Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 201-202 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tröskning, Trösk, landtbr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagtröskverk, hvilkas konstruktion i sin enklaste
form uppfanns 1785 af skotten A. Meikle och
hvars tunna har 4–8 upphöjda släta eller räfflade
slaglister, liksom äfven skon är försedd med sådana,
samt stifttröskverk (fig. 5), hvilka uppfunnos 1831
af amerikanen N. Turner och ha tunnan

Fig. 1. Rågböstning (Västergötland).

Fig. 2. Tröskvält (bult) från Västerbotten.

Fig. 3. Forntida tröskning i Sverige med slaga, vintertid om natten vid tjärbloss. (Efter Olaus Magnus’ "Historia de gentibus septentrionalibus".)

Fig. 4. Svenska typer af slaga: a i västra och större delen af södra Sverige, b i mellersta Sverige, c i Norrland. (Nordiska museet, Stockholm.)

Fig. 5. Stifttröskverk. (Köpings mekaniska verkstad.)

och ofta äfven skon besatta med framskjutande
järnstift (fig. 6). Hos nutida slagtröskverk
utgöres tunnan oftast och stundom äfven hos
stiftverken ej af en sluten cylinder, utan af på
en gemensam axel sittande ringar eller hjul, vid
hvilka slagor med slaglister (fig. 7) eller stift
äro fästa. Ett mellanting mellan slag- och stiftverk
äro Thermænius’ universaltröskverk, som ha tunnans
slagor försedda med stift, men skon försedd med
veckade slaglister. Eftersom tröskverken mer eller
mindre fullständigats med anordningar för halmens
afskiljande och sädens rensning, skiljer man mellan
1) enkla verk utan dylika anordningar; dessa äro
vanligen stiftverk med 25–35 cm. lång slagtunna,
lämna säden blandad med halmen, agnarna och
bosset, som sedan afskiljas, halmen med gaffel, agnar
och boss med rissel och kastmaskin; de drifvas för
hand eller mest med vandring (se d. o.) eller motor;
2) tröskverk med halmskakare, som pläga utgöras af
långa, bakom skon anbragta, på två vefaxlar fästa
balkar, hvilkas öfre sida är täckt af tvärgående
ribbor eller sållplåt; skakarna föra vid sin växelvisa
rörelse uppåt och bakåt halmen ut ur tröskverket,
under det att säd, agnar och boss falla genom deras
botten och sedan afskiljas som hos de enkla verken;
de äro antingen slag-, stift- eller universalverk och
drifvas med vandring eller motor; 3) enkelrensande
verk likna i öfrigt de föregående, men agnar och boss
nedfalla genom skakverket på ett fram- och återgående
återföringsplan, som aflämnar dem på ett bossåll
och från detta på en med verket förenad harpa eller
kastmaskin, där säden medelst fläkt och såll rengöres
(se Sädesrensningsmaskin; cylinderns längd vanligen
35–70 cm.) och omloppshastigheten 900–1,000 hvarf i
minuten; de drifvas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>