrien är rikt utvecklad; särskildt
Braunschweig, Vechelde, Meissen, Bonn, Hamburg, Kassel
och Berlin äro dess medelpunkter. Bomullsindustrien
är koncentrerad väsentligen till Mühlhausen,
Gebweiler, Thann, Kolmar, Münster och Markirch, i
Elsass-Lothringen, till Zwickau samt trakten, mellan
Chemnitz och Annaberg, i Sachsen, till Württemberg
och Baden, till Schwaben och Oberfranken, i Bajern,
till Rhenprovinsen, Schlesien och prov. Sachsen. Om
dess enorma utveckling vittnar, att 1836–40 i
medeltal användes 92,986 deciton råbomull i T.,
medan 1907 användes 4,074,591 deciton. Väfstolarnas
antal 1901 var 211,818 och spindlarnas antal 11,4
mill. (1914). Blekning, färgning och appretering
af bomull stå mycket högt i Elsass, Schlesien och
Bajern, och bomullstryckning är en af den tyska
bomullsindustriens viktigaste grenar, särskildt
blomstrande i Elsass. Betydande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>