Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 167-168 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trälleborg—Sassnitz-linjen - Trälleborgs landsförsamling - Trälleborgsredd - Trämassa l. Träcellulosa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1899 uppehölls trafiken året om med två turer
i hvardera riktningen. Ångbåtarna aflöstes
7 juli 1909 af ångfärjor, som alltsedan
uppehållit trafiken medelst två turer dagligen i
hvardera riktningen. Under Världskriget 1914–19
utfördes dock endast en daglig tur i hvardera
riktningen. Ångfärjorna, som äro till antalet 4,
egas två ("Konung Gustaf V" och "Drottning Victoria",
den senare afbildad i fig. 5 till art. Postverket) af
svenska staten och två ("Deutschland" och "Preussen")
af den preussiska, de ha en dräktighet af något
öfver 3,000 reg. ton, en spårlängd af 180 m. och
kunna taga ombord 18 tvåaxliga vagnar. Under normala
förhållanden öfverföras med hvarje tur direkta 1:a,
2:a och 3:e klass sittvagnar samt 1:a och 2:a klass
sofvagnar på Berlin och Hamburg samt postvagn och
resgodsvagn på Berlin (se

Kontinentaltåget öfverföres på ångfärjan i Trälleborgs hamn.

fig.). Högsta tillåtna resandeantalet är omkr. 1,700,
då inga vagnar finnas ombord, och omkr. 950, då fullt
antal vagnar medföres. Intill krigsutbrottet 1914 voro
turerna så ordnade, att man i Berlin och Hamburg hade
goda anslutningar med de från dessa städer utgående
dag-, resp. nattsnälltågen. Restiden hade efter hand
minskats så, att den sommaren 1914 utgjorde mellan
Stockholm och Berlin 22 timmar, mellan Stockholm och
Hamburg 24 t., mellan Göteborg och Berlin 17 t.,
mellan Göteborg och Hamburg 19 t., mellan Malmö
och Berlin 10 1/2 t. och mellan Malmö och Hamburg 12
t. Linjen har i hög grad motsvarat förväntningarna
med afseende på trafikutvecklingen och har blifvit
den naturliga utfartsvägen från Sverige, Finland
och Norge, icke blott för person- och godstrafiken
till och öfver Berlin, utan äfven i vidsträckt grad
för trafiken till Hamburg och västra Europa. Af
nedanstående tablå framgår, huru trafiken utvecklat
sig under vissa år intill krigsutbrottet 1914, efter
hvilket den fick en helt annan karaktär än förut.

	Antal resande
1 maj 1897–30 april 18981)	19,255
1 maj 1902–30 april 19031)	26,394
1 maj 1907–30 april 19081)	42,689
19102)	71,094
1 okt. 1912–30 sept. 19132)	96,802
	Gods i ton
18981)	3,363
19031)	5,825
19081)	5,882
19102)	72,927
1 okt. 1912–30 sept. 19132)	133,997

¹) Trafiken uppehölls med ångbåtar.

²) Trafiken uppehölls med ångfärjor.

C. A. S.

Trälleborgs landsförsamling, f. d. socken i Malmöhus
län, inkorporerades 1908 i Trälleborgs stad.

Trälleborgsredd, fyrskepp, beläget utanför
inseglingsrännan och omkr. 3 km. s. om Trälleborgs
hamn, vid 55° 20’ 37" n. br., 13° 8’ 56" ö. lgd. Det
å däcket anbringade fyrtornet med lanternin inrymmer
fyrapparaten, som visar hvitt stadigt sken och består
af en 4:e ordningens balanserad linsapparat med lampa
för fotogen. Ljusstyrkan är omkr. 600 hefnerljus,
lågans höjd öfver medelvattenytan 7 m. och lysvidden 10
latitudsminuter. Under tjocka signaleras dels
medelst en på däcket placerad ringklocka, dels med
en undervattensklocka, hvarmed 3 tätt på hvarandra
följande klockslag ges hvar 10:e sekund. För att
lämna meddelanden om vattenståndet i Trälleborgs hamn
m. m. ges från fyrskeppet olika signaler dels medelst
ballonger hissade å en rå, dels medelst raketer,
dels ock, under tjocka, medelst knallsignaler
från exploderande bomullskrutspatroner. Å
fyrskeppet tjänstgöra 1 fyrmästare och 5
man. U. G.

Trämassa l. Träcellulosa, hufvudsakligen
för papperstillverkning använd fabriksprodukt,
bestående af cellulosa (se d. o.) framställd
ur vedämne. Man skiljer mellan mekanisk trämassa
(slipmassa), som erhålles genom vedens slipning, och
kemisk trämassa, framställd genom vedens upplösning
och kokning i vätskor af olika slag. På 1750-talet
väckte i Tyskland J. Chr. Schaeffer (se denne)
förslag, att man borde, försöka tillverka papper af
sågspån. Förslaget ledde ej till någon påföljd. I
Sverige synes emellertid försök i samma riktning ha
vunnit en viss framgång. Af meddelande i Vet. akad:s
handlingar 1751 och 1754 om "Papper gjordt af sågspån
och löfblader" inhämtas, att en faktor H. Stakel vid
östanå pappersbruk i Njutångers socken, Hälsingland,
1751 för akademien förevisat

¹) Trafiken uppehölls med ångbåtar. ²) Trafiken
uppehölls med ångfärjor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>