Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viktigaste kulturväxterna. Af landarealen äro omkr. 1/4
åker, 1/3 skogsmark, det öfriga äng, beten och
improduktiv jord. Från den nordligare delens
barrskogar försiggår en betydande timmerflottning
på floderna. Hemindustri idkas (träarbeten och
smidesvaror). Som storindustri drifves tillverkning
af textilvaror, läder, tändstickor och papper, och
på grund af industriens betydelse som näringsgren
inom guv. brukar detta räknas till Moskvas
"manufakturområde". – 2. Hufvudstad i nämnda
guv. samt ärkebiskopssäte, vid Volga och dess
förening med Tvertsa, som här är segelbar, samt vid
Moskva–Petersburgbanan. 64,100 inv. (1915). Staden
är enkelt bebyggd och efter en stor brand 1763
mycket regelbunden. T. består af den eg. staden på
högra sidan af Volga och en af floden från densamma
skild förstad. Bomullsindustri samt tillverkning
af stickade varor, glas- och lädervaror samt olja
och terpentin m. m. Skeppsbyggen. Garnisonsort;
riksbanksfilial. Prästseminarium samt goss- och
flickgymnasier finnas i staden. Handeln är högst
liflig. Volgaångbåtarna gå ända upp till T., och
varor kunna fraktas från Volga till Östersjöstäderna
och tvärtom å Tvertsa, Vysjnevolotsk-kanalen,
Ilmens tillflöde Msta och Volkov. – T. leder
sitt ursprung från ett fäste, som 1180 anlades
vid Tvertsas mynning för att skydda furstendömet
Suzdal (se d. o.) mot Novgorod. På 1200-talet
blef det hufvudstad i ett särskildt furstendöme,
som 1490 förenades med Moskva. 1570 lät Ivan den
förskräcklige mörda 90,000 inv. i furstendömet.
1 o. 2. H. W-k. H. T-e.
Tvered (T v er re d). Se T var red.
Tveritinov [-nåff], Dmitrij Jevdokimo-v i t j,
rysk sekterist under Peter den stores regering
(födelse- och dödsår ej kända), fick 1700 anställning
vid Rysslands första enskilda apotek, inrättadt i
Moskvas "tyska" förstad (sloboda) af Gregori, gjorde
bekantskap med protestantismens läror och stiftade
en sekt, som fick många anhängare. Han förnekade
den kyrkliga traditionens auktoritet, underverk
och sakramenten, i hvilka han såg endast symboliska
handlingar, samt motsatte sig all helgondyrkan och
fastor. Jämte sin kusin barberaren Forna Ivanov blef
T. af Stefan Javor-skij fängslad 1713 och anklagad
för kätteri. Ivanov brändes på bål 1714 i Moskva,
men T. lössläpptes 1718, sedan han lefvat bot
och bättring, och 1723 upphäfdes bannlysningen.
A-d J.
Tverred. Se T v ä r r e d.
Twesten, August D et le v Christian, tysk
protestantisk teolog, f. 11 april 1789 i Gliick-stadt
(Holstein), d. 8 jan. 1876 i Berlin, studerade
i Kiel och Berlin. Lärjunge af Schleier-macher,
hyste han städse för honom den största beundran
och vördnad, men som teolog närmade han sig mera
till den positivt kyrkliga ståndpunkten, än denne
gjort, och blef sålunda en af "förmedlingsteologiens"
främsta män. 1814 blef han e. o. professor i filosofi
och teologi i Kiel och 1819 ord. professor i teologi
där. 1835 kallades han till Berlin som Schleiermachers
efterträdare. 1852-74 var han därjämte medlem af
evangeliska öfverkyrkorådet. T. var en afgjord vän
af unionen mellan den lutherska och den reformerta
kyrkan. Han ansåg, att ingendera kyrkan därför behöfde
uppoffra sin bekännelse. Man måste blott
"skilja mellan det, som tjänar till församlingens
uppbyggelse, och det, som är skolans sak". Det
förnämsta bland T:s teologiska arbeten är det
oaf-slutade Vorlesungen uber die dogmatik der
evan-gelisch-lutherischen kirche (bd I, 1826, 4:e
uppl. 1838; bd II, afd. l, 1837). T. utgaf äfven
betydande arbeten i logik: Logik, insbesondere die
ana-lytik (1825) och Grundriss der analytischen logik
(1834).
Tvestjärtar, Forjicuflidce (äfven kallade Der-maptera
1. Dermatoptera), zool., insektfamilj af rätvingarnas
ordning, utmärkt af den långsträckta, nedplattade
kroppsformen, de korta täckvingarna, som i form och
ställning erinra om en kort-vingad skalbagges, samt
framför allt af den i form och storlek mycket växlande
kitintången i bakkroppens spets. Flygvingar finnas
hos en del arter, men saknas hos andra. De veckas
och hopläggas på ett högst inveckladt sätt för att
kunna döljas under de små täckvingarna. Hopläggningen
sker med tillhjälp af den nämnda tången. Yttersta
spetsen af flygvingarna räcker emellertid alltid fram
bakom täckvingarnas kant, och denna oskyddade del af
flygvingarna är ej hinnartad som öfriga delar, utan
af en fastare hornartad beskaffenhet, erinrande om
täckvingarnas. - Familjen är talrikt representerad
i tropiska länder. Från Sverige känner man blott
4 arter, tillhörande släktet Forficula. Allmännast
är den från landets södra hälft allbekanta vanliga
tvestjärten, F. auricularia, hvilken kan tjäna som
typ för lefnadssätt. Om dagen döljer den sig under
stenar och andra dylika mörka och fuktiga platser,
medan den om natten ströfvar omkring och ej sällan
intränger i bostäderna. Den lefver af mjuka, saftiga
frukter och andra växtdelar, i synnerhet sådana,
som redan förut lidit skada, såsom maskätna äpplen
och päron m. m. Hanne och hona skiljas genom formen
på tången, hvars skänklar hos honan äro på insidan
raka, så att kanterna i hvila nästan beröra hvarandra,
medan de hos hannen äro starkt bag-böjda. Hos denna
senare växlar längden af tången hos olika individer
från 21/» mm. ända till 9 mm. Honan visar prof på ett
slags yngelvård, i det hon med sin kropp skyddar icke
blott äggen, utan äfven de nykläckta ungarna, som
rätt länge under uppväxten hålla samman i familjer.
G. A-z.
Tveta. 1. Socken i Kalmar län, Aspelands härad. 7,675
har. 890 inv. (1918). Annex till Mörlunda,
Linköpings stift, Aspelands kontrakt. - 2. Socken
i Stockholms län, öknebo härad. 4,543 har. 890
inv. (1918). Annex till Södertälje stad, Strängnäs
stift, Södertälje kontrakt. - 3. Socken i Värmlands
län, Näs härad. 7,503 har. 1,072 inv. (1918). Annex
till Kila, Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. -
4. Härad i Jönköpings län, ingår i Tveta, Vista och
Mo domsaga och fögderi snmt dessa härads tingslag
och omfattar socknarna
Tvestjärten Labidura riparia, hanne (Europa, dock ej
Skandinavien.) Något för storad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
