Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trumpetmarin - Trumpetsnäckan - Trumpetsvampen - Trumpetträdet - Trumpp, Ernst - Trumpscheit - Trumsjuka - Trumslagare - Trumstake - Trumvätska - Trundön - Trunk - Trunkdäck - Trunk-järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59
Trumpetsnäckan-Trunk-järnvagar
60
Tritonium Tritonis.
klaras ena hälften af namnet; den andra
kommer af den trumpetlika tonen, orsakad
genom den enda strängens stall, som blott
med ena foten är fast-limmadt, men med den
andra fritt skallrar mot resonansbottnen. Endast
flageolett-toner plägade spelas på detta instrument.
A. L.*
Trumpetsnäckan, Tritonium, zool., släkte, hörande
till fam. Tritoniidce, ordn. Prosobranchia och klassen
Gastropoda bland blöt-djuren. Skalet, som är försedt
med knölar och lister, är ägg- eller klubbformigt,
spiralvridet, undertill utdraget i en kanal. Djuret
eger ett långt andedräktsrör. De många arterna,
som lefva i de tropiska hafven, kunna uppnå ganska
betydande storlek (40 cm. och därutöfver). De användas
på vissa ställen som trumpeter. Tritonerna (se Triton,
myt.) afbildas vanligen blåsande i dylika snäckor, och
den romerska signaltrumpeten buccina (se d. o.) hade
en form, som liknade trumpetsnäckans, men var böjd
till en halfcirkel. L-e.
Trumpetsvampen, löt. Se
Thelephoracese. Trumpetträdet, bot. Se C a t a
l p a och C e-cro p i a.
Trumpp, Ernst, tysk orientalist, f. 1828 i Ilsfeld,
d. 1885 i München, trädde i tjänst hos Church
missionary society samt undersökte på dess uppdrag
Indusdalens och Afganistans språk (1854 -58). Efter
några års arabiska studier i Syrien och Egypten
återvände han till Stuttgart 1861. 1871-72 vistades
han på uppdrag af engelska regeringen i Lahore för att
med sikhprästers tillhjälp göri en öfv. af denna sekts
heliga skrifter. Han blef professor i orientaliska
språk i München 1874. T:s förnämsta arbeten äro
Grammar of the sindhi language (1872), Grammar of
the pashto or language of the afghans (1873), The
Adi Gronth or the holy scriptures of the sikhs (1877;
2:a uppl. 1895), Der kampf Adams öder das christliche
Adamsbuch des Morgenlandes (1880), Gramma-tische
untersuchungen iiber der sprache der brähuis (1881),
Die religion der sikhs (s. å.) och Das tauf-buch der
cethiopischen kirche; cethiopisch und deutsch (1878).
H. A.*
Trumscheit [tn/mjäit], ty.,- mus. Se Trum-petmarin.
Trumsjuka, veter., en särskildt hos nötkreatur,
men äfven hos får rätt ofta förekommande sjukdom,
som består i en genom häftig jäsning i fodermassan
framkallad gasutveckling i vommen. Sjukdomen är
lätt igenkännlig, och de viktigaste symtomen äro
stark utspänning af buken, särskildt i vänstra
flanken, som kännes hård och spänd som en trumma,
stor oro, utstående, blodsprängda ögon och svår
andnöd. Trumsjukan har i regel ett synnerligen häftigt
förlopp och kan redan inom en half timme-några
få timmar sluta dödligt genom kväfning. Orsaken
är vanligen förtäring af större mängd grönfoder,
särskildt om detta varit vått af
regn eller dagg, eller af för stor mängd rotfrukter,
och någon gång kan gasansamlingen bero äfven på hinder
för de bildade gasernas uppstötning, såsom främmande
kroppar i foderstrupen (matstrupen) eller svulster
i närheten däraf. Oftast förekommer trumsjuka under
betestiden; man bör därför iakttaga, att djuren,
tills de fullt hunnit vänja sig vid betet, erhålla
ett torrfoder på stall, innan de släppas ut, att de
vid bete på särskildt frodiga klöfver-vallar till
en början få beta endast en kort stund, 10-15 min.,
och att de ej utsläppas, medan gräset är vått af regn
eller dagg, samt vid stallfodring, att grönfodret
under den första tiden blandas med halm, att det
ej får ligga i hög och taga hetta, då jäsning lätt
inträder, utan skares kort före utfodringen, och att
det ej afslås, medan gräset är vått. Behandlingen
bör i första hand gå ut på att aflägsna gasen lör
att därigenom underlätta andningen. I lindrigare
fall kan detta ske genom upprepadt tryck i flanken,
hvarvid gasens uppstötning kan befrämjas därigenom,
att man i munnen på djuret lägger ett groft halmband,
som sammanvrides i nacken. I svårare fall uttömmes
gasen medelst ett genom munnen och foderstrupen till
magen infördt s. k. struprör eller i särskildt häftiga
fall med svår andnöd genom användning af s. k. troakar
(se d. o.). Troakaren föres med en kraftig stöt in
i vänstra flanken i riktning snedt framåt och nedåt
genom bukväggen in i vommen, hvarefter stiletten
utdrages, och hylsan får kvar-sitta, tills gasen
utströmmat. Invärtes ges för jäsningens hämmande
20-30 gr. saltsyra eller 10-15 gr. ammoniak i
1/? 1. vatten eller kalkvatten (15-30 gr. nysläckt
kalk i */2 1. vatten) 1/2-l 1. (för får */4 af nämnda
medel) en gång i halftimman under 2 a 3 timmar.
E. T. N.
Trumslagare, krigsv., soldat, som slår trumma (se
d. o.).
Trumstake, sjöv., en liten, smäcker stång, som
sättes på toppen af en mast eller märsstång, då den
ofvanför varande stången är nedtagen. Den är försedd
med flagglina, för att flagg eller vimpel må kunna
hissas på densamma. R- N.*
Trumvätska, genom en kloak afrinnande ofta starkt
förorenadt afloppsvatten. Jfr Kloak.
Trundön, ö i Bottniska viken, Norrbottens län,
Piteå landskommun, omkr. 15 km. n. ö. om Piteå,
ön är nära 10 km. lång i n. v.-s. ö. samt ungefär 2
km. bred. Omkr. ett dussin gårdar ligga tätt samlade
på nordöstra sidan af ön. N. H-m.
Trunk [eng. utt. tra^k], eng. (eg. stam); mek. Se
Trunkmaskin.
Trunkdäck, skpsb. Se Däck och Trunk.
Trunk-järnvägar (se Trunk), eng. trunk-lines [tra^k
låYns], de stora stambanor 1. hufvudjärn-vägslinjer
i nordöstra delen af Nord-Amerikas förenta
stater, som med hvarandra förena de förnämsta
samfärdselsmedelpunkterna vid Atlantiska hafvet
och de stora sjöarna, nämligen New Yorks central
-och Hudson-riverjärnvägen, New York-Lake Erie-och
Westernjärnvägen (från New York till Buffalo
och vidare mot v.), Baltimore-Ohiojärnvägen,
Pennsylvania järnvägen (mellan Philadelphia och
Pittsburg), hvartill kommer den kanadensiska Grand
Trunk pacific railway (se P a c i f i k-järnvägar,
sp. 1215-16). Efter hårda inbördes tariffstrider
förenades de olika linjerna 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
