Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiftelse - Stiftelsen De blindas bokfond - Stiftelsen Eduard Magnus' minne - Stiftelsen for ugifte fruentimmer - Stiftelsen för gamla tjänarinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363’
Stiftelsen De blindas bokfond-Stiftelsen för gamla
tjänarinnor
1364
förordn. 28 okt. 1910 om inkomst- och
förmögenhetsskatt § 5 mom. 2, § 12; k. förordn. 19
nov. 1914 om arfsskatt och skatt för gåfva §§ 19,
32; k. förordn. 19 nov. 1914 ang. stämpelafgiften §
7). Icke heller beträffande stiftelseförmögenhetens
beskaffenhet finnes någon allmän inskränkning. Af
religionspolitiska skäl har däremot stadgats,
att främmande trosbekännares stiftelser icke få
utan konungens tillstånd förvärfva och besitta
fast egendom i riket (k. förordn. 31 okt. 1873
ang. främmande trosbekännare och deras religionsöfning
§ 10). Eörande stiftelsernas privaträttsliga natur
lämnar lagstiftningen icke alls någon ledning. I
rättspraxis anses dock en med styrelse försedd
stiftelse vara ett själfständigt rättssubjekt och
således kunna förvärfva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter samt inför domstol eller annan
myndighet söka, kära och svara. Någon sanktion af
regeringen eller underordnad offentlig myndighet
är icke erforderlig. Detta utesluter icke att, då
fråga varit om stiftelse med betydande förmögenhet
eller eljest af stort intresse för det allmänna,
konungens stadfästelse å stadgar för stiftelsen
sökts och erhållits. Därvid ha gifvetvis stiftelsens
organisation samt öfriga former för dess verksamhet
reglerats i stadgarna. Eljest gälla beträffande
sistnämnda frågor de föreskrifter, som stiftaren
meddelat vid stiftelsens upprättande. Därest på grund
af ändrade faktiska .eller rättsliga förhållanden det
för en stiftelse bestämda ändamålet icke kan vinnas
eller stiftelsen med den organisation, som densamma
erhållit, icke längre kan verka för detta ändamål,
kan ändring i de för stiftelsen i nämnda hänseenden
gällande föreskrifterna vinnas genom beslut af
konungen. Denna s. k. permutationsrätt anses tillkomma
konungen på grund af hans allmänna ekonomiska
lagstiftningsrätt (K. F. § 89). Rörande tillsyn
å förvaltningen af stiftelser finnas åtskilliga
administrativa bestämmelser (Cirk. 24 april 1788,
10 okt. 1806 och 13 juli 1809 till konsistorierna,
Instr. 10 nov. 1855 för landshöf-dingarna m. fl. §
31 mom. 18, Cirk. 17 sept. 1856 till domkapitlen,
Stadgan 18 febr. 1905 för rikets allmänna läroverk §§
226-227). Enligt dessa bestämmelser, i den mån de ännu
ega någon praktisk betydelse, skola räkenskaperna
beträffande stiftelser för undervisningsändamål
undergå revision i Kammarrätten, öfver andra fromma
stiftelser skall tillsyn utöfvas af vederbörande
domkapitel, hvarvid dock gäller, att vissa af dessa
stiftelser bli föremål för revision i Kammarrätten
antingen till följd däraf, att de förvaltas af
allmänna verk och inrättningar samt stiftelsernas
räkenskaper ingå i de allmänna räkenskaperna, eller
ock på grund af K. M:ts förordnanden beträffande
särskilda stiftelser. I öfrigt drager det allmänna
icke någon försorg om tillsyn öfver stiftelser. -
Frågan om lagstiftning ang. stiftelser har länge
stått på dagordningen. Framför allt har behofvet af
ökad kontroll öfver stiftelsernas förvaltning gjort
sig kännbart. Sedan riksdagen begärt utarbetandet af
förslag till lagstiftning i ämnet, uppdrogs detta
arbete åt en kommitté, som 21 dec. 1903 afgaf
betänkande med förslag till lag om offentligen
erkända stiftelser. Frågan har sedan fått hvila,
men har nyligen återupptagits och torde inom en nära
framtid under-
ställas riksdagens pröfning. Ofvannämnda lagförslag,
som legat till grund för frågans förnyade behandling,
innehåller bestämmelser dels ang. stiftelsers
privaträttsliga ställning och hvad därmed eger
samband, dels ang. tillsyn å vissa stiftelser. I förra
delen hvilar det på följande hufvudprin-ciper. Det
f. n. i praxis tillämpade systemet med fritt
bildande af själfständiga stiftelser ersattes med
ett sanktionssystem, enligt hvilket stiftelses
förvärf af rättspersonlighet göres beroende af
offentlig myndighets erkännande. Dylikt erkännande
vinnes därigenom, att antingen stadfästelse å
stadgar för stiftelsen meddelas af konungen eller
K. M:ts befall-ningshafvande eller ock statens
verk eller inrättning erhåller lof att vara
styrelse för stiftelsen. I sistnämnda fall blir
statsverket ansvarigt för stiftelsens medel. Kommuns
penningförvaltande myndigheter få ej utan kommunens
lof vara styrelse för stiftelse; ges lof, blir
kommunen ansvarig för stiftelsens medel. Den
tillsyn, som enligt förslaget skall anordnas, skall
i regel omfatta alla allmännyttiga stiftelser, som
ej förvaltas af statens verk eller inrättning. Den
utöfvas af K. M:ts befall-ningshafvande i det län,
där stiftelsen förvaltas, och sker dels genom
granskning af räkenskapssammandrag, som för hvarje
stiftelse skola årligen insändas till K. M:ts
befallningshafvande, dels genom inspektioner.
Litt. De viktigaste nyare arbetena finnas
förtecknade i J. Conrad m. fl., "Handwörterbuch
der staats-wissenschaften" (bd VII, 1911,
art. "Stiftungen") samt M. Fleischmann, "Wörterbuch
des deutschen staats- und verwaltungsrechts" (bd III,
1914, art. "Stiftungen"). Ang. stiftelseväsendet
i Sverige se "Sveriges officiella statistik:
Stiftelser år 1910" (utg. 1917). Dessutom föreligga
i tryck åtskilliga samlingar af stiftelseurkunder
för stiftelser, som stå under förvaltning af
universitetsmyndigheterna, vissa domkapitel och
läroverk, de större städernas förvaltningsorgan,
riddarhusdirektionen m. fl. Ang. stiftelseväsendet
i Norge se N. Nico-laysen, "Norske stiftelser"
(5 bd, 1858-94), i Danmark, H. R. Hiort-Lorenzen
m. fl., "Reper-torium över legater og
milde stiftelser" (6 bd, 1896-1904).
GL O.
Stiftelsen De blindas bokfond, med säte i Stockholm,
bildad 26 maj 1916 på initiativ af K. A. Thulin,
har till uppgift att till bildningssökande blindas
tjänst förlägga och utge läroböcker, god litteratur
och musikalier på punktskrift samt genom stipendier
bereda unga medellösa blinda med utpräglad begåfning
möjlighet att vid högre läroanstalter utbilda
sig till för deras håg och fallenhet passande
lefnadskall. Stiftelsens grundfond, hop-bragt genom
enskildas gåfvor, uppgick i sept. 1917 till 88,000
kr. Styrelsen består af 5 led.
Stiftelsen Eduard Magnus’ minne. Se Pauv-res honteux.
Stiftelsen for ugifte fruentimmer. Se Pauv-res
honteux.
Stiftelsen för gamla tjänarinnor i Stockholm
(Vanadisvägen 26) har till uppgift "att åt trogna
kvinnliga tjänare, tillhörande Stockholms kommun,
på deras ålderdom eller vid inträffad långvarig
sjuklighet eller olycksfall därförinnan antingen
bereda fri bostad med värme och lyse äfvensom
tillfällig sjukvård samt i händelse af behof jämväl
något årligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
