Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Targum - Tari - Tarifa - Tariff - Tariffpiaster - Tariff reform - Tarija
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfversättes med: "det var uppenbart för Gud"
o. d. Targumernas värde utom deras stora betydelse
som språkliga minnesmärken är därför hufvudsakligen
religions- och kulturhistoriskt samt exegetiskt,
medan de däremot till följd af sitt fria förhållande
till texten ha ringa textkritisk betydelse. Sedan
targumerna länge fortplantats genom muntlig tradition,
började de, tidigast i 1:a eller 2:a årh. e. Kr.,
skriftligen upptecknas. Af dem, som bevarats
till vår tid, torde de äldsta dock till sin nu
fixerade form icke vara äldre än från 400- eller
500-talet. I Palestina, där targumerna uppstodo,
synas flera arameiska versioner af samma bibelböcker
ha varit i bruk samtidigt, men i Babylonien, dit de
infördes med de i början af 200-talet uppkommande
plantskolorna för judisk kultur, bestämdes snart
en enda öfversättning att uteslutande begagnas vid
gudstjänsten. Targumernas officiella användning i
synagogorna upphörde i Orienten samtidigt med judiska
kulturens förfall (omkr. år 1000), men bibehölls
i Tyskland och Italien vid tre högtidsdagar, under
påsk, pingst och tabernakelfesten, ända till slutet
af 1300-talet. De till oss komna targumerna äro
följande: 1) Onkelos’ targum, den såväl språkligt
som till innehållet viktigaste af alla targumerna,
omfattar hela Pentateuken och var den i Babylonien
auktoriserade. Sedan talmuds uppgift, att Onkelos
(ombildadt af Aqilas, hebr. form för Aquila) är
samma person som författaren till en bekant grekisk
öfv. af gamla test. (jfr Bibelöfversättningar,
sp. 245) numera visats vara ohållbar, äro betydelsen
af namnet Onkelos och tillvaron af en sådan person
fortfarande omtvistade och ovissa. 2) Jonatan ben
Uzziels targum till profeterna omfattar såväl de
"förre profeterna" (Josua — Konungaböckerna) som
"de senare" (Esaias — Malakias) och var likaledes
babylonisk. Till tiden betydligt yngre än Onkelos’
targum (se Kaldeiska språket), kan den icke vara
författad af den uppgifne Jonatan ben Uzziel, som
var en bekant lärjunge till Hillel (d. omkr. 10
e. Kr.). 3) Jonatans targum till Pentateuken, äfven
kallad Pseudo-Jonatan, omfattar hela Pentateuken och
nyttjades i Palestina. Namnet Jonatan (densamme
som den nyss nämnde) har här uppkommit genom
ett misstag. Det riktiga är T. Jeruschalmi, och
till skillnad från den följande kallas den numera
äfven T. Jeruschalmi I. 4) Targum Jeruschalmi II
l. "Fragmenttargumen" omfattar spridda delar af
Pentateuken och tillhörde likaledes Palestina. 5)
Slutligen finnas palestinska targumer till alla
kagiograferna (Psaltaren — Krönikeböckerna), utom till
de på arameiska skrifna Daniel och Esra och två till
Esters bok. Den yngsta af alla dessa är psalmtargumen,
efter 900. Targumerna publicerades först i Bombergs
rabbinska bibel (1517) samt med eller utan latinsk
öfv. i Antwerpen- och London-polyglotterna. De bästa
nyare upplagorna äro Berliner, "Targum Onkelos"
(1884), Lagarde, "Prophetæ chaldaice" (1872) och
"Hagiographa chaldaice" (1873). Språket i targumerna,
i det närmaste identiskt med dialekten i bibelns
arameiska delar och förr kalladt "kaldeiska", är den
på Kristi tid i Palestina inhemska (syd)västarameiska
munarten (se Kaldeiska språket), men texten, sådan
den nu föreligger, är i ett mycket dåligt skick. Emedan den
först nedskrefs utan vokaltecken och vid dessas
införande först det babyloniska och sedan det
nu i alla upplagor föreliggande palestinska eller
tiberiensiska punktationssystemet användes (jfr
Massoreter, sp. 1199), befinner sig vokalismen i ett
så regellöst tillstånd, att en noggrann grammatisk
kännedom om denna arameiska dialekt knappt är
möjlig. Emellertid yppade sig en lefvande förändring
till det bättre därigenom, att man förvärfvat en mängd
targumhandskrifter från Jemen med den ursprungliga
babyloniska vokalsättningen, hvilken visat sig vara
långt mer konsekvent och pålitlig än den tiberiensiska
(se härom Merx, "Chrestomathia targumica", 1888,
äfvensom Prætorius, "Das targum zu Josua", 1899, och
"Das targum zum buch der richter", 1900). Utom dessa
judiska targumer finnes äfven en samaritansk targum
till Pentateuken.
H. A.*
Tari, tekn. Se Garfmedel, sp. 746.
Tarifa, stad i spanska prov. Cádiz, vid
södra foten af Sierra de la Luna (784 m.),
nära det smalaste stället af Gibraltars sund, 34
km. s. v. om Gibraltar. 11,723 inv. (1900). Staden
har smala, krokiga gator och omges af gamla moriska
vallar. Ansjovis- och tonfiskfångst samt kustfart
äro stadens hufvudnäringar. Traktens apelsiner
äro kända för sin sötma. Hamnen skyddas af den
framför liggande holmen Isleta de T. (Isleta
de las Palomas) med fyr, och s. om staden slutar
fastlandet med Punta Marroqui, Spaniens och
europeiska fastlandets sydligaste punkt (35° 59′ 53″
n. br.). — T. är romarnas Julia Joza, äfven kalladt
Julia Traducta. Sitt nuv. namn (arab. Djesiret Tarif)
har staden fått efter Tarif, Tariks underbefälhafvare,
som med den första arabiska krigsstyrkan öfvergick
sundet 710. Efter lång belägring eröfrades staden från
morerna 1292 af Saccho IV af Kastilien och försvarades
hjältemodigt 1294 af Guzman el Bueno.
Tariff (sp. tarifa, af arab. ta‘rif, kungörelse),
förteckning på afgälder; varu- och prislista; taxa
af olika slag, särskildt för järnvägstransport
(se Differentialtariffer, Järnvägstaxa,
Staffeltariff); tulltaxa. — Tariffaftal. Se
Kollektivaftal. — Tariffpaket. Se Postpaket, sp. 28. —
Tariffpremie. Se Netto, sp. 818. — Tarifftraktat,
handelsfördrag, som upptar de detaljerade tullsatserna
för olika varor (se Handelsfördrag).
Tariffpiaster, mynt. Se Egypten, sp. 1466,
och Piaster.
Tariff reform [tä’rif rifå̄’m], eng.,
eg. "tulltariffreform", slagord i den engelska
partistriden, sedan 1903 användt af anhängarna
till J. Chamberlains planer att genom ömsesidig
preferensbehandling af varor i varuutbytet mellan
Storbritannien och dess kolonier främja brittiska
rikets sammanslutning och motverka den utländska
konkurrensen. Jfr Chamberlain 1, Fiscal reform och
Storbritannien, sp. 197.
V. S—g.
Tarija [-ri’cha], departement i sydöstra delen af
Bolivia, vid gränsen till Brasilien, Paraguay och
Argentina. Omkr. 81,760 kvkm. med en beräknad
folkmängd 1915 af 164,700 pers., oberäknadt
omkr. 50,000 vilda indianer. Östra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
