Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 739-740 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Guam–Manila. Ett tysk-nederländskt bolag fortsatte
1905 från Guam öfver ön Yap förbindelsen till
Shanghai, hvarifrån Tysklands besittning i Kina
nåddes och där Det store nordiskes kablar förmedla
trafiken till Japan samt öfver Vladivostok och
sibiriska landlinjerna till Europa. Från Japan utgår
en annan gren af kabeln till Menado på holländska ön
Celebes. Bland de senast (före krigsutbrottet 1914)
utförda kabelvägarna märkes tysk-sydamerikanska kabeln
öfver Tenerife och Monrovia på Afrikas västkust
till Brasilien, färdig 1911. Antalet km. kablar,
tillhörande de största sjökabelmakterna, var 1913 för
Storbritannien och Irland med besittningar 281,828,
Förenta staterna 100,831, Frankrike 43,680, Tyskland
43,294 och Danmark 17,516. Hela världskabelnätet
utgjorde s. å. 519,347 km. 1903 utgjorde antalet
km. kablar i statsbesittning 65,066, fördelade på
1,622 kablar, under det motsvarande siffror för
kablar, tillhöriga enskilda bolag, voro 346,964
och 381; 1913 staterna 93,486 km. på 2,152 kablar
och bolag 425,861 km. på 411 kablar. Att antalet
statskablar är större, beror därpå, att de i regel
äro korta kustkablar, under det att de transoceana
förbindelserna till öfvervägande delen äro i privat
ego. De största kabelbolagen 1913 voro:

	Kablar
	antal	längd i km.
E. Eastern telegraph company	105	79,901
E. Eastern extension Australasia and China tel. co	36	47,099
E. Western telegraph co	30	44,217
A. Commercial cable co	15	30,784
E. Anglo-american tel. co	15	24,111
F. Compagnie française des câbles télégraphiques	24	21,203
A. Central and South American telegraph co	10	20,644
E. Eastern and South african telegraph co	17	19,460
A. Commercial pacific cable co	6	18,570
T. Deutsch-atlantische telegraphengesellschaft	5	17,728
D. Det store nordiske telegrafselskab	28	16,664

(A betecknar amerikanskt, D danskt, E engelskt,
F franskt och T tyskt bolag.) Ett flertal af de
engelska bolagen bildar den s. k. Eastern-gruppen
l. "Associated companies", som behärskar vägarna
till Afrika, Asien och Australien med inalles
204,736 km. kablar, d. v. s. 39,4 proc. af hela
världskabelnätet. Därnäst kommer förutnämnda "Pool"
med 43,603 km. eller 8,4 proc.

1913 funnos 17 kabelförbindelser mellan Europa och
Nord-Amerika. Telegramafsändare kan genom att ange
"via" själf bestämma, öfver hvilket bolags kablar
telegrammet skall befordras. Af de 17 förbindelserna
utgå 13 från England (via Anglo, Comm, Direkt och
Western Union), 2 från Frankrike (via PQ) och 2
från Tyskland (via Emden–Azorerna). Dessutom finnes
ännu en kabelväg, från Lissabon till Azorerna, där
anslutning vinnes till en af de nämnda kablarna
England–Amerika, hvilken passerar Azorerna. Till
Syd-Amerika från Europa finnas 4 kablar (3 engelska
och 1 tysk). Två af de engelska kablarna förbinda Pernambuco
med S:t Vincent på Kap Verde-öarna, hvarifrån kablar
utgå öfver Azorerna, England eller Lissabon samt
till Afrikas västkust. Den tredje engelska passerar
Dakar, den tyska Monrovia, båda på Afrikas östkust.
Öfver Stilla hafvet finnas, såsom redan nämnts, 2
kabelvägar. Till Afrika finnas ett flertal kablar
öfver Medelhafvet samt Easterns kablar i Atlanten
och genom Medelhafvet och Sueskanalen. Dessa senare
användas jämte landlinjerna till Asien äfven för
förbindelserna med Asien och Australien.

Den första elektriska telegraflinjen för allmänt
bruk öppnades i England (London–West Drayton) 1838–39.
I Amerika öppnades linjen Washington–Baltimore 1844;
i Frankrike Paris–Rouen och
i Holland Rotterdam–Amsterdam 1845; i Belgien
Bruxelles–Antwerpen 1846. Telegrafen infördes
sedermera 1847 i Italien och Danmark, 1848 i Preussen,
1849 i Österrike, 1852 i Schweiz, 1853 i Sverige och
Ryssland, 1854 i Norge och Spanien, 1855 i Finland. I
Syd-Amerika (Peru) infördes telegrafen 1847, i Afrika
(Algeriet) 1853, i Australien (Victoria) 1854, i Asien
(Indien) 1855 och i Central-Amerika (San Salvador)
1870.

Antal km. telegrafledningar 1913 var i Tyskland
2,107,610, Ryssland 806,424, Frankrike 727,734,
Storbritannien och Irland 430,008, Italien
335,282, Österrike 242,900, Ungern 160,712,
Spanien 97,426, Norge 90,752, Turkiet 66,750,
Sverige 63,517, Nederländerna 40,354, Schweiz
26,831, Rumänien 25,308 och Danmark 13,475. Bland
längre kontinentala telegrafförbindelser märkas:
Petersburg–Moskva–Irkutsk–Kabarovsk, 11,100 km.,
Berlin–Wien–Konstantinopel–Basra (vid Persiska viken)
samt den s. k. indoeuropeiska linjen från London öfver
norra Tyskland, och sydvästra Ryssland till Tiflis och
Teheran samt vidare dels till Turkestan, dels till
Indien. Å denna ledning har London direkt expedition
(utan omtelegrafering) med Teheran, 7,000 km.

I Sverige erhöll generalmajor K. F. Akrell (se denne)
genom k. skr. 15 maj 1852 i uppdrag att uppgöra
plan för de mest behöfliga telegraflinjerna. Redan
8 dec. s. å. inlämnade han ett förslag, som
bl. a. upptog en västra linje från Stockholm
öfver Uppsala, Västerås, Örebro och Göteborg till
Hälsingborg samt en östra linje öfver Södertälje,
Norrköping, Linköping till Karlskrona. Regeringen
gillade planen, men beslöt sig först endast för den
västra linjen och beordrade delen Stockholm–Uppsala
till omedelbart utförande. Denna linje kunde öppnas
för allmän trafik i sept. 1853. Redan s. å. fortsattes
arbetet med den västra linjen, som blef färdig till
Göteborg i juli 1854 och utsträcktes öfver Hälsingborg
ända till Malmö i sept. s. å. 1855 beordrades den
östra linjen med förlängning öfver Kristianstad
och Ystad till Malmö. S. å. erhölls förbindelse med
Norge medelst en sidoledning till västra linjen öfver
Uddevalla, öfver den af danska telegrafverket 1854
anlagda kabeln mellan Hildesborg i Skåne och Vedbæk
på Själland erhölls från Hälsingborg förbindelse
med Danmark och sedermera äfven med Tyskland
(Hamburg). Telegrafförbindelsen genom Norrland hade
redan 1857 nått Haparanda, men först 1860 kunde denna
sammanbindas med ryska linjer. 1859, sedan de flesta
betydande platser på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>