- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
489-490

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvåledsbåge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tväledsbäge-Tvång

490

mien användes blott som råmaterial för salfvor, ej
som egentligt rengöringsmedel. Emellertid funnos
tvålfabriker på Karl den stores tid, och senare
blef Marseille en medelpunkt för tvåltillverkningen,
hvilken efter 1820 i hög grad befordrats genom den då
inträdande tillgången på billig leblancsoda (se Soda,
sp. 239). Som bevis på den nutida tvålindustriens
betydelse kan anföras, att en fabrik i England arbetar
med ett aktiekapital af omkr. 250 mill. kr. I
Sverige tillverkades 1914 4,759,434 kg. tvål
till ett värde af 4,136,865 kr. (Kristidsåret
1917 voro motsvarande siffror 4,449,915 och hela
22,041,213 kr.) De svenska tvålfabrikernas antal
är numera (1920) 58, bl. a. Barnängen, Grumme &
son, Hylin & komp. och F. Pauli a.-b. i Stockholm,
Henrik Gahns a.-b. i Uppsala, M. Zadig i Malmö,
fabrikerna Tomten och Viola i Göteborg, a.-b. Flora
och a.-b. Sasol i Gäfle. När under Världskriget
(1914 ff.) f ettbristen blef stor, användes
åtskilliga tvål- och såpsurrogat, med inblandning
af harts, vattenglas, lera o. s. v. - Om tvåls
användning i medicinen se Säpo och T j ä r-t v å 1.
K. A. V-g.

Tvåledsbåge (T va l än ksb å ge), väg- o. vattenb. Se
T r e l e d s b å g e.

Tvållinime^t, med. Se Liniment, sp. 680, och
Tvålspiritus.

Tvålpiller, med. Se Stolpiller.

Tvälplåster, Emplastrum saponaceum, farm., beredes
därigenom, att man smälter tillsammans l d. hvit tvål
och 8 dlr blyplåster samt håller massan uppvärmd,
tills den antagit kastanjebrun färg. Detta plåster
begagnas till att, utbredt på skinn eller lärft,
läggas på svullnader, för att "fördela" dem. Det
retar huden föga eller ej alls, hvarför man äfven
kan begagna det som indifferent plåstermassa,
till hvilken andra verksamma preparat fogas.
O. T. S. (C. G. S.)

Tvålrot, bot., detsamma som såprot (se S a p o-n a
r i a).

Tvålspiritus, farm., äldre namn på linimentum
saponis camphoratum 1. "tvål-liniment med
kam-fer" (Pharmacopsea suecica, editio VI),
bereddes förr därigenom, att 5 dlr kamfer och 10
dlr hvit spansk tvål under lindrig uppvärmning
löstes i 100 dlr utspädd sprit, hvarefter l
d. rosmarinolja tillsattes. "Tvålspiritus" var
ett af allmänheten mycket begagnadt liniment
till ingnidning å svullnader, värkande leder
o. s. v. Det är i senare svenska farmakopéer
ersatt af t v å 11 i n i m e n t (se Liniment).
O. T. S. (C. G. S.)

Tvälsten, benämning på kaolin (se d. o.).

Tvålänksbåge, väg- o. vattenb. Se Treleds-båge.

Tvåmansborrning, bergsv., kallas den
hand-borrningsmetod, som består däri, att en man
håller och vrider borren, medan en annan (eller
t. o. m. två andra) slår därpå med slägga. Detta
arbetssätt, som förr brukades vid grufarbeten och ännu
nyttjas vid andra sprängningar i dagen, är dyrare och
ej så effektivt som enmansborrningen (se d. o.). Jfr
Borrmaskiner. Th. N-m.

Tvåmänning, äldre svenskt uttryck i st. f. kusin. Jfr
T r e m ä n n i n g.

Två nationer, uttryck, som betecknar motsatsen mellan
"öfverklass" och "underklass", härleder sig från
Platon och har anyänfjts af bl. a. Gustaf

III vid "revolutionen" 21 aug. 1772, af Glad-stone
samt i våra dagar af statsministern K. Staaff (se
denne). J-
C.

Tvång, jur., en människas på oemotståndlig öfvermakt
stödda inverkan på en annan, vare sig omedelbart
medelst våld (användning af fysisk kraft) eller
andra medel (såsom framkallande af reflexrörelser,
hypnotisering e. d.) eller ock medelbart, i det man
genom hot (se d. o.) förmår någon att företaga eller
underlåta något. Med nu nämnda åtskillnad mellan det
omedelbara och det medelbara tvånget sammanfaller på
det hela taget den af gammalt uppställda skillnaden
mellan vis absoluta och vis compulsiva. Tvång är
straffbart, dels i allmänhet (svenska straff l. 15 :
22, danska § 210, norska § 222, finska 25 : 12),
dels ock under särskilda rubriker, såsom brott
mot offentlig myndighet, utsättande, pinande till
bekännelse, våldtäkt, rån, utpressning m. m. För
tvångets straffbarhet förutsattes dock, att detsamma
är rättsstridigt, m. a. o. icke ett löjligt tvång,
något som det absoluta ’omedelbara) tvånget sällan
är, medan däremot det kompulsiva (medelbara) tvånget
mången gång kan vara lofligt, då den hotande är
berättigad att tillfoga sin motpart det obehag,
hvarmed han hotar (närmare härom under Hot). Försök
att tvinga någon att deltaga i arbetsinställelse
eller att hindra någon att återgå till arbetet eller
att öfvertaga erbjudet arbete är, efter en 1899
vidtagen ändring af Straffl. 15 : 22 ("Åkarpslagen",
se d. o.), i vår rätt belagdt med straff; försök
till vissa särskilda tvångsförbrytelser (våldtäkt,
rån m. fl.) likaså; däremot är i öfriga fall försök
att tvinga annan straff ritt. Föranleder tvånget,
att den åsyftade handlingen verkligen företages af den
tvungne, så blir densamma, om tvånget varit af absolut
art, straffri, äfven om den eljest haft karaktär
af brott, och en sålunda fram-tvungen rättshandling
(viljeförklaring, aftal) blir ej giltig. De nordiska
aftalslagarna (den svenska 11 juni 1915, danska 8 maj
1917, norska 31 maj 1918), § 28, göra dock undantag
för det fall, att den framtvungna rättshandlingen är
af förmögenhetsrättslig art, den person, gentemot
hvilken den företages (med kontrahenten), är i god
tro, samt den tvungne underlåter att utan oskäligt
uppehåll, efter det tvånget upphört, reklamera;
rättshandlingen skall i så fall oaktadt tvånget
kunna göras gällande. Hvad åter det kompulsiva
tvånget beträffar, utesluter det straffbarhet för
den framtvungna brottsliga handlingen, allenast
för så vidt denna kan anses företagen i nöd (se
d. o.). Har en rättshandling f ramtvungits, så
blir den ogiltig liksom en genom våld framtvungen
rättshandling så framt tvånget utöfvats genom hot,
som innebär trängande fara. En rättshandling åter,
som f ramtvungits genom annat hot (t. ex. att
om några veckor ställa till en skandalväckande
rättegång), blir jämlikt de nordiska aftalslagarna §
29 regelmässigt ogiltig, allenast om motparten själf
utöfvat tvånget eller ock insett eller bort inse,
att rättshandlingen framkallats genom rätts-stridigt
tvång från annans sida. I fråga om löpande skuldebref,
som någon tvungits att utställa, bortfaller än
ytterligare den af tvånget föranledda ogiltigheten,
då skijldebrefvet öfverlåtes till annan, som är i
gp4 trq (se Skuldebref, sp. Ig3|

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free