Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trop - Tropæolaceæ - Tropæolum, Indiansk krasse, Blomsterkrasse, Kapucinkrasse - Tropakokain - Tropasyra - Tropea - Tropeiner - Tropeoliner - Tropicoris - Tropidurus - Tropik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Tropseolaceae-Tropik
24
skilda människorna; 3. olikheten mellan sinnesorganen
; 4. den enskilda människans olika tillstånd;
5. olikheten i läge och afstånd, 6. iakttagelsens
uppblandning med annat; 7. företeelsens olikhet
alltefter samvaro med annat; 8. relativi-teten i
allmänhet; 9. antalet erfarenheter; 10. olikheterna i
bildning, seder, lagar, religiösa föreställningar
och filosofiska åsikter. A g r i p p a,
SextusEmpiricus m. fi. uppställde fem troper;
andra skeptiker endast två. (Se Skepticism.)
2. S-e.
Tropaeoläceae, bot. Se Geraniales och Tropseolum.
TropäJOlum L., Indiansk krasse, Blomsterkrasse,
Kapucinkrasse, bot., växtsläkte bildande
fam. Tropceolacece inom serien Geraniales med många
arter i Amerikas bergstrakter från Mexico till
Chile. Alla arterna äro saftiga örter, många af dem
klättrande med bladskaften, med karakteristisk lukt
och smak. Bladen äro sköldformiga eller flikade,
spiralställda. De ofta stora och vackra blommorna
sitta ensamma i bladvecken. De äro 2-könade och
zygomorfa, i det att blombottnen innanför det bakersta
foderbladet är förlängdt till en sporre, som är ett
honungsgömme, hvarjämte de särskilda bladen i blomman
ha olika form alltefter sin ställning. Frukten är en
tredelad klyffrukt. Fodret är 5-bladigt, mer eller
mindre färgadt; kronbladen äro 5 och
Tropa>olum Lobbianum.
ståndarna 8. T. majus, T. Lobbianum
(se fig.) och T. aduncum (T. canariense)
med röda eller gula eller af rödt och gult
brokiga blommor höra till våra trädgårdars
och balkongers vanligaste prydnadsväxter. Af
de båda förstnämnda finnas både låga och höga,
klättrande sorter ("slingerkrasse"). Blomknopparna
och de omogna frukterna ha skarp smak och
användas i pickels. Flera arter ha knölstam,
t. ex. T. tuberosum, hvars knölar ätas i Ecuador
och Peru. G. L-m.
Tropakokaln, farm. med., en alkaloid, som anträffats i
en på Java odlad kokabuske och som framställts äfven
syntetiskt. Det är b e n s o y 1-p s e u d o t r o
p i n, Ce H^ NO (CB H5 CO). För me-
dicinskt ändamål används dess förening med saltsyra
(hydrokloriden). Denna utgöres af färglösa kristaller
eller ett hvitt, kristallimskt pulver, som lätt löses
i vatten. Tropakokainets verkan liknar väsentligen
kokainets (se d. o.), det är alltså ett lokalt
bedövningsmedel (se d. o.), men dess giftighet är
omkr. 3 gånger mindre än kokainets. Känsel-lösheten
inträder hastigare än med kokain och medför ej
såsom detta lokal anemi; äfven saknar det kokainets
pupillutvidgande verkan. Tropa-kokainet lämpar sig ej
att blanda med adrenalin, emedan det upphäfver det
senares kärlsammandra-gande förmåga. Tropakokainet
används till in-drypningar, penslingar och
insprutningar i 10-20 proc. lösning. Vanlig
dos är 5 cg., maximaldos 10-15 cg. Lösningarna
kunna steriliseras i kokning, hvilket ej är
fallet med kokainlösningar. Tropakokainet
är icke upptaget i Sv. farma-kopén.
C. G. S.
Tropasyra, farm. med. Se Skopolamin.
Tropea, lat. Trapeia, stad i italienska
prov. Catanzaro, naturskönt belägen på en klippa
vid Tyrrhenska hafvet, vid järnvägen Reggio-S:ta
Eufemia. T. är biskopssäte, har en katedral, en
församlingskyrka, S. Francesco, med fasad från
1000-talet, prästseminarium och en mycket besökt
hamn. 6,001 inv. (1911).
Tropelner, kem. farm., alkaloider, uppbyggda enligt
arbeten af Ladenburg genom förbindelse mellan basen
tropin och en organisk syra. Sådana tropeiner äro
atropin (se d. o.) och hyoscyamin, hvilka bestå
af tropin och tropasyra, samt homa-tropin, som är
sammansatt af tropin och mandelsyra m. fl. Nära
till dessa står skopolamin 1. hyoscin, som utgöres
af basen skopolin (1. oscin] och tropasyra.
C. G. S.
Tropeollner, kem. tekn., en klass af azofärg-ämnen
(se d. o.), som erhållas genom inverkan af
diazosulfonsyror på fenoler eller aminer. Hit
hör t. ex. färgämnet tropeolin D, äfven kalladt
heliantin B, som under namn af metylorange mycket
ofta används som indikator (se d. o., sp, 560)
vid titrering af syror och baser (jfr Analys,
sp. 901). En utspädd, neutral lösning af metylorange
är gul och rödfärgas a.f ett spår af en stark syra,
men påverkas föga af kolsyra eller andra svaga
syror. Metylorange framställes genom inverkan af
diazobensolsulfonsyra på dimetylanilin, och är alltså
dimetylanilinazobensol-sulfonsyra, (CH,;)0 N . C6
H4 . No . C6 H4 . SO,H. Jfr Naftalinfärgämnen. "
K- A. V-g.
Tropicoris, zool. Se Sköldskinnbaggar.
Tropidurus, zool., ett till fam. leguaner, Igua-nidce
(se d. o.), ödlornas ordning och kräldjurens klass,
hörande släkte, har hufvudet och bålen platta, eger
gomtänder samt har rygg och stjärt försedda med
kölade fjäll. Två arter, af hvilka den vanligaste
(T. torquatus) uppnår en totallängd af 35 cm., lefva
i Syd-Amerika. De bebo stenhögar, klippspringor
och gamla byggnader samt springa snabbt och klättra
med stor skicklighet upp på de brantaste väggar. På
flera ställen i Brasilien höra de till de allmännaste
ödlorna. L-e.
Tropik (lat. tro’picus, näml. ci’rculus, af
grek. tro’pös, vändning), Vändkrets, astron, och
geogr., kallas hvardera af de två parallellcirklar,
soin tänkas dragna på himmejssfärep eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
