Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 369-370 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turin (it. Torino) - Turinge. 1. Socken i Stockholms län - Turinge. 2. Kronopark i Medelpads revir af mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt - Turion (lat. turio), bot., årsskott, vinterknopp (se Hibernakel) - Turis, flod. Se Guadalaviar - Turist (eng. tourist, af tour, resa; fr. touriste) - Turistförening. Se Turistväsen - Turisthydda. Se Turiststuga - Turist- och resebyråer. Se Resebyrå och Turistväsen, sp. 374 - Turiststation - Turststuga (Turisthydda) - Turisttrafikförbundet. Se Turistväsen - Turisttrafikföreningar. Se Turistväsen - Turistväsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattigt på historiska minnen, är T. en mycket gammal
stad. Det var de galliske taurinernas hufvudort,
eröfrades 218 f. Kr. af Hannibal och blef under
Augustus romersk koloni (Augusta Taurinorum). Af
romersk arkitektur finns föga kvar, men anordningen af
gatorna i den äldre staden påminner om ett romerskt
fältläger. Palazzo delle torri (Porta palatina,
se ofvan) är sannolikt del af en byggnad från
700-talet. T. fortfor att vara en i militäriskt
hänseende viktig stad med växlande öden och

Fig. 3. Kungl. griftkyrkan La Superga vid Turin.

gjordes 1418 till hufvudstad i Piemonte af Amadeus,
förste hertig af Savojen. 1506–62 i fransk besittning,
blef det under Emanuel Filibert (1553–80) hertigliga
familjens vanliga residens och var, allteftersom
dennas besittningar växlade, hufvudstad 1713–20 i
konungariket Sicilien, 1720–1861 i konungariket
Sardinien och därefter i konungariket Italien till
1865, då regeringen förlades till Florens. 1640
belägrades och intogs T. af fransmännen, och 7
sept. 1706 blef marskalk Feuillade med 45,000 man
slagen där af Eugen af Savojen. 1796, 1798 och 1800
ockuperades T. af fransmännen och var sedermera
till 1814 hufvudstad i det med franska kejsardömet
införlifvade dep. Po. – I T. slötos 29 aug. 1696
och 24 mars 1860 freder emellan Frankrike och
savojiska huset. I den förra återlämnade Ludvig XIV
de fästningar han eröfrat från hertigen af Savojen,
i den senare afträdde Viktor Emanuel af Sardinien
Savojen och Nizza till Frankrike.
1 o. 2. (E. A-t.)

Turinge. 1. Socken i Stockholms län, Öknebo
härad. 12,236 har. 2,241 inv. (1918). T. utgör ett
pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. –
Kyrkan, som är gammal och 1891 grundligt restaurerades
efter ritning af F. G. A. Dahl, har ett graf kor,
som grefve E. Dahlbergh byggde åt sig och sin släkt. –
2. Kronopark i Medelpads revir af mellersta Norrlands
öfverjägmästardistrikt, Västernorrlands län, har
enligt k. br. 22 dec. 1869 bildats vid afvittring
af gammal kronomark. Areal 2,414 har (1915).
2. S-r.

Turion (lat. turio), bot., årsskott, vinterknopp
(se Hibernakel).

Turis [to’-], flod. Se Guadalaviar.

Turist (eng. tourist, af tour, resa; fr. touriste),
person, som för nöjes, idrotts eller bildnings
skull företar en resa i eget eller främmande
land. Se vidare Turistväsen.

Turistförening. Se Turistväsen.
Turisthydda. Se Turiststuga.

Turist- och resebyråer. Se Resebyrå och Turistväsen,
sp. 374.

Turiststation består af byggnader, innehållande
ett par eller flera rum med sofplatser och
matservering. Stationerna hållas öppna vissa tider
under året, och för uppehåll erlägges afgift. Svenska
turistföreningen har på ett antal ur turist-
eller sportsynpunkt viktiga platser anlagt sådana
stationer. De största äro Abisko, som under sommaren
i viss grad är att jämföra med en hotellanläggning,
Saltoluokta, Tännforsen och Sylstationen.
G. Å-k.

Turiststuga (Turisthydda), till turisters tjänst
af trä uppförd stuga, som är försedd med
sofplatser och ofta med enklare köksattiralj,
men saknar betjäning. Turiststugor ha
genom Svenska turistföreningens försorg
uppförts i Norrland på viktiga turistplatser; de
upplåtas mot en mindre afgift åt turister. Som en
enklare form af turiststugor kunna anses de kåtor
af lapptyp, som man uppfört för att underlätta
vandringar i Lapplands högfjäll, t. ex. på
sträckan Stora sjöfallet–Abisko. I utlandet ha
olika alpina föreningar uppfört turiststugor; många
af dessa äro fullständiga, om än enkla, värdshus.
G. Å-k.

Turisttrafikförbundet. Se Turistväsen.

Turisttrafikföreningar. Se Turistväsen.

Turistväsen, sammanfattningen
af de åtgärder och inrättningar, som ha afseende
på turister (se Turist). Äfven om nöjesresor
företagits under alla tider af kulturell
utveckling, var det först 1800-talets nya
kommunikationsmedel, ångbåtar och järnvägar,
som för en större allmänhet möjliggjorde sådana.
Mot århundradets midt började äfven särskilda
organisationer för dem bildas. De närmaste
förelöparna till de moderna turistorganisationerna
voro Alpine club i London (se Alpföreningar),
1857–61 kallad The Englishmens’ playground, och
den lokala försköningsföreningen i Wiesbaden,
bildad 1843. Ur försköningsföreningarna ha
turistföreningarna framgått med uppgift att på olika
sätt underlätta turistfärder till fots eller med
anlitande af olika slags kommunikationsmedel samt
att draga främlingar till de områden, för hvilka
resp. föreningar intressera sig. Alltefter de
olika lokala förhållandena växla naturligtvis
föreningarnas syften och arbetsmetoder, och på sina
ställen kunna således alp- och turistföreningarnas
verksamhet sammanfalla. Velocipeden har spelat
en roll i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>