Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 559-560 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stålhandske, Torsten Torstensson - Stålharmonika - Stålhattar - Stålhatten - Stålhvete - Stålkulor - Stålkälla - Stålpansar - Stålpennor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltog han i det afgörande anfallet, genom hvilket den
höjd, där fiendens kanoner voro uppställda, föll i
svenskarnas händer. Under våren 1632 kämpade S. vid
Rhen, förenade sig därefter med hufvudarmén vid
Nürnberg och stod främst i elden vid det olyckliga
försöket att storma Alte veste 24 aug. 1632. I
slaget vid Lützen, 6 nov. s. å., befann S. sig som
vanligt på högra flygeln i spetsen för det finska
rytteriet, dåmera endast 500 man.

Det är bekant,
huru han i stridens början trängde fienden tillbaka
samt efter konungens död gång efter annan bröt fram
mot de fientliga linjerna. 1633 kämpade han med i
slaget vid Hameln, där han sårades. Sedermera hvilade
S. vid Weser och ryckte därefter i spetsen för en
truppstyrka holländarna till hjälp. 1634 förenade
han sig, då generalmajor, med hufvudarmén under Johan
Banérs befäl. I slaget vid Wittstock 24 sept. 1636,
där han stod på vänstra flygeln, kastade han sig i det
afgörande ögonblicket in i sachsarnas led, hvarvid
de råkade i oordning och grepo till flykten. Likaså
kämpade han ärorikt i slaget vid Chemnitz 4 april
1639 och i andra träffningar. 1639-42 anförde han
i Schlesien och kringliggande nejder en särskild
härafdelning och behöll där öppna fältet, ehuru
hans trupper till antalet voro fiendens betydligt
underlägsna samt ledo af hunger och sjukdomar. I april
1642 slöt han sig åter till hufvudhären, som dåmera
anfördes af Torstenson. I maj s. å. blef han general
öfver kavalleriet. I det andra slaget vid Breitenfeld,
23 okt. 1642, sårades han i stridens början, men
höll dock ut till slutet af bataljen. Återställd
från blessyren, följde han Torstenson 1643 till
Böhmen och mot slutet af året under inmarschen i
Holstein. I jan. 1644 tillintetgjorde han vid Kolding
på Jylland en fientlig härafdelning, men dog kort
därefter. Under tåget på Jylland bemäktigade S. sig
som krigsbyte biskopens i Aarhus, Mårten Matthises,
boksamling och beslöt, att denna, omkr. 900 volymer
stor, skulle tillfalla det nya universitetet i
Åbo. Hans änka, Kristina Horn, som fullgjorde detta
hans beslut, lät i ett kor i Åbo domkyrka till sin
makes åminnelse uppföra ett dyrbart grafmonument af
svart marmor. Hans bref (på ty.) till Axel Oxenstierna
äro tryckta i 9:e delen af dennes brefväxling.
M. G. S.

Stålharmonika, mus. Se Harmonika,
sp. 1479.

Stålhattar, her. Se
Foderverk.

Stålhatten, skans på Gottland, till hvars
flankering sedermera byggdes batteriet
Sicklingsudd. Se Klintehamn.
L. W:son M.

Stålhvete, landtbr. Se Hvete, sp. 1415.

Stålkulor,
farm. med. Se Globuli martiales.

Stålkälla (ty. stahlquelle), mindre brukligt namn
på järnkälla (se Järnmedel, sp. 414).

Stålpansar.
Se Pansar.

Stålpennor tillverkas af degelgjutstål,
som söndersågas till smala, stänger, hvilka efter noggrann
glödgning utvalsas till band af 50-60 mm. bredd och
omkr. 0,25 mm. tjocklek. Ur banden utstansas ämnena, 2
i bredd med spetsarna vända inåt och liggande emellan
hvarandra (för ringa affall), därefter utstansas hålet
vid skårans bas samt de 2 sidoskårorna, anbragta för
ökande af böjligheten. Sedermera utglödgar man ämnena
för att erhålla tillräcklig mjukhet för de följande
operationerna, hvarpå ske stämpling, böjning till
cylindrisk form för styfhet och förmåga att upptaga
bläck, härdning i olja, anlöpning till gul eller
blå färg alltefter dec önskade hårdhetsgraden samt
skurning (putsning) i skurtrumma. Slutligen afslipas
spetsen för större böjlighet och anbringas midtskåran
med en liten parallellsax. Pennorna profvas därefter
i sortersalen genom spetsens tryckande mot ett stycke
elfenben. En del pennor erhåller blå eller gulbrun
anlöpningsfärg, andra erhålla grå färg genom lämpligt
betmedel, andra öfverdragas med en fernissa till skydd
mot rost, och andra åter öfverdragas på galvanisk väg
med koppar, silfver eller tenn. S. k. guldpennor
tillverkas af aluminiumbrons. För att undvika
frätning genom bläcket tillverkas pennor äfven af
guld- och platinalegeringar.

Joh. Janssen, en skrifvare i Aachen,
lär ha tillverkat skrifpennor af stål redan på
1740-talet. Uppfinningen råkade dock snart i
glömska. En skriflärare Joh. Heinr. Bürger
i Königsberg uppfann ånyo stålpennan 1808 Vår
nuv. stålpenna är dock en rent engelsk uppfinning,
införd i England 1780 af leksaksfabrikanten Harrison i
Birmingham och förbättrad af hans medarbetare Josiah
Mason (d. 1881), som egde den största pennfabriken
i Birmingham och efterlämnade en förmögenhet
af 1 mill. pd st. Först 1830 infördes i handeln
stålpennor af fullt tillfredsställande beskaffenhet af
fabrikanten J. Perry, som anses vara den engelska
stålpennindustriens grundläggare. Man har beräknat,
att årliga tillverkningen af stålpennor öfver hela
jorden förbrukar mera stål än tillverkningen af
kanoner och andra vapen tillsammans. - I Sverige
har man flera gånger gjort försök att tillverka
stålpennor.

Typer af svenska stålpennor.

Konkurrens med de
prisbilliga och i rikhaltiga sortiment förekommande
engelska stålpennorna måste vara svår att
bekämpa. 1901 exporterades svenska stålpennor
för ett värde af endast 7,700 kr., under det att
importen s. å. uppgick till 66,000 kr. värde. Svenska
stålpennor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>