Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trouessart, Édouard Louis - Troughton, Edward - Trouillon-Lacombe, L. - Trouillot, Georges Marie Denis Gabriel - Trousseau - Trousseau, Armand - Trouton, F. Th. - Troutons regel - Trouvère - Trouville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troughton-TrouvNIe
40
rope (1910). Särskildt erkännande har T. vunnit för
sitt nyttiga och mödosamma arbete Catalogus mammalium
tam viventium quam fossilium (3 dlr, 1898-1904).
L-e.
Troughton [träu’tn], Edward, engelsk astronomisk
instrumentmakare, f. i okt. 1753 i Corney, Cumberland,
d. 12 juni 1835 i London, var sedan 1826 associerad
med W. Simms (f. 1793, d. 1860). Från T. och från
firman Troughton and Simms härstamma många af de
större instrumenten på observatorierna i Greenwich
och Kapstaden m. fi., och äfven i Sverige träffas
detta märke på äldre astronomiska instrument.
K. B. (B-d.)
Trouillon-Lacombe [trojåMakå^b], L. Se La-c o m b e.
Trouillot [tröja], Georges Marie D e-nis Gabriel,
fransk politiker, f. 7 maj 1851 i Champagnole
(dep. Jura), d. 22 nov. 1916 i Paris, egnade sig
åt advokatyrket i sin hemtrakt, deltog efter 16 maj
1877 i den häftiga politiska kampanj, som då fördes
mot Mac Mahons anhängare, var 1889-1906 deputerad och
därefter till sin död senator för Jura. I dep. Juras
generalråd blef han 1894 president. T. gjorde sig i
deputeradekammaren bemärkt som en bland de radikales
skarpaste talare, särskildt mot de moderates närmande
till högern, bidrog 1898 väsentligt till ministären
Mélines fall, var juni-nov. 1898 kolonialminister
i kabinettet Brisson, hade som utskottets rapportör
1901 mycket väsentlig andel i genomförandet af den
betydelsefulla, mot de andliga ordnarna riktade lagen
om föreningsrätten, var i ministärerna Combes och
Rouvier (juni 1902-mars 1906) minister för handel,
industri, post och telegraf samt (juli 1909-nov. 1910)
kolonialminister i Briands första ministär. I
deputeradekammaren och senatens utskottsarbete var
T. outtröttligt verksam. Han utgaf (jämte F. Chapsal)
en kommentar öfver lagen om föreningsrätten, Du
contrat d’association (1902), och sina samlade
tal rörande denna lag, L’idée laique (1906),
samt en af Världskriget inspirerad diktsamling,
Poésies de guerre (1916). I sitt partis tidningar,
särskildt i "Siécle", var han flitig medarbetare.
V. S-g.
Trousseau [trosså], fr. (eg. bunt, knippa), utstyrsel,
"hemföljd" (i synnerhet en prinsessas).
Trousseau [trosså], Armand, fransk kliniker, f. 1801
i Tours, d. 1867, blef med. doktor i Paris 1825 och
professor där i terapi och läkemedelslära 1839 samt
utmärkte sig som sådan genom eminent lärarförmåga och
som utmärkt läkare och diagno-stiker. T:s viktigaste
skrifter äro Traité pratique de la phthisie laryngée
(1837), Traité de théra-peutique et de matiére
médicale (2 bd, 1836-39; flera uppl.) samt framför
allt Clinique médicale de VHÖtel-Dieu de Paris
(2 bd, 1860-62; flera uppl.). Han var mästare i
skildringen af sjukdomsfall och förmådde att åt
densamma ge utmärkt behag. 1834 uppsatte han tills,
med Gouraud och Lebaudy "Journal des connaissances
médico-chirurgicales". Under revolutionen 1848
spelade T. en framstående roll och var medlem
af lagstiftande församlingen. Jfr Diet, sp. 371.
B. T-dt.
Trouton [träVtn], F. T h. Se Troutons regel.
Troutons regel [träVtns-], fys. kem., en af
f. d. professorn i fysik vid University college
i London F. T h. Trouton (f. 1863) 1884 funnen,
synnerligen betydelsefull regelmässighet beträffande
vätskors afdunstningsvärme (se Latent värme). Enligt
denna regel är detta värme (W) multipli-ceradt med
vätskans molekylarvikt (m) och divi-deradt med den
absoluta temperaturen (T) för vätskans kokpunkt
vid ett bestämdt tryck ett konstant tal (k). Det
matematiska uttrycket för Troutons regel är således:
m W : T = k
Vid vanligt atmosfärstryck (760 mm.) är denna
konstant omkr. 20,s. Den gäller likväl endast för
vätskor, hvilkas molekyler äro enkla, motsvarande
deras enkla kemiska formel, såsom kolväten och
estrar. För vätskor, hvilkas molekyler äro mera
sammansatta (s. k. associerade vätskor), såsom
vatten, etylalkohol och feta syror, får könstanten
andra värden, i de tre angifna fallen 25,9, 24,o
och omkr. 13. Troutons regel är af synnerligen stort
teoretiskt intresse och har därför behandlats af ett
stort antal författare. Redan 1876 hade R. Pietet
(se d. o.) funnit förenämnda regelmäs-sighet. Den
märkligaste förbättringen däraf infördes af
amerikanske fysiko-kemisten Joel Hillebrand 1915, som
visade, att (den approximativa) konstanten fc, som har
en viss tendens att stiga med ämnets i fråga kokpunkt,
erhåller ett vida mer konstant värde, om man med T i
ofvanstående formel betecknar den absoluta kokpunkten
vid lika molekylantal pr ånga, i stället för vid lika
tryck. En liknande formel har franske fysiko-kemisten
de Forcrand 1903 gett, där W betyder summan af
de båda latenta värmena, således smältvärme och
ångbildningsvärme tillsammantagna. Konstanten k får då
ett värde af omkr. 30 (vid atmosfärstryck). Liknande
regelmässigheter gälla enligt Arrhenius för en
annan kemisk process, nämligen dissociation af
gaser (1915). Enligt denna regelmässighet måste
de kemiska processerna på solen och andra stjärnor
utveckla ofantliga värmemängder, motsvarande dessa
himlakroppars höga temperatur, som i deras inre
torde uppgå till millioner grader. Härigenom få vi en
förklaring på ursprunget till de oerhörda värmemassor,
som solen och stjärnorna utstråla. Troligen är
syntesen af radioaktiva kroppar en process af denna
art, d. v. s. den försiggår endast vid mycket hög
temperatur. S. A-s.
Trouvére [trovår], fr. (af trouver, eg. finna;
dikta), benämning på de nordfranske skalderna under
1100-1300-talen, medan de sydfranske kallades
trubadurer (se Trubadur). Se vidare Franska
litteraturen, sp. 1194.
Trouville [trovi’11], stad och badort i franska
dep. Calvados, höger om floden Touques’ utlopp i
Seinebukten, vid franska västbanan och med ångbåt
förbundet med Havre. 6,264 inv. (1901). Ännu i
början af 1860-talet ett obetydligt fiskeläge, är
T. nu en af världens vackraste badorter, mycket
besökt af parisare, med många smakfulla villor,
eleganta badetablissemang, präktigt kasino med bal-
och konsertsalar m. m. (se fig.). Den långsluttande
stranden, bestående af ren, fast sand, erbjuder
förträffliga badplatser. En bro öfver floden leder
till staden och badorten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
