Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från 1849—50, af sten. Sedan 1837 är Lillån vid
Stortorget ledd underjordiskt. Hospitalskvarteret har
bäst bevarat sitt forna utseende: husen äro mestadels
låga envåningshus af trä med små fönster, somliga från
1500- och 1600-talen, t. o. m. en ryggåsstuga har fått
stå kvar. Inom detta kvarter ligger vid Stortorget
rådhuset (antagligen från 1578, ombyggdt 1777), vid
Hästtorget det nya folkskolehuset (1905) och Drothems
(Drottens) kyrka, byggd sannolikt på 1200-talet, och
på den s. k. Bielkeska tomten, där drottning Gunilla
Bielke hade en gård, hvars hufvudbyggnad kvarstod in
på 1800-talet, fanns ett lusthus ("Gunillas
bönekammare"), som 1894 flyttades till Skansen
i Stockholm. Inom Bergskvarteret, som är mycket
moderniseradt, ligga af allmänna byggnader
arbetarföreningens hus med teater (1884), Hammarkinds
m. fl. härads tingshus (1904) och samskolan (1910),
och i Hagakvarteret stadskyrkan (S:t Laurentius;
fig. 4), af obekant ålder, men enligt ett på
sakristians gafvelvägg anbragt årtal byggd 1296. Den
var urspr. treskeppig, men fick på 1500-talet genom
tillbyggnad på norra sidan ett fjärde skepp. Bredvid
kyrkan står en synnerligen vacker klockstapel. I
östra delen af kvarteret ligger badanstaltens
komplex, bl. a. det s. k. slottet (societetsrum
och matsalar), ett storartadt modernt badhus (1914;
fig. 5), brunnskyrkan, af trä i norsk stil, ett stort
brunnslasarett samt flera till bostäder för badgäster
afsedda villor i och invid brunnsparken. Genom medel,
1882 donerade af grefvinnan Mat.
von Schwerin, född Hagberg, ha i detta och södra
kvarteret uppförts två barnhem för flickor och
en för dessa afsedd hushållsskola, där ett 30-tal
föräldralösa flickor får sin uppfostran till fyllda
18 år. I s. v., omedelbart intill det planlagda
området, har, på det gamla hemmanet Bossgården (en
gång tillhörigt konung Karl Knutsson), på senare
tid uppväxt en egnahemskoloni, som ligger inom
Drothems socken, men är afsedd att inkorporeras
med staden. Äfvenledes i s. v. invid Storån ligga
Östergötlands läns sinnesslöanstalt och på en höjd
därintill länslasarettet (1881, tillbyggdt och
moderniseradt 1910) samt hemmet för obotligt
sjuka (32 platser), tillkommet på enskildas och
kringliggande kommuners bekostnad, men öfvertaget
af landstinget, som på andra sidan om ån inrättat en
asyl för obildbara sinnesslöa och vid Linköpingsvägen
uppfört (1910) ett stort epidemisjukhus. Staden
förskönas genom flera anläggningar: utmed flera
gator ha träd planterats, och vid brunnsanstalten
finnas park- och promenadplatser, och de många
prydliga trädgårdarna på tomterna förläna den lilla
staden om sommaren en idyllisk prägel. Stadens
största park och promenadplats är anordnad på
Ramunderberget. — Staden har goda kommunikationer:
dels till sjöss genom Göta kanal, som dragits
fram mellan staden och Ramunderberget, och liflig
ångbåtsförbindelse med skärgården, dels till
lands genom Norrköping—S.—Vikbolandets järnväg
(se d. o.). I staden finnas sparbank (sedan 1851)
samt afdelningskontor af
 |
| Fig. 2. Situationsplan af Söderköping. 1. Stadskyrkan (S:t Lars). — 2. Rådhus. — 3. Drothems kyrka. — 4. Folkskola. — 5. Samskola. — 6. Tingshus (Hammarkind—Skärkinds härads). — 7. Arbetarföreningens hus. — 8. Järnvägsstation. — 9. Stadshotell. — 10. Barnhem. — 11. Prästgård. — 12. Söderköpings Brunns- och bad-a.-b:s lokaler (dock endast en del; de öfriga ligga icke inom stadsplanen). — 13. Sparbank. — 14. Hospitalskvarn. — 15. Rådhustorget. — 16. Hagatorget. — 17. Epidemisjukhus. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
