Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads statistiska kontor - Stockholms stads uppfostringsanstalt för flickor (Barnängstvärgatan 7 B) - Stockholms stads uppfostringsanstalt vid Skrubba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms stads statistiska kontor. Hufvudstadens
kommunala statistik går tillbaka till 1868, då
stadsfullmäktiges beredningsutskott började utge
"berättelse angående Stockholms kommunalförvaltning",
som försågs med omfattande statistiska bilagor. Första
årgången (tr. 1870) innehöll dessutom i många fall
återblickar för sista femårsperioden, hvadan rätt
fullständiga uppgifter finnas sedan 1864 och i vissa
fall från ännu äldre år. Jämsides med
kommunalberättelsens statistiska afdelning började sedan
vissa nämnder och styrelser utge specialpublikationer
med delvis statistiskt innehåll. Dessa återfinnas
dels i bihang till Stockholms stadsfullmäktiges
beredningsutskotts utlåtanden och memorial,
dels som särpublikationer, bland hvilka märkas
de mera omfattande af hälsovårdsnämnden och
fattigvårdsnämnden. Försök till centralisation af den
kommunala statistiken ledde ej till resultat förrän
20 mars 1905, då stadsfullmäktige beslöto inrätta
en särskild kommunalstatistisk anstalt, benämnd
Stockholms stads statistiska kontor, som trädde i
verksamhet i augusti s. å. Kontoret organiserades af
sin förste chef d:r J. Guinchard, som fortfarande
kvarstår i denna egenskap.
Kontorets allmänna uppgift är "att samla och
vetenskapligt bearbeta samt offentliggöra uppgifter
till belysande af Stockholms stads kommunala lif, dess
förvaltning, sociala och ekonomiska förhållanden". På
grund af denna allmänna formulering af kontorets
uppgift har en mängd skiftande uppdrag, ordinarie och
extra, och gående långt utöfver det rent statistiska,
under årens lopp tilldelats kontoret. Kontoret
åligger numera att rörande staden publicera
(delvis i samverkan med andra institutioner):
en statistisk årsbok, en berättelse angående
Stockholms kommunalförvaltning, en statistisk
månadsskrift, en veckoöfversikt af den sanitära
statistiken samt den årliga sanitära statistiken,
fattigvårdsstatistik, brand- och ambulansstatistik,
arbetsförmedlingsstatistik, handels- och
sjöfartsstatistik, fabriks- och handtverksstatistik,
renhållningsstatistik, valstatistik, allmänna
bostadsräkningar (hvart femte år) samt vissa
specialundersökningar (1905-17: 9 stycken). Kontoret
publicerar äfven, såsom ofvan antydts, arbeten af icke
statistiskt innehåll, såsom en årlig kommunalkalender
(angående stadens förvaltning, befattningshafvare
m. m.), en löpande kommunal författningssamling samt
en kommunal författningshandbok, hvarjämte kontoret
fr. o. m. årgången 1912 utarbetar de omfattande årliga
registren till stadsfullmäktigetrycket. Kontorets
ordinarie publikationer äro inrangerade i serierna
"Stockholms stads statistik" samt "kommunala
handböcker". Utom dessa serier har kontoret utgett
vissa publikationer af speciell karaktär, bland hvilka
märkas minnesboken "Stockholm. Quelques données
statistiques", hvars första upplaga publicerades
med anledning af franska parlamentariska besöket
sommaren 1909 (en tysk upplaga utgafs sommaren 1910
vid tyska pressbesöket) samt den historisk-statistiska
öfversikten "Stockholms stads utveckling efter
tillkomsten af 1862 års kommunalförordning", ingående
i Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges
femtioårsjubileum 20 april 1913. - Kontoret har,
hufvudsakligen genom ett vidsträckt byte med in-och
utländska institutioner, samlat ett betydande
bibliotek (omkr. 24,500 n:r vid slutet af 1916),
innehållande förnämligast kommunalstatistisk
litteratur, hvilken i regel icke återfinnes i något
annat svenskt bibliotek.
Kontoret lyder under en för 1 år i sänder utsedd och
direkt under stadsfullmäktige sorterande styrelse,
bestående af 7 ledamöter, af hvilka stadsfullmäktiges
beredningsutskott utser 3, drätselnämnden 2 samt
hälsovårdsnämnden och fattigvårdsnämnden hvar för
sig 1 ledamot. Kontorets chef är en af styrelsen
antagen direktör, öfrig (ordinarie) personal utgöres
af 1 förste aktuarie (souschef), 4 aktuarier, 6
kvinnliga assistenter, 14 kvinnliga biträden samt
(extra ordinarie) ett antal biträdande aktuarier,
amanuenser och extra biträden. Kontoret arbetar
f. n. på 6 afdelningar. Kontorets reglemente
är af stadsfullmäktige fastställdt 20 mars
1905. Kontorets stat för 1917 upptager 152,350 kr. i
utgifter. Förslag föreligger att under kontorets
styrelse (omorganiserad) centralisera icke blott
hufvudstadens kommunala statistik, utan äfven stadens
mantalsverk, arkiv och förvaltningsbibliotek. J. Gd.
Stockholms stads uppfostringsanstalt för flickor
(Barnängstvärgatan 7 B) har till uppgift att mottaga
och uppfostra fattiga, värnlösa flickor, om hvilka
det tillkommer Stockholms kommun att taga vård. -
Intill 1870 saknade fattigvården i Stockholm en
dylik uppfostringsanstalt. Den kom till stånd genom
enskild persons offervillighet. Till staden skänktes
nämligen 1869 den egendom inom Katarina församling,
där anstalten 1 april 1870 öppnades och än i dag
är förlagd. Under de första fem åren af anstaltens
verksamhet benämndes den "Stockholms stads vårdanstalt
för fattiga, värnlösa flickor" och stod under
diakonissanstaltens ledning och ansvar. Anstalten var
då bestämd att mottaga 25 barn. Detta antal ökades
1875 till 50, sedan betydliga byggnadsarbeten beredt
utrymme åt flera skyddslingar, hvarvid inrättningen
fick sitt nuv. namn. Samtidigt öfverlämnade
diakonissanstalten ledningen åt den styrelse, som
redan hade under sin uppsikt uppfostringsanstalten
för gossar. Denna erhöll emellertid 1896 en särskild
styrelse och sålunda ställdes åter de båda anstalterna
under skillda myndigheters vård. - För närvarande
är uppfostringsanstalten för flickor afsedd att
mottaga 50 barn i en ålder mellan 6 och 17 år. De
få, förutom kläder och underhåll, undervisning i
vanliga skolämnen och utbildning i alla inom ett hem
förekommande husliga göromål, jämte sömnad, stickning
och andra kvinnliga handarbeten. Vid utskrifning
förskaffas dem lämpliga platser, merendels som
tjänarinnor. För denna anstalt torde i tillämpliga
delar fortfarande vara gällande det gemensamt för
båda uppfostringsanstalterna af fattigvårdsnämnden
1874 fastställda reglementet med ändringar 1889
och 1911. Enligt detta består styrelsen af 7
ledamöter, som årligen utses af nämnden. I den
för 1918 föreslagna staten beräknas utgifterna
till 36,700 kr. - Se J. Müller, "Fattigvården i
Stockholm från äldre till nyare tid" etc. (1906-08).
J. M-r.
Stockholms stads uppfostringsanstalt vid Skrubba inom
Brännkyrka församling har till uppgift att mottaga
och uppfostra i mindre grad vanartade gossar, om
hvilka det åligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
