Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms kloster - Stockholmskollegiet - Stockholms konstförening. Se Konstföreningen i Stockholm - Stockholms kvinnliga studentförening - Stockholms köpmannaförening. Se Köpmannaförening - Stockholms köpmansklubb. Se Köpmansklubb - Stockholms lyceum - Stockholms län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klosteranläggning eller hemvist för munkarna,
"Eskilstunabröderna", beläget på Helgeandsholmen
utanför det dåtida Stockholm (nuv. Staden inom
broarna). Klostret i Eskilstuna erhöll nämligen
1334 af konung Magnus Eriksson en tomt på nämnda
holme, sedermera kallad Munkagården, hvarest
äfven äldre personer fingo mot afgift vistas under
sina återstående dagar. 1490 uppläto munkarna till
Stockholms stad "all den grund och byggning, som deras
konvent och kloster tillhörde på Helgeandsholmen
västan före helgeandshuset vid stadsporten". 1516
erhöll staden ytterligare några byggnader på tomten,
antagligen återstoden af hvad klostret egde sedan
1490 års affär. Sannolikt flyttade johanniterna
efter sistnämnda år in i staden och uppförde där en
kyrka, antagligen på östra sidan af Österlånggatan
i hörnet till S:t Johannisgränd. Kyrkan nämnes
1505 under namnet Nykyrkan och var tydligen
identisk med S:t Johannis kyrka, som synes
ha varit en verklig klosterkyrka, hörande till
johannitorden. Reformationen gjorde snart slut på
den nya klosterkyrkans existens. Jfr Fr. De Brun,
"Det medeltida Stockholm" (1911) och "Anteckningar
rörande svartbrödraklostret i Stockholm" (i "Samf. S:t
Eriks årsbok", 1916) samt I. Collijn, "Bibliotheca
Collegii societatis Jesu in Suetia" (i "Bibliografiska
undersökningar", festskrift till Cl. Annerstedt 1914),
och L. M. Bååth, "Helgeandsholmen och Norrström" I
(1916). L. M. B.
Stockholmskollegiet, en ofta förekommande benämning på
den högskola, som Johan III 1576 inrättade i det forna
gråmunkeklostret på Riddarholmen i Stockholm. Se
vidare Collegium regium (äfven i Suppl.).
Stockholms konstförening. Se Konstföreningen i
Stockholm.
Stockholms kvinnliga studentförening, i hvilken
inträde kan förvärfvas af hvarje kvinnlig
studerande vid någon af högskolorna i Stockholm,
bildades 1912 och räknar f. n. (1917) omkr. 80
ledamöter (från Stockholms högskola, Karolinska
institutet, Farmaceutiska institutet och
Tandläkarinstitutet). Årsafgiften är 2 kr.
Stockholms köpmannaförening. Se Köpmannaförening.
Stockholms köpmansklubb. Se Köpmansklubb.
Stockholms lyceum, högre fullständigt läroverk,
öppnades 1839 af akademiadjunkten K. O. Ramström (se
denne), som af 1844 års riksdag uppmuntrades med en
gratifikation af 3,500 rdr b:ko. Ramström öfverlät 1
jan. 1851 ledningen åt doktorerna K. J. Bohman (se
denne) och O. von Feilitzen (se d. o. 3), hvilka
innehade den till 1875. Under deras tid åtnjöto
1,426 lärjungar undervisning där, af hvilka 265
sedermera afgingo till universitetet och 191, efter
aflagd examen, till krigsskolan på Karlberg från den
s. k. Förberedande kadettafdelningen. Enl. k. br. 23
okt. 1863 erhöllo föreståndarna dimissionsrätt till
universitetet (förnyad för Bohman 8 maj 1868 och 12
april 1873). S. sammanslogs höstt. 1875 med Stockholms
ateneum under dess rektor och efter dess läroplan. Se
C. Forsstrands uppsats i "Samf. S:t Eriks årsbok"
1917.
Stockholms län omfattar östra delarna af Uppland och
Södermanland och är (hvad fastlandet
beträffar) beläget mellan 58° 48’ och 60° 26’
n. br. samt 0° 45’ v. lgd och 1° 2’ ö. lgd från
Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till
Bottniska viken, i ö. till Södra Kvarken, Ålands
haf och Östersjön, i s. till Östersjön och i v. till
Svärds- och Himmerfjärdarna, Södermanlands län, Mälaren
och Uppsala län. Ytinnehållet är, sedan Brännkyrka och
Bromma socknar med tillsammans 105 kvkm. vid början
af resp. 1913 och 1916 inkorporerats i Stockholms
stad, 7,739 kvkm., däraf 7,390 kvkm. land och 349
kvkm. vatten. I landets areal äro inräknade närmare
1,500 kvkm. öar och holmar, bland hvilka de största
äro, i Östersjön Värmdö med Ingarö (243 kvkm.), Väddö
och Björkö (125 kvkm.) och Gräsö (88 kvkm.) samt i
Mälaren Svartsjölandet (79 kvkm.) och Ekerön med
Munsön (66 kvkm.). I vattnets areal ingår icke
Mälaren, ej heller från hafvet inskjutande vikar
och sund. Länets största längd, från n. till s.,
är nära 200 km. och största bredd, fr. v. till
ö., 100 km. Folkmängden vid slutet af 1916 var
225,731 personer, hvaraf 111,023 mankön, 114,708
kvinnkön. Landsbygdens folkmängd var 197,509, hvaraf
45,382 i köpingar och municipalsamhällen, städernas
28,222. Folkmängdstätheten utgjorde 31 på
1 kvkm. land. Folkökningen har under de sista
årtiondena varit synnerligen stark, 1897–1906
24,3 proc., 1907–16 13,8 proc. Sistnämnda
jämförelsevis låga siffra beror på den
nyssnämnda inkorporeringen af Brännkyrka och Bromma i
Stockholms stad; frånräknas dessa från länet jämväl
för 1906, stiger folkökningen 1907–16 till 23,5
proc. Tillsammans har under de 20 åren 1897–1916
folkmängden i länet, utom Brännkyrka och Bromma, ökats
med 48,7 proc., hvilket är mera än i något annat län
(Norrbottens län 48,6 proc., Stockholms stad
46,1 proc. eller, om Brännkyrka och Bromma frånräknas
1916, endast 32,5 proc.). I judiciellt hänseende
är länet deladt i 6 domsagor: Stockholms läns
västra (1 tingslag: Långhundra, Ärlinghundra,
Seminghundra och Vallentuna härads), Norra Roslags
(från 1 jan. 1918 2 t:g: Väddö och Närdinghundra
samt Frösåkers), Mellersta Roslags (1 t:g: Lyhundra
och Sjuhundra härads och Bro och Vätö samt Frötuna och
Länna skeppslags), Sollentuna och Färentuna härads
(1 t:g), Södra Roslags (1 t:g: Danderyds, Åkers och
Värmdö skeppslags) samt Södertörns (2 t:g: Sotholms
samt Svartlösa och Öknebo). Tingslagens
antal är alltså 8. Fögderierna äro från 1
jan. 1918 6: Norra Roslags (motsvarande Norra
Roslags domsaga), Mellersta Roslags (motsv.
Mellersta Roslags och en del af Stockholms
läns västra d:a), Svartsjö (motsv. Sollentuna
och Färentuna härads samt en del af Stockholms
läns västra d:a), Danderyds (motsv. en del
af Södra Roslags d:a), Värmdö (motsv. delar
af Stockholms läns västra, Södra Roslags och
Södertörns domsagor) samt Södertörns (motsv. en del
af Södertörns d:a). Landsfiskalsdistrikten äro från
samma tidpunkt 21, nämligen 5 i Värmdö, 4 i Mellersta
Roslags och i Södertörns, 3 i Norra Roslags
och i Svartsjö samt
2 i Danderyds fögderi. Städerna äro 7:
Södertälje, Vaxholm, Norrtälje, Östhammar, Öregrund
och Sigtuna, samtliga med rådhusrätt (ehuru Östhammar
och Öregrund ha gemensam borgmästare), samt Djursholm,
som lyder under landsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
