Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stevens, Joseph - Stevens, Alfred - Stevens - Stevenson, Robert - Stevenson, Robert Louis Balfour
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1323
Stevens-Stevenson
1324
Stevens [-vä’s], belgiska målare. 1. Joseph S.,
f. 1819 i Bruxelles, d. 1892, växte upp i ett
förfinadt hem med odlad smak och konstnärliga
intressen och utvecklade sig mest
genom själf-studium till en utmärkt djurmålare.
Hans kraftfulla kolorit och behandlingssätt visa
äkta flamsk tradition från 1600-talsmästarna och
påverkan af Decamps och Courbet. Han kom tidigt
till Paris och tillhör liksom brodern (se S.
2) lika mycket Frankrikes som Belgiens konst.
Bland hans mest betydande målningar är Morgon i
Bruxelles (lumpsamlare på gatan rota bland utkastade
matrester, hundar slåss om kvarlefvorna, 1848,
Bruxelles’ museum). Andra belysande alster af S:s
konst äro Hundens arbete (hundar spända för kärra,
1851), Minne jrån Bruxelles’ gator (1852,
museet i Rouen), Flamsk tjur, förföljd af hund
(1853), Hund och sköldpadda (museet i Antwerpen),
På stranden (museet i Gent), Tantalus’ kval
(Luxembourg-museet), Smedjan, Hundmarknad i Paris
och Hund framför spegeln (utst. 1880, alla tre i
Bruxelles’ museum). - 2. Alfred S., den
föregåendes broder, f. 1828 i Bruxelles, d. 1906, var
lärjunge af Navez i sin födelsestad och sedan
af Roque-plan i Paris, där han var bosatt från 1852
till sin död. Han började utställa 1849, målade till
en början kostymgenrer i Meissoniers anda: Borgare
och bönder, Lönnmordet, Fettisdagsmorgon,
öfvergick likväl snart till att välja motiv ur
det samtida lifvet, till eleganta och behagfulla
genrebilder, påverkade af samtida koloristiska
strömningar och senare i någon mån äfven af japanska
målares kompositionssätt. Han skildrar damen af
värld - ibland äfven af halfvärld - i hennes lyx-fulla
och smakfulla miljö i en rad små målningar, genomförda
med virtuositet och raffinemang i färgbehandling och
penselföring. Hans taflor ha ytterst undantagsvis
något berättande innehåll (som exempelvis
fallet är med Tröst, en sorgklädd moder
och dotter på besök hos en ljusklädd, ganska
konventionellt deltagande dam, 1857, Ravenées galleri
i Berlin). Oftast behandlar han sådana enkla motiv
som en läsande eller tankfull dam, en dam,
som ser sig i spegeln eller öppnar en dörr,
ett par damer i samtal eller beskådande
små konstsaker e. d. Tidens växlande modedräkt
behandlar han med utsökt smak, damerna
uppbära den med fulländadt behag, bli aldrig
banala och se aldrig utspökade eller löjliga ut.
Det måleriska innehållet är alltid en hufvudsak
i hans verk. Hans målningar af senare datum äro i
viss mån påverkade af ljusmåleri och impressionism.
S. är representerad i Bruxelles’ moderna
museum af Dam i rosa (1866), Ateljén (anses som
hans mästerverk), Parissfinx, Salome, Änkan m. fl.,
i Luxembourg-museet af Passionerad sång och
Återkomst från balen ("Damen i gult" kallad).
Andra af hans mest karakteriserande målningar äro
Den japan-
ska klänningen, Den japanska masken, Missräkning (från
1870-talets midt). Han målade äfven porträtt, landskap
(Vägen till Mentone, 1874, Bruxelles’ museum),
parisstämningar (Seine, Hallarna, 1896) och utförde
i samarbete med Gervex den förträffliga, figurrika
panoraman Århundradets historia (Paris, 1889). S. vann
en mängd utmärkelser, fick hedersmedaljer i
Paris, Wien, Amsterdam, Bruxelles och Berlin och
öfverhölj-des med ordnar från olika länder. Han utgaf
1886 ett litet häfte Impressions sur la peinture,
aforismer, i hög grad belysande hans konstnärliga
sträfvan. Jfr C. Lemonnier, "S. et son ceuvre" 1906.
1-2. G-gN.
Stevens . [stråns], äfven Stephen s, Uriah, stiftare
af Arbetets riddare (se d. o.).
Stevenson [stī’vnsən]. 1. Robert S., skotsk ingenjör,
uppfinnare, f. 8 juni 1772 i Glasgow, d. 12 juli
1850 i Edinburgh, fick sin tekniska utbildning i
födelsestaden och Edinburgh och gjorde under sin
tjänstetid (1797–1843) inom skotska fyrväsendet
ritningar till ett 20-tal fyrar, af hvilka den
på Bell rock 1807–12 byggda och med en af honom
förbättrad lysapparat utrustade torde vara mest
ryktbar. Särskildt minnesvärd är S. som uppfinnare
af blänkfyrarna och de intermittenta fyrarna
äfvensom af mastlanternan på fyrskepp, hydroforen
och olika slags rörliga lyftkranar. Han konstruerade
flera betydande hamn- och brobyggnader, dockor och
vågbrytare, hvarjämte han inlade förtjänster om den
brittiska flod-, kanal- och kusttrafiken och om
järnvägsväsendet genom sitt af George Stephenson
fullföljda uppslag med moderna skenor. Bland hans
många delvis ganska märkliga skrifter må nämnas
Account of the Bell rock lighthouse (1824). –
Tre af hans söner, Alan (f. 1807, d. 1865), David
(f. 1815, d. 1886) och Thomas S. (f. 1818, d. 1887),
voro framstående konstruktörer och skriftställare
på fyrväsendets område, den yngste dessutom äfven i
öfrigt mycket verksam som mekaniker och en synnerligen
intresserad meteorolog. – 2. Robert Louis Balfour,
son till den ofvannämnde Thomas S., författare,
f. 13 nov. 1850 i Edinburgh, d. 3 dec. 1894 på Samoa,
måste på grund af svår ohälsa (tuberkulos) ofta för
månader afbryta sin skolgång, och det var först 1867,
som han mera regelbundet kunde följa undervisningen
vid Edinburghs högskola. Det var meningen, att han
liksom fadern skulle bli civilingenjör, och 1868
började hans utbildning för detta ändamål, hvilken
han dref med sådan framgång, att han 1871 erhöll pris
för en skrift, som föreslog vissa förbättringar vid
fyrapparater. Det friluftslif han härunder förde
stärkte hans hälsa, men ansträngde honom också,
hvarför han s. å. måste uppge denna bana; i stället
kastade han sig på juridiken och blef 1875 advokat,
men praktiserade aldrig. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
