Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 347-348 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stritar - Stritar, Josip - Strit vor Rabene - Strix - Strix - Strixner, Johann Nepomuk - Strjelnja - Strlg. - Strobilus - Strobl, Karl Hans - Strobometer - Stroboskop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af alla insekter, sådana som släktena Membracis,
Heteronotus och Hemiptycha. De flesta lefva i
Syd-Amerika, endast några få i Europa. Hos oss
förekommer på buskar den 8-9 mm. långa Centrotus
cornutus (se fig.), som på halsskölden framtill
har ett par korta, spetsiga horn samt därjämte
ett bakåtriktadt, öfver ryggen hängande utskott,
som nästan når bakkroppens spets. 4) Småstritar
(Cicadellidæ). Till denna grupp, hvilken utmärkes
genom framåt riktadt hufvud och genom i spetsen
borstlika pannspröt, hör grodsputen, Aphrophora
(Ptyela) spumaria (se Halfvingar, sp. 1089,
fig. 3), hvars larv omger sig med en spottlik vätska
("grodspott"), hvilken om sommaren ofta anträffas
på ängsväxter. L-e. (G. A-z.)

Stritar, Josip. So Slovenska litteraturen, sp. 1474.

Strit vor Rabene [-får-]. Se Rabenschlacht.

Strix, zool. Se Ugglesläktet.

Strix (lat., "Ugglan"), illustrerad skämttidning,
som utkommer en gång i veckan, uppsattes i mars 1897
och redigeras af A. L. J. Engström (se denne).

Strixner, Johann Nepomuk, tysk litograf, f. 1782
i Alten-Oetting, d. 1855, studerade för Eichhorn
och Mitterer, var till en början kopparstickare,
öfvergick efter 1809 till stentrycket och blef
en af de främste samtida tyske utöfvarna af
denna konst. Han var verksam i München och
Stuttgart. Han utgaf i faksimile Albr. Dürers
"Gebetbuch", handteckningar af gamla mästare
samt målningar ur galleriet i München och
bröderna Boisserés samling af medeltidskonst.
G-g N.

Strjelnja (Strelna), kejserligt ryskt lustslott,
20 km. v. om Petersburg, vid Finska viken. Slottet
uppfördes 1711 efter mönster af slottet i
Versailles. I anläggandet af parken tog tsar Peter
själf del. I närheten, vid Finska vikens strand, 9,5
km. ö. om Peterhof har en villastad uppstått. 1,348
inv. (1900).

Strlg., vid djurnamn förkortning för australiske
zoologen Edward Charles Stirling, f. 1848.

Strobilus, lat. (grek. strobilos, hvirfvel),
detsamma som kotte (se Blomställning, sp. 764).

Strobl [strål], Karl Hans, österrikisk
författare, f. 18 jan. 1877 i Iglau, studerade
i Prag filosofi och juridik, vardt juris doktor,
inträdde i statstjänst och blef finanskommissarie;
därjämte har han varit verksam som kritiker och
tidskriftsutgifvare. S. debuterade 1901, hade
stor framgång med en studentroman från Prag, Die
Vaclavbude (1902; 4:e uppl. 1904), och har sedan
varit mycket flitig som författare af romaner
och noveller (bl. a. Der Fenriswolf, 1903, Die
eingebungen des Arphaxat, 1904, Bedenksame historien,
1907, Eleagabal Kuperus, 1910, Der brennende berg,
s. å., Die knöcherne hand, 1911, Die vier ehen
des Matthias Merenus, 1913, Bismarck, 3 bd, 1915-17,
och Madame Blaubart, 1915), reseskisser, skådespel
(bl. a. Die Nibelungen an der Donau, 1907), litterära
uppsatser om Arno Holz (1902), Bettina von Arnim
(1906) m. fl. S. är under Världskriget anställd i
österrikiska krigspresskvarteret och har gett ut en
hel del af sina skisser i bokform: Ein gute wehr
und waffen (1915), Zwischen Weichsel und Karpathen
(s. å.) och Der krieg im alpenrot (1916). S.,
som tillhör den grupp yngre författare, hvilka
påverkats af E. T. A. Hoffmann och hans efterföljare,
är också en skicklig och intresserande berättare.
R-n B

Strobometer (af grek. strobos, hvirfvel, och
metron, mått), detsamma som polaristrobometer. Se
Polarisationsinstrument, sp. 1183.

Stroboskop [-skåp; af grek. strobos, hvirfvel, och
skopein, se], Zoxtropl. Trolltrumma, fys.,
en apparat, hvarigenom bilder i hvila synas försatta
i rörelse. På en vridbar trumma af papp eller bleck
äro smala öppningar anbragta på lika afstånd från
hvarandra.

Fig. 1

På en pappersremsa, som
fästes inuti trumman (se fig. 1), är ett i rörelse
stadt föremål, t. ex. en springande häst, afbildadt
i lika många ställningar som antalet öppningar på
trumman. Om trumman vrides rundt och man samtidigt
ser genom öppningarna, synes det på pappersremsan
afbildade föremålet röra sig. Intrycket af en bild på
ögats näthinna försvinner icke genast, utan fortfar
en kort tid, sedan ljuset, som framkallat intrycket,
upphört.

Fig. 2.

Då man ser genom
öppningarna i trumman, medan denna roterar, erhålles
därför en serie bilder på samma ställe af näthinnan,
som utan af brott synas öfvergå i hvarandra,
hvarigenom man får intryck af, att föremålet är i
rörelse. Apparaten kan med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>