Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvetaberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Tvillingarna-T villingkristali
482
37 af kvinnkön) trillingar. Af tvillingarna
vorn 3,573 (1,846 af man- och 1,727 af kvinnkön)
lef-vandefödda samt 279 (167 af man- och 112 af
kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 3,016 och
i städerna 836 tvillingar. Af trillingarna voro 55
(28 af man- och 27 af kvinnkön) lefvandefödda samt
20 (10 af man- och 10 af kvinnkön) dödfödda. På
landsbygden föddes 63 och i städerna 12 trillingar. Af
de 1901-10 födda 1,403,193 barnen voro 41,016 (21,044
af man- och 19,972 af kvinnkön) tvillingar samt 659
(332 af man- och 327 af kvinnkön) trillingar och
fyrlingar. Tril-lingsbördernas antal var s. å. 213
och fyrlings-bördernas 5. Af tvillingarna voro samma
period 37,703 (19,188 af man- och 18,515 af kvinnkön)
lefvandefödda samt 3,313 (1,856 af man- och 1,457
af kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 32,128
och i städerna 8,888 tvillingar. Af trillingar och
fyrlingar voro 573 (290 af man- och 283 af kvinnkön)
lefvandefödda samt 86 (42 af man- och 44 af kvinnkön)
dödfödda. På landsbygden föddes 544 och i städerna
115 trillingar och fyrlingar.
Tvillingarna (lat. Germini), astron. 1. Det tredje
tecknet i djurkretsen (se d. o.). - 2. En stjärnbild
på norra himmelshemisfären, belägen mellan 6 och 8
timmars rektascension och mellan 12 och 37 graders
nordlig deklination. Den innehåller mellan 50 och 60
för blotta ögat synliga stjärnor, af hvilka de två
förnämsta äro Pollux (^ Geminorum), af l:a storleken,
och Castor (a. Geminorum), af mellan l:a och 2:a
storleken. (B-d.)
Tvillingaxel. Se Tvillingkristall.
Tvillinghjul, bergsmek. Se Blåsmaskin.
Tvillingkristall (K r i s t a 111 v i 11 i n g),
miner., kem., kallas en lagbunden sammanväxning af två
eller flera kristallindivider af samma slag. Denna
sammanväxning kan ske antingen så, att de båda
kristallindividerna ha parallell axelställning,
såsom fig l utvisar, där två tetraedrar, en
Fig.
Fig. 2.
positiv och en negativ (se K r i s t a 11
o g r a f i), äro sammanvuxna, eller ock på
det sätt, att axelställningen icke är parallell
(fig. 2). Sammanväx-ningens lagbundenhet består däri,
att de två individerna ha åtminstone en liknämnd yta
gemensam eller parallell. Denna yta kallas tvillingyta
eller tvillingplan och är antingen en verklig eller
en möjlig kristallyta. Den delar tvillingkristallen
i 2 symmetriskt lika delar. Man kan föreställa sig,
att tvillingen uppstått därigenom, att en kristall
blifvit skuren itu af ett kristallplan samt att
ena hälften af kristallen blifvit vriden 180° kring
en linje, som är vinkelrät emot detta plan. Denna
linje kallas tvillingaxel (ab fig. 3). Häraf följer,
att tvillingplanet ej kan vara något af kristallens
symmetriplan och tvillingaxcln oj en
Tryckt den ->r"2 20
symmetriaxel, ty en vridning af 180° kring
en symmetriaxel förändrar ej kristallens
utseende. Föreställningen om 180° vridning är endast
ett didaktiskt hjälpmedel, ty kristalltvillingar
bilda sig ej af förut skilda individer, utan de
utbildas från den allra första anläggningen såsom en
dubbelindivid, hvilket visar sig af mikroskopisk
undersökning. Om nu utbildningen sker så, att
tvillingplanet alltjämt fortfar att vara gränsplan,
såsom i
Fig. 3.
fig. 2, 3, 4, så blir hvar och en al individerna
i och för sig att -anse som en half kristall,
som visar sig förkortad i tvillingaxelns riktning
och kallas sammanväxningstvilling. Om däremot
tvillingplanet ej blir gräns, utan bägge individerna
utveckla sig på båda sidor om detsamma, uppstå
genomträngningstvillin-gar (fig. l och 5). Många
af det sistnämnda slaget växa så fullständigt
genom hvarandra, att de till det yttre visa sig
som en enkel kristallform. Kanter och hörn, i
hvilka de båda kristallindividerna sammanträffa,
kallas tvillingkanter och tvillinghörn. Vinklarna
äro ofta inspringande, och man skiljer i detta fall
en tvillingkristall lätt .från enkla kristaller,
hvilka ha endast utspringande vink-
Fig. 4.
lar. - I reguljära systemet uppträda ofta
tvillingar med oktaederytan såsom tvillingplan
(fig. 2). Axelställningen är här ej parallell
såsom hos tetraedern (fig. 1). Den parallella
axelställningen kan nämligen förekomma endast hos
hemiedriska former. J hexagonala systemet förekomma
tvillingar, som ha utseendet af enkla kristaller,
men som bestå af 2 hälfter, tillhörande olika indi-
Fig. 5.
Fig.
vider i omvänd ställning, t. ex. fig. 6, utgörande
två skalenoedrar med basplanet såsom tvilling-plan
och parallell axelställning. Fig. 4 visar en
sammanväxningstvilling i tetragonala, fig. 3 en dylik
i monoklina, fig. 5 en genomträngnings-
30 b. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
