Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpress, boktr. - Rotationsmaskiner - Stentryckspressar - Tryckpump, mek. Se Pump, sp. 586 - Tryckpunkt, elektrot. Se Elektricitetsverk, sp. 217, och Ledningsnät - Tryckregulator, tekn. Se Lysgas, sp. 106 - Trycksaker, postv. Se Korsband, sp. 1084 - Trycksinnet, fysiol. o. psyk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Tryckpump-Trycksinnet
100
inrätta ett kompliceradt färgverk af bästa
beskaffenhet. Emellertid är det i vanliga
snäll-pressar åstadkomna illustrationstrycket
merendels of ver lagset det i rotationspressar
framställda.
I det föregående har det varit tal om idel hög-try
cks-iorm&T. l motsats till dessa äro formarna
för det nymoderna djuptrycket (fotogravyr,
se d. ö., nyare "koppartryck") så beskaffade,
att de tryckande 1. färgafgifvande ställena här
ligga dju pare än de icke tryckande. En säregen
specialitet för illustrationstryck (i tidskrifter
med stora upplagor o. d.) är rotationspressen för
djuptryck. Två stora järnvalsar med tunn galvanisk
kopparbeläggning, på hvilka såväl bilderna
som äfven hela texten äro inetsade (se nedan),
inf argas af en färgvals, och den öfverflödiga
färgen bortskrapas automatiskt af en stålklinga,
så att färg stannar endast i fördjupningarna. Det
ändlösa papperet går öfver första kopparvalsen och
mottar sköntrycket, fortsätter därefter öfver en
med ånga upphettad vals samt vidare öfver en bana
för torkning af färgen, hvarefter vidertrycket sker
från andra kopparvalsen i maskinens motsatta ända och
papperet omedelbart därifrån går in i skärnings- och
falsverket. Metodens ömtåligaste del är graveringen
af kopparvalsen. Sedan valsen glatt afslipats,
fästes på den en med papper klädd kromgelatin-hinna,
på hvilken den fotografiska bilden öfver-förts*
medelst raster efter autotypimetod. (Dessförinnan har
på valsen inetsats texten, likaledes öfverförd på en
kromgelatinhinna medelst autotypimetod.) Efter det att
papperet länge fuktats med hett vatten, dragés det af,
och den på gelatinhinnan tecknade ljusbilden sitter
då starkt fäst på valsen, som efter torkning etsas
i järn-klorid. Enär den sålunda graverade valsen har
mera grunda fördjupningar för de ljusare bildställena
och starkare för de mera kraftiga ställena, blir
färglagret på motsvarande sätt olika tjockt på
papperet, så att trycket företer noggranna förtoningar
ända ned till mättadt mörka skuggpartier. Valsarna
kunna efter användningen afslipas för att upptaga
nya bilder. Djuptrycksrotationspressen infördes
i Sverige 1914. Äfven snällpressar för djuptryck
förekomma. - Från nämnda djuptryck-föifarande
skiljer sig den Faberska högtryckmetoden, som
möjliggör att på rotationsmaskin trycka autotypier
samtidigt med tidningstrycket och i samma eller annan
boktrycksfärg. I maskinens inre inbygges ett enkelt
tryckverk af några nakna cylindrar och färgvalsar,
som fullständigt anpassar sig efter texttrycket
och arbetar lika snabbt som detta (12,000 aftryck
i timmen).
Jämsides med de i vår tid alltjämt fortgående
förbättringarna och modifikationerna i
snällpressar-nas inrättning (t. ex. kullager för axlar
o. d.) vidtagas sådana i ännu större utsträckning
å rotations-pressarna. Dessas bandledning för arken
och å falsapparaterna har numera ersatts med andra,
mera betryggande anordningar. Färgtrycksförmågan har
alltmera fullkomnats. Och man bygger t. ex. maskiner,
där enfärgs- och tvåfärgstryck eller olika formattryck
kunna samtidigt fortgå oberoende af hvarandra. Då
det ofta gäller att i sista stund före tidningars
tryckning införa färskt ankomna meddelanden af vikt,
har man funnit på att
någon viss stereotypplatta lämna rum för s. k.
depeschintrycksapparater, bestående af koniskt
formade stilrader, som anbringas i små slutna formar
och på några minuter kunna infogas i plattan samt
t. o. m. kunna tryckas med annan färg från sitt eget
lilla färgverk. - En kombination af snällpress och
rotationspress är den i Heidelberg byggda maskinen
Heureka, där stilsatsen med formar för både skön- och
vidertryck står på ett rörligt funda-ment, hvarifrån
trycket först öfverföres på en med gummiduk klädd
cylinder och vidare på en andra dylik samt därifrån på
papperet, som ändlöst går mellan denna och en glatt
stålcylinder. Om den närbesläktade offset-pressen
se Offset-tryck. - Det för tryck å konservdosor,
skyltar och plakat erforderliga blecktrycket sker
först på en med kautschuk beklädd cylinder, hvarifrån
en ny cylinder öfverför trycket på det därför beredda
blecket.
Stentryckspressar (se Litografi) för flera färger,
betydligt starkt byggda och med särskildt fuktverk
försedda snällpressar, ha med framgång byggts af
Smart i England (1846), Sigl i Berlin, Schmiers,
Werner & Stein i Leipzig, Maschinen-fabrik
Johannisberg m. fl. Liknande äro pressarna för ett
annat "flattrycksförfärande", näml. ljus-tryck (se
d. o.). Plattor af zink, aluminium eller förnickladt
järn kunna ersätta den litografiska stenen efter att
ha behandlats enligt litografiens metoder, och för
tryck från sådana plattor ha äfven rotationsmaskiner
byggts, där plattorna spännas på en cylinder. Rotograf
kallas en maskin för litogra-fiskt tapettryck;
detta sker från stenvalsar på ändlös pappersbana, med
tillhjälp af tryckcylinder. Om tillvägagångssättet vid
tryckning af kopparstick och etsningar se Koppartryck.
Tack vare förbättradt pappers- och färgmaterial
åstadkomma boktryckerierna numera fint tryck på
torrt papper och ha därför öfvergett det gamla
förfaringssättet, att tryckpapperet före tryckningen
fuktades för att bli mera mottagligt för färgen,
genom att antingen hastigt dragas igenom vatten i
"fuktfat" eller duschas medelst fuktmaskiner eller å
den roterande pressen gå öfver valsar med fina hål,
genom hvilka vatten eller ånga utträngde. I senare
fallet innehöll själfva pressen äfven särskilda
satineringsvalsar, emedan det fuktade papperet måste
ånyo satineras före tryckningen.
Litt.: Nordin, "Handbok i boktryckarekonsten" (1881),
Franke-Waldow, "Katechismus der buch-druckerkunst"
(6:e uppl. 1894), Pilz, "Die rota-tionsschnellpresse"
(1892), Southward, "Practical printing" (2 bd,
1900) och "Modern printing" (s. å.), Hoe, "A short
history of the printing press" (1902), C. T. Jacobi,
"Printing" (5:e uppl. 1913), A. W. Unger, "Lehrbuch
fur buch-drucker. Druck" (2:a uppl. 1915),
samt tidskrifterna "Nordisk boktryckarekonst"
(Stockholm, 1900 ff.), "The printing world" (London),
"The printing art" (Cambridge, Massachusetts), "The
inter-national printer" (Philadelphia) m. fl. E. F-t.
Tryckpump, mek. Se Pump, sp. 586.
Tryckpunkt, elektrot. . Se Elektricitetsverk, sp. 217,
och Ledningsnät.
Tryckregulätor, tekn. Se Lysgas, sp. 106.
Trycksaker, postv. Se Korsband, sp. 1084.
Trycksinnet, fysiol, o. psyk., det sinne, medelst
hvilket vi uppfatta, att föremål beröra eller utöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
