Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjärnhop - Stjärnhvalf - Stjärnhår - Stjärnkammaren - Stjärnkarta - Stjärnkatalog - Stjärnkoppling - Stjärnkoraller - Stjärnkorn - Stjärnkors - Stjärnkunskap - Stjärnloding - Stjärnlöksläktet - Stjärnmaskar - Stjärnmullvadsläktet - Stjärnmusslan - Stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1421
vanligen alldeles runda, ibland något aflånga,
s. k. globular dusters 1. klotformiga stjärnhopar,
som på en yta af några kvadratminuter innehålla en
oräknelig mängd svaga stjärnor, företeende anblicken
af ett lysande stoft, tätare hopadt, ju närmare man
kommer det vanligen töckenformiga midtpartiet. Exempel
härpå
Stjärnhvalf-Stjärnor
1422
Klotformig stjärnhop i Jakthundarnas stjärnbild.
Efter en fotografi, tagen på Lickobservatoriet af
J. E. Keeler.
äro stjärnhoparna Messier 3 i Jakthundarna
(fig.), Messier 13 i Herkules, 47 Tucani och w
Centauri. Slutligen finnas stjärnhopar, hvilka icke
ens under den starkaste förstoring låta upplösa sig
i stjärnor, utan h. o. h. ha utseendet af nebulosor,
från hvilka de skiljas därigenom, att de ge ett
kontinuerligt spektrum, medan nebulosorna, som äro
gasformiga, ge ett diskontinuerligt. Enligt vissa
forskares åsikt äro de s. k. spiralformiga nebulosorna
egentligen mycket aflägsna stjärnhopar (se N e b u l o
s a). En stor mängd stjärnhopar finnes upptagen i John
Herschels "General catalogue of nebulse and dusters"
(1864). En utvidgning af denna katalog är Dreyers "New
general catalogue" (1888). För en del stjärnhopar
har man genom mikrometriska och, i synnerhet i
senare tid, fotografiska mätningar af högsta möjliga
precision bestämt det inbördes läget af de stjärnor,
som bilda dessa hopar. Man afser härmed att få ett
material för studiet af rörelseförhållandena inom
stjärnhoparna. Ännu ha emellertid icke med bestämdhet
några relativa rörelser kunnat fastställas. Däremot
har man i några fall lyckats upptäcka en gemensam
fortskridande rörelse hos hela hopen. Under senare
år har också den intressanta upptäckten gjorts,
att hos de klotformiga stjärnhoparna ofta finnes
ett öfverraskande stort antal föränderliga stjärnor
med relativt kort ljusväxlingsperiod. Orsaken till
detta egendomliga förhållande är ännu icke fullt
utredd. K.B. (B-d.) Stjärnhvalf, bygnk. SeHvalf,
sp. 1392.
Stjärnhår, bot. Se H å r, sp. 60.
Stjärnkammaren (eng. Står chamber, lat. Gamera
stellata} var namnet på en engelsk öfverdom-stol,
som erhöll sin första instruktion af Henrik Yl år
1453; rättskipning i Stjärnkammaren omtalas dock
redan i en akt af 1341. Den fick betydligt utvidgad
makt under Henrik VII och Henrik VIII. Denna domstol
(som sannolikt hade sitt namn efter det med stjärnor
målade taket i sessionsrummet) var eg. ett utskott af
rådet, men berodde till sin sammansättning i hög grad
af konungens godtycke. På Henrik VILs och Henrik VIILs
tid lades under dess domvärjo sådana förbrytelser,
som ansågos alltför allvarliga för att behandlas af de
vanliga domstolarna. Gränserna för dess jurisdiktion
voro till den grad obestämda, att - som juristen
W. Hudson skref på 1600-talet - "alla förbrytelser
kunde där undersökas och bestraffas, om konungen
ville". I strid mot vanlig lag egde Stjärnkammaren
rätt att döma efter hörsägen och nyttja tortyr,
och någon jury förekom ej vid dess rättskipning. Den
kunde ådöma alla slags straff utom dödsstraff. Sålunda
organiserad, användes den särskildt af de stuartske
konungarna (förra hälften af 1600-talet) som ett
kraftigt medel till den individuella och nationella
frihetens förtryckande, medan den däremot under
deras företrädare af huset Tudor mestadels
brukats i ordningens tjänst mot stormännens
själfsvåld och som ett medel att undvika dessas
otillbörliga inflytande på de vanliga domstolarnas
juryer. Domstolen upphäfdes 1641, samtidigt med den
lika förhatliga Höga kommissionen (se d. o.) af
Långa parlamentet. Jfr W. Hudson, "Treatise of
the court of står chamber" (tr. i "Collectanea
juridica", II, 1792), och W. S. Holdsworth,
"A history of english law", I (1903).
v. S-g.
Stjärnkarta. Se Stjärnor, sp. 1428.
Stjärnkatalog. Se Stjärnor, sp. 1427.
Stjärnkoppling, elektr. Se Trefassystem.
Stjärnkoraller, Astrasa, zool. Se C o el en t e-r a
t a.
Stjärnkorn, landtbr. Se Korn.
Stjärnkors. Se Kors.
Stjärnkunskap. Se Astronomi.
Stjärnlodning. Se Världsalltet.
Stjärnlöksläktet, bot., namn på släktet Ornitho-galum.
Stjärnmaskar, Gephyrei, zool., äro maskar
med långsträckt, cylindrisk kropp utan
yttre segmentering. Hos somliga är bakre
kroppsändan utrustad med borst; några
särskilda rörelseorgan såsom hos de närstående
borstmaskarna saknas. Stjärn-maskarna lefva i
hafvet, oftast nedborrade i sand och dy. Flera
arter förekomma vid Sveriges västkust, en
(Halicryptus) finnes på flera ställen i Östersjön.
L-e.
Stjärnmullvadsläktet, Condylura, zool.,
ett mullvadsläkte, som till sitt yttre nära
öfverensstämmer med den vanliga mullvaden, men
afviker från denna genom närvaron af ett antal
(omkr. 22) hudflikar, hvilka kretsformigt omge
näsöppningarna. En art förekommer i Nord-Amerika.
L-e.
Stjärnmusslan, zool., detsamma som Donax (se d o.).
Stjärnor, astron., i äldre tid benämning för
himlakropparna i allmänhet, numera uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
