Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träsnittskonst l. Xylografi - Träsprit - Trässberg - Trästeklar l. Vedsteklar - Trästena - Trästick - Träsvamp - Träsyra - Trätafveltryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verk på ett högre plan. Originalträsnittet i handtryck
erhöll därigenom målarkonstens intimitet, i det
att ingen annan hand än konstnärens rört därvid. I
Frankrike, där förnyelsen tog sin början, äro namn
som Lepére, Pissarro, Vallotton, Colin, Gusmand,
Beltrand, Riviére m. fl. fästa vid den nya riktningen;
i England äro Fletcher, Nicholson, Lee, W. Morris,
Crane och i Tyskland Eckmann, Behrens, Neumann, Orlik
m. fl. bekanta namn på träsnittskonstens nydanare. I
Sverige, där träsnittskonsten omfattats med ett
alltmera stigande intresse bland konstnärerna,
utställdes de första moderna träsnitten 1905
af C. O. Petersen och Harriet Sundström. Litt.:
G. Upmark, "De grafiska konsterna. En öfversikt" (i
Katalog öfver grafiska utställningen i Nationalmuseum
1889), E. W ettergren, "Några kapitel om japansk
konst" (i Katalog öfver utställningen af japansk
konst i konstakad. 1911), A. Sahlén, "Om träsnitt
och träsnidare i Sverige" (1914) och "Några ord
om träsnittet och dess moderna utöfvare i Sverige"
(i "Ord och bild", s. å.), H. Sundström, "Omkring
det utländska originalträsnittet på utställningen
i Stockholm 1914" (i "Ord och bild", s. å.), och
A. Brunius, "Det moderna originalträsnittet" (1917). -
B. Bucher, "Die formschneide-kunst" (i "Geschichte
der technischen kiinste", I, 1875), J. E. Wessely,
"Anleitung zur kenntniss.....der werke des kunstdruckes"
(2:a uppl. 1886), S. R. Koehler, "Friedrich Juengling und der
möderne holzstich" (i "Zeitschrift für bildende
kunst", 1891), E. Kampmann, "Die graphischen kiinste"
(i "Sammlung Göschen"), M. Osborn, "Der holzsohnitt"
(i "Sammlung illustrierter monographien"),
samt M. Bucherer och Fr. Chlotzky, "Der
originalholzschnitt".
A. S-n.
Träsprit, kem., metylalkohol, CH3OH, erhålles
vid torr destillation af trä samt förekommer,
jämte ättiksyra, aceton m. m., i tjärvatten,
hvarur den, sedan ättiksyran neutraliserats med
kalk, framställes genom fraktionerad destillering
(se Kolning, sp. 577). Ren träsprit liknar i
allt väsentligt vanlig alkohol, men är flyktigare;
den kokar nämligen redan vid + 66°. Den i handeln
förekommande träspriten innehåller aceton och andra
föroreningar, till följd hvaraf den har en brännande,
obehaglig smak och ej kan förtäras. Men äfven ren
träsprit är dock betydligt mera giftig än vanlig
alkohol. Träsprit nyttjas i st. f. vanlig alkohol till
fernissor m. m. Den råa, acetonhaltiga träspriten
används som denatureringsmedel för sprit, som skall
begagnas för industriella behof. Ren träsprit utgör
råmaterialet för tillverkning af desinfektionsmedlet
formalin l. formaldehyd (se d. o.). Från
träsprit bör skiljas sulfitsprit (se d. o.).
P. T. C. (K. A. V-g.)
Trässberg, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. 2,008 har. 626 inv. (1918). Annex till Saleby,
Skara stift, Barne kontrakt.
Trästeklar l. Vedsteklar, Siricidæ
l. Uroceridæ, zool., familj af växtsteklar (se
d. o.), omfattande stora och medelstora steklar af
långsträckt cylindrisk kroppsform och med mer än
vanligt styf och oböjlig bakkropp, som hos honan i
spetsen bär ett utstående äggläggningsrör. Alla
hithörande steklar lefva som larver i trä. Märkligast
äro hornsteklarna, Sirex, till
hvilket släkte höra några af våra största steklar,
fastän stor individuell växling i storleken råder.
Störst är den 12–41 mm. långa Sirex gigas, påfallande
och brokigt färgad i svart och gult. Den träffas
i barrskog, i synnerhet vid skogshyggen, där man
kan få se honan sänka sitt äggläggningsrör rakt
in i de nyfällda stammarna, stundom så djupt,
att hon saknar förmåga att ånyo lösgöra sig och
därför omkommer. Larverna gräfva sig från äggets
anbringningspunkt i vidd tilltagande långa gångar
uppåt stammen och kunna därigenom bli skadliga för
virket. Som deras fiende är den stora parasitstekeln
Rhyssa persuasoria känd. Enligt hvad det uppges,
räcker larvperioden i 2 år, hvarefter larven gräfver
en gång utåt, till närheten af stammens omkrets för
att där förpuppas. Denna långa larvtid, hvartill
kommer hvilotiden som puppa, är anledningen till,
att dessa steklar med underligt utseende stundom
komma fram ur väggarna af trähus, som redan stått
bebodda något år. Man har exempel på, att dylika
larver, som befunnit sig inuti trälådor, omgifna
af något metallhölje, förmått gnaga igenom äfven
metallplåten. Släktet Sirex, som omfattar 5 svenska
arter, räknas jämte det närstående släktet Tremax
(1 art) till underfam. Siricinæ. Andra underfamiljer
äro Oryssinæ med en enda, sällsynt art, Oryssus
abietinus, och Xiphydriinæ med det på löfträd
lefvande dromedarstekelsläktet, Xiphydria,
omfattande 2 medelstora arter med ett påfallande
puckelryggigt utseende, enär hufvudet på en smal
hals hålles lägre än den buktiga halsskölden.
G. A-z.
Trästena. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Binnebergs och Valla tingslag. 3,280
har. 544 inv. (1918). Annex till Fägre, Skara
stift, Södra Vadsbo kontrakt. – 2.
(Trestena) Egendom i Bjärka socken, Skaraborgs län,
8 1/4 mtl. Tax.-v. 220.000 kr. (1913). Manbyggnaden
ligger nära Flians utlopp i Hornborgasjön. T. egdes
1615 af Erik Soop, öfvergick sedan genom gifte till
släkterna Gyllengrip, Ulfsparre, Frölich, Gyllenhaal
och Fock. Generallöjtnant G. V. Fock gjorde 1794
T. till fideikommiss för sin äldsta dotter, att
framgent öfvergå till äldsta dotterns dotter i rakt
nedstigande led. Genom hans dotterdotters gifte med
öfverstelöjtnant G. V. Mannerfelt kom T. till denna
släkt och såldes af hans dotter A. E. Mannerfelt 1916
med K. M:ts tillstånd till godsegarna S. Ekström och
J. G. Pettersson.
Trästick. Se Träsnittskonst, sp. 188.
Träsvamp, detsamma som hus-svamp (se d. o.).
Träsyra, kem., tekn., oren, utspädd ättiksyra,
som erhålles vid torr destillation af trä. Se
Kolning, sp. 577, Tjärbränning och Ättiksyra.
(K. A. V-g.)
Trätafveltryck. Man graverade i äldre tid pä
träskifvor icke endast bilder, utan äfven skrift,
t. o. m. skrift utan bilder. Det är detta slags
träsnitt och de därigenom uppkomna af trycken,
som företrädesvis benämnas "trätafveltryck". De
voro i bruk under 1400-talet före den egentliga
boktryckarkonstens uppfinning, hvars betydelse ligger
däri, att den använder rörliga typer, en för hvarje
bokstaf. I de gamla s. k. blockböckerna trycktes
däremot hvarje sida från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
