Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 271-272 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stralenheim, Henning von - Stralo - Stralow - Stralsund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnärmelser från Zobors sida, och sökte platsen
som guvernör i Zweibrücken. Han fick också i
mars 1710 denna plats, men befalldes samtidigt att
personligen taga afsked vid kejserliga hofvet. Zobor,
som hölls aflägsnad från Wien, fordrade upprättelse,
men S., som ansåg det ej anstå sig att duellera i en
statsaffär, som bilagts mellan kejsaren och konungen,
lämnade efter afskedsaudiensen i stor brådska
kejsarstaden. När det blef bekant, att konung Karl ej
hade haft något emot, att S., sedan hans officiella
karaktär upphört, lämnat satisfaktion och då Zobor
fortfor med sina smädelser, förklarade S. sig 1711
beredd att uppgöra sitt mellanhafvande med denne
i Zweibrücken. Det kom dock ej till vapenskifte:
Zobor ville ej på nytt ådraga sig Karl XII:s onåd
genom att anfalla hans guvernör inom hans område,
där f. ö. nödig säkerhet för hans person saknades, och
S. ansåg sig ej utan konungens order kunna lämna sitt
guvernement. Zobor publicerade ett bittert "manifeste"
om affären (tr. äfven hos Lamberty, "Mémoires pour
servir à 1’histoire du XVIII:e siécle", VI, 1728),
och S. svarade i en anonym skrift (En väns bref
till en annan). S., som 1714 blef generalguvernör,
afsattes 1718, emedan han åsidosatt den vördnad han
var skyldig konung Stanislaus, som Karl XII lämnat
en fristad i Zweibrücken, hvarjämta han en tid hölls
arresterad. 1717 upprättade hertigen af Lothringen för
S. och hans barn i andra giftet, med Sofia Elisabet af
Vasaborg, ett grefskap af det af S. inköpta Fohrbach,
och 1720 bekräftade kejsaren värdigheten. S:s sons
ansökan att till namnet S. få lägga Vasaborg afslogs
7 aug. 1777 af Gustaf III. Den riksgrefliga grenen
utgick på manslinjen 1872. Men friherrliga ätten von
S., d. Y. s. ättlingjar af S:s barn i 1:a giftet,
fortlefver. - S:s broder Karl Christoph von S. blef
1715 kommissionssekreterare i Braunschweig och 1729
ministerresident i Hamburg. Med honom utdog 1740
adliga ätten von S. J. Th. W.

Stralo. Se Dänholm.

Stralow. Se Stralau.

Stralsund. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Pommern. 4,014 kvkm. 225,148 inv. (1910);
omfattar 5 kretsar: Franzburg, Greifswald, Grimmen,
Rügen och stadskretsen S. – 2. Hufvudstad i
reg.-omr. och stadskrets vid det 2,5 km. breda
Strelasundet, som skiljer Rügen från fastlandet
och äfven omsluter den lilla befästa holmen
Dänholm. S. ligger på en ö, som genom tre dammar
(Knieper-, Tribsees- och Frankendammen) är förenad
med fastlandet. 33,988 inv. (1910). I sitt yttre
liknar staden med sina höga gafvelhus, sina torn
och gotiska tegelkyrkor Rostock och Lübeck. Dess
förnämsta byggnader äro de präktiga, i gotisk
stil uppförda Nikolai- och Mariakyrkorna (från
1300-och 1400-talen) samt rådhuset (från 1200- och
1300-talen; se fig. 2). De forna fästningsvallarna
äro omdanade till promenadplatser. S. är säte
för gymnasium, realgymnasium, högre realskola,
anstalt för döfstumma, handels- och industriskola och
navigationsskola. Det eger ett bibliotek, grundlagdt
1709, och ett för Pommerns äldsta historia viktigt
museum (i rådhuset). I staden finnas sockerbruk, stor
spelkortsfabrik, järngjuteri och mekanisk verkstad
samt åtskillig annan industri. Från S. utgå
järnvägar till Berlin, Angermünde och Rostock samt
ångfärja öfver Strelasundet till Altefähr på Rügen
i anslutning till kontinentallinjen Trälleborg–
Sassnitz–Berlin. Exporten af spannmål och malt är
betydande. 1912 ankommo 839 fartyg om 71,292
ton och afgingo 769 om 64,436 ton. –

Fig. 1. Situationsplan af Stralsund.

S. anlades 1234
af Wizlaw I, furste af Rügen. Ehuru flera gånger
härjadt, tillväxte det i betydenhet, var på 1300-talet
näst Lübeck hanseförbundets förnämsta stad och
erhöll under de pommerske hertigarnas välde viktiga
privilegier. Då staden, med hvilken Gustaf II Adolf 24
juni 1628 slöt ett betydelsefullt förbund, s. å. hårdt
ansattes af de kejserlige under Wallenstein,
för hvars Östersjöplaner S. var oundgängligt,
skickade konungen det trupper under Alexander Leslies
öfverbefäl, och belägringshären nödgades, efter stora
förluster, bryta upp 24 juli, hvilken dag staden sedan
årligen firat (se V. Carlsson, "Gustaf II Adolf och
S. 1628–juli 1630", 1912). S:s dåv. befästningar
utgjordes endast af tornprydd ringmur och smala
jordlinjer på och framför de dammar, som förenade
den i öfrigt af en bred våt graf omgifna staden med
fastlandet. Sedan Gustaf Adolf i sept. 1630 ankommit
till S. med större delen af sin armé samt beslutit
göra S. till sin operationsbas, förmåddes borgarna
att förstärka försvarsverken med ett par bålverk
samt raveliner och utanverk, allt palissaderadt, vid
Franken- och Knieperportarna äfvensom befästning på
Dänholm (se vidare d. o.). Genom westfaliska freden
(1648) kom S. till Sverige och var under ett och
ett halft årh. svenskarnas viktigaste förpost på
kontinenten, dock ej utan afbrott. I sept. 1678
anfölls den af O. V. von Königsmarck med omkr. 4,000
man försvarade staden af brandenburgare och danskar,
som från batterier på Dänholm och på fastlandet
läto slutligen 157 grofva kanoner spela mot staden;
den råkade i brand, borgarna gjorde myteri, och 15
okt. måste Königsmarck dagtinga (se N. Wimarson,
"Sveriges krig i Tyskland 1675–1679", III,
1912). Genom freden 1679 återkom S. till Sverige, och
dess illa medfarna försvarsverk började iståndsättas,
bl. a. med ett hornverk framför Knieperporten. Under
Stora nordiska kriget blockerades S. af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>