Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tygstaten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Tyko-Tyll
514
antingen snart eller aldrig; den, som då födes,
lefver icke länge eller råkar i stort armod; den, som
trolofvar sig eller håller bröllop, får inga barn; de,
som ge sig ut på resor, komma sällan åter, o. s. v. -
Numera brukar man uttrycket "tykobrahe-dag" halft
skämtsamt om en dag, under hvilken man är synnerligen
utsatt för motigheter och förtret.
Tyko (fi. Teijo), bruk i Bjärno socken, Åbo
och Björneborgs län, Finland, inrättades med en
masugn 1686, förstördes under Stora ofreden samt
erhöll nya privilegier 1725. Masugnen nedrefs
1908, och bruket, till hvilket Mathildedals och
Kirjakkala närbelägna bruk anslutits, ombildades
till mekanisk verkstad med såg, snickerifabrik,
smedjor och fartygsslip. Tillverkningen
består främst af jordbruksmaskiner och
jordbruksredskap. Tillverkningsvärde (1918) 3
mill. mark. O. B-u.
Tyl, Josef Kajetan, tjechisk författare, f. 1808
i Kuttenberg, d. 1856, bildade 1835 ett enskildt
teatersällskap och utsågs 1846 till dramaturg vid
den tjechiska teatern. Sedan T. deltagit i 1848 års
politiska rörelser, måste han under svåra umbäranden
föra ett rörligt lif i landsorten. Hans patriotiska
skådespel Jan Hus (1848) betecknar en vändpunkt i
bömiska teaterns historia. Stor framgång hade ock
på sin tid hans andra dramer, Drahomira, Zizka z
Trocnova m. fl. Bland hans komedier märkes Fidlovacka
(skomakarskråets vårfest i Prag) på grund af den däri
inlagda visan Kde domov muj (Hvar är mitt hem?), som
blifvit tjechisk folksång. Bristen på goda förebilder
och djupare bildning förringar det litterära värdet
i hans många skådespel, i hvilka en naturlig dialog
ersatts af deklamatoriska fraser. Samma fel vidlåder
hans romantiska noveller med histo-risk-fosterländska
ämnen. Hans samlade skrifter utgåfvos 1844 (4:e
uppl. 1888-92). A-d J.
Tyldesley with Shakerley [ti’ldsli cnth
JéYkeli], stad i engelska grefsk. Lancaster, 12
km. v. n. v. om Manchester, s. om Bolton. 15,580
inv. (1911). Kolgrufvor och bomullsspinnerier. Tylen.
Se T yl ön.
Tyle’nchus, löt., zool. Se Helminthoce-c i d i e r
och R å g- å 1.
Tyler [tåYle], John, Nord-Amerikas förenta staters
tionde president, f. 29 mars 1790 i Green-way,
grefsk. Charles City, Virginia, d. 18 jan. 1862 i
Kichmond, var son till John T., f. 1747, d. 1813,
en af oafhängighetsrörel-sens ledare i Virginia
och 1808-11 nämnda stats guvernör. T. egnade sig åt
advokatyrket och kom redan 1811 in i det politiska
lifvet som medlem af Virginias legislatur, hvilken han
tillhörde till 1816. Han deltog i kriget mot England
(1812-15) och var 1810-21 medlem af kongressens
representanthus, där han tillhörde de strängaste
republikanerna af
Tryckt den 5/3 20
den Jeffersonska skolan. 1823-25 satt han ånyo i
Virginias legislatur, var 1825-27 statens guvernör
samt 1827-36 senator för Virginia. I unionssenaten
intog T. en själfständig hållning och bekämpade
bl. a. tarifferna af 1828 och 1832 samt hade betydande
andel i tillkomsten af 1833 års kompromisstariff,
hvilken minskade den starka spänningen mellan nord-
och sydstater. Motvilja mot presidenten Jacksons
sträfva uppträdande mot Syd-Carolina närmade
småningom T. till whigpar-tiet, som han stödde
i dess opposition mot Jacksons bankpolitik. Vid
presidentvalet 1840 uppsatte whigs honom till
vicepresidentkandidat för att på så sätt vinna
röster i sydstaterna. Presidenten Harrisons död
redan i april 1841, en månad efter ämbetstillträdet,
förde T. till presidentposten, som han innehade till
4 mars 1845. För whigpartiet blef han som president
en missräkning, i det att han i strid mot partiets
önskan inlade sitt veto mot kongressens beslut
i tariff- och bankfrågorna samt i öfrigt intog
en ställning mellan de båda stridande partierna
(se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1225). Ett
demokratiskt partimöte uttalade sig maj 1844 för
hans återval, men ifrarna för Texas’ annektering
genomdrefvo på partikonventet uppsättandet af en
"svart häst", J. K. Polk, som partiets officielle
presidentkandidat, och T. tog då (aug. s. å.) sin
kandidatur tillbaka. T. stod efter sin afgång från
presidentposten på sidan af det offentliga lifvet till
1860-61 års kris, då han sökte förhindra sydstaternas
seces-sion och presiderade vid en i Washington
(febr. 1861) sammanträdande fredskongress, som i
sista stund arbetade för kompromissuppgörelse. Då
brytningen blifvit oundviklig, inträdde T. i
Virginias statskonvent (mars) och i provisoriska
konfedererade kongressen (maj). Han invaldes äfven
i sydstatskongressens representanthus, men afled,
innan detta hunnit samlas. - Hans son, juristen och
högskoleläraren Lyon Gardiner T., f. 1853, har utgett
det för president T:s politiska verksamhet upplysande
arbetet Letters and times of the Tyler s (3 bd,
1884-96) samt ett biografiskt lexikon för Virginia
(1915). V. S-g.
Tyler [tåVb], W a t. Se W ät Tyler.
Tyler [täi’10], Moses Coit, amerikansk
litteraturhistoriker, f. 1835, d. 1900, professor,
blef framför allt känd genom sin History of american
literature during the colonial time (2 bd, 1878; ny
uppl. 1897), som är hufvudarbetet för detta skede,
och Literary history of the american revolution (2
bd, 1897). R-nB.
Tylftared (fsv. tylftar efx?r, tolf manna e]>er). Se
Ed gärdsma n, sp. 1352.
Tyll (fr. tulle), text., en genombruten, af
sex-kantiga maskor beståen*de väfnad, som kan sägas
utgöra ett mellanting mellan egentlig väfnad och
knyppling. Tyllen eger nämligen liksom de egentliga
väfnaderna ett längsgående, på förhand ord-nadt
varptrådssystem, men har icke dessas tvärgående
inslag, hvilka i stället ersättas af många trådar,
som medelst små skifformiga spolar slingras eller
knypplas omkring varptrådarna. Till den släta tyllen
använder man lika många spolar, som det förefinnes
varptrådar i väfven, och dessa spolar vandra, hälften
från vänster till höger på framsidan, hälften från
höger till vänster på baksidan
30 b. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
