Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 389-390 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamiska dialekten - Tamkatten - Tamm - Tamm, Per Adolf - Tamm, Adolf Gustaf - Tamm, Klas (Claës) Gustaf Adolf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tamiska dialekten.. Se Lettiska språket och litteraturen, sp. 269.

Tamkatten, zool. Se Huskatten.

Tamm, svensk adlig ätt, härstammar från Per Adolf
T. (se T. 1), som tillhört ätten Tham (se d. o.),
afsagt sig adelskapet och ändrat namnets stafning,
men 1826 erhöll nytt sköldebref och 1843 upphöjdes
i friherrligt stånd. Endast ättens hufvudman,
innehafvaren af den friherrliga värdigheten,
är adelsman.


1. Per Adolf T., friherre, bruksidkare, f. 2
jan. 1774 i Göteborg, d. 24 juli 1856 på Österby,
var son till direktören vid Ostindiska kompaniet
G. Tham, studerade i Uppsala 1787—90 och deltog
som kornett i finska kriget 1790, hvarunder han
utmärkte sig i flera sjödrabbningar. Han belönades
med Svensksundsmedaljen i guld och utnämndes 1792
till löjtnant vid Lifregementets kyrassiärkår. Under
hela 1790-talet studerade T. i Uppsala kemi, fysik och
landthushållning. Han bevistade riksdagen i Norrköping
1800, sällade sig där till oppositionsgruppen bland
den yngre adeln och var en bland dem, som 29 maj
i hastigt mod afsade sig adelskapet (han skref sig
därefter Tamm), hvilket föranledde hans afskedande ur
krigstjänsten. Sedan T. af sin moster, änkefru Anna
Johanna Grill, 1802 fått till skänks 1/5 af Österby i
Uppland och samtidigt satts till förvaltare af detta
stora bruk, förvärfvade han sig småningom de öfriga
delarna af detsamma samt Strömbacka m. fl. bruk i
Hälsingland och blef en af Sveriges rikaste män. Sina
bruks- och landtegendomar skötte han på ett utmärkt
förtjänstfullt sätt samt gjorde sig äfven känd för
välgörenhet och mecenatskap. T. vardt 1812 led. och
1848 hedersled. af Landtbruksakad., invaldes 1824 i
Vet. akad. och 1846 i Akad. för de fria konsterna
samt kallades 1849 till hedersled. af Vet. soc. i
Uppsala. Om hans nya adelskap se släktöfversikten.

2. Adolf Gustaf T., den föregåendes son,
f. 14 april 1805 på Österby, d. 7 jan. 1851 i Uppsala,
blef 1817 student i Uppsala, aflade hofrätts- och
bergsexamen (1825), genomgick 1826—27
Falu bergsskola och var 1827—34 smidesdirektör
(öfversmedsmästare) på Järnkontorets stat.
Den korta tiden för T:s verksamhet inträffade under
en period, då på initiativ af föreståndaren för
bergsskolan professor N. G. Sefström, och under
ledning af öfverdirektören för Järnkontorets yttre
stater, K. D. af Uhr, liflig verksamhet rådde för
att teoretiskt utreda de metallurgiska processerna
och på grund däraf vidtaga praktiska anordningar
för järnhandteringens höjande. I dessa arbeten
deltog T. mycket verksamt och må, utom hans egentliga
arbete med stångjärnssmidets förbättring, omnämnas
hans utredningar om masugnsslaggernas och
färskslaggernas lämpliga sammansättning,
hans kolningsförsök och framför allt hans förändring af
Uhrs rostugn, hvarigenom grundtypen skapades till
den sedermera af direktör E. Westman konstruerade
gasrostugnen.


3. Klas (Claës) Gustaf Adolf T., friherre, den
föregåendes son, ämbetsman, f. 10 aug. 1838 på
Lydinge, Uppsala län, ärfde friherretiteln vid
farfaderns död (1856), blef underlöjtnant vid
Lifregementets dragonkår 1858, idkade bergsstudier
i Falun 1859—60 och öfvertog 1864 skötseln af
Österby och Strömbacka bruksegendomar. T., som
1863 befordrats till löjtnant, tog 1865 afsked
ur krigstjänsten. Vid den sista ståndsriksdagen
(1865—66) tog han säte på Riddarhuset. Han var en
af Uppsala läns representanter i Andra kammaren vid
riksdagarna 1870—72, hvarunder han väckte förslag
om Stockholms läns uppdelning mellan Uppsala och
Södermanlands län, och 1876 samt hade 1870—71 plats
som suppleant i konstitutionsutskottet. Hösten
1882—hösten 1889 satt han, vald af Gäfleborgs läns
landsting, i Första kammaren, hvilken 1883 valde
honom till suppleant i statsutskottet samt 1884
och 1889 till led. af samma utskott. 1901—09 var
han åter led. af Första kammaren, för Stockholms
stad, och tillhörde därunder åtskilliga tillfälliga
utskott samt ett särskildt. T. inkallades 19 maj
1884 i konseljen som konsultativt statsråd och
lämnade då disponentskapet för Österby. 28 maj 1886—6
febr. 1888 var han chef för Finansdepartementet. Vid
statsministern Themptanders sida kämpade han
mot de allt mäktigare tullskyddsanspråken inom
riksdagen, hvarunder han vann ganska allmänna
sympatier genom sitt ridderliga uppträdande och
klara framställningssätt. Bland de regeringsbeslut
han kontrasignerat må nämnas den 1 juli 1887
vidtagna förändringen i mellanrikslagen. T. var juni
1888—1902 öfverståthållare i Stockholm och gjorde
sig allmänt afhållen genom sitt urbana väsen,
sin arbetsamhet och sin kraftiga befordran af
hufvudstadens utveckling. Utom för den omfattande
verksamhet, som hans ämbeten kräfde, togs han
mycket i anspråk för andra offentliga värf. Sedan
han 1871—86 varit e o. fullmäktig i Järnkontoret,
utsågs han till ordf. där 1889—1912. Han var ordf. i
konsortiet för uppbyggandet af nytt operahus i
Stockholm. T. vardt 1875 medlem af Uppsala läns
landsting och var 1877—83 dettas vice ordf. Verksam
främjare af Uppsala—Gäfle—järnvägens tillkomst,
var han 1877—84 ordf. i dennas styrelse. T. var vice
ordf. i afdelningen för industriutställningen af 1894
års kommitté för afgifvande af betänkande ang. en allmän
industri- och konstutställning i Stockholm 1897 samt
inlade sedermera som generalkommissarie stor förtjänst
om nämnda utställning. T. fungerade som ordf. i Tekniska
högskolans styrelse 1902—08 och samtidigt i Tekniska
skolan samt var 1902—07 ordf. i Nobelstiftelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>