Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stefan, Joseph - Stefanas - Stefan-Bolzmanns lag - Stefani(a) - Stefani sjön - Stefanit - Stefan Mali - Stefano, Francesco di - Stefanometer - Stefanos - Stefanos från Alexandria - Stefanos från Bysantium - Stefanoskop - Stefans kapell - Stefanskronan - Stefans lag - Stefansorden - Stefansson, Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Stef anas-Stefansson
1160
lösning i vatten, om gasernas diffusion och
värmeledningsförmåga, hvarvid han på experimentell
väg bekräftade den moderna gasteorien, samt
lagarna för de elektrodynamiska företeelserna
och induk-tionen. Af grundläggande betydelse äro
S:s undersökningar om lösta kroppars diffusion i
vätskor och den af S. funna Stefans (Stefan-Bolz-m
a n n s) lag (se därom Strålning), enligt hvilken
den totala energistrålningen från en svart kropp är
proportionell mot fjärde potensen af dess absoluta
temperatur, d. v. s. temperaturen räknad från
-273° C. (se Fysik, sp. 157, och L u m m e r, 0.).
S. A-s.
Stefanas var tillika med sitt husfolk den förste
hedning, som Paulus säger sig ha omvändt och döpt i
Korint, och aposteln ger dem det vittnesbördet, att
de "hängifvit sig åt de heligas tjänst’;. Då Paulus
affattade l Kor., befann sig S. jämte ett par andra
som församlingens sändebud hos honom (l Kor. 1: 16;
16: 15 ff.). E. S-c.
Stefan-Bolzmanns lag, fys. Se Strålning.
Stefani(a), försvenskad form för Stephanie (se d. o.).
Stefani sjön, Stephaniesjön. SeBasso-n a r o k.
Stefanlt, miner., i små taflor rombiskt
kristalliserande silfverantimonsulfid af
sammansättningen Äg, SbS,, eller 5 Ag0 S, Sbo Sv
A. Ung.
Stefan Mali. Se Monfenegro, sp. 998.
Stefano, Francesco di, målare. Se P e-sel l i.n o.
Stefanometer (af grek. ste’}anos, krans, och metréirn,
mäta), fys., meteor. SeStefanoskop.
Stefanos [-nås]. Se M j ö l k m j ö 1.
Ste’fanos frän Alexandria, östromersk matematiker
och filosof under kejsar Herakleios (610 -641),
var lärare vid högskolan i Konstanti-nopel,
föreläste geometri, aritmetik, astronomi och musik
och skref åtskilligt, bl. a. en kommentar till
Aristoteles. Man har äfven uppgett S. som författare
af åtskilliga apokryfiska arbeten. Jfr H. Usener,
"De Stephano Alexandrino commentatio" (1880).
J. C.
Ste;fanos från Bysantium, grekisk geograf på
400-talet, skref under titeln Ethnica en geografisk
ordbok, som tillika innehöll historiska och
mytologiska uppgifter. Af densamma återstå endast två
fragment och ett utdrag, verkställdt af grammati-kern
Hermolaos, hvilka publicerats af Westermann (1839),
Meineke (1849) m. fl.
Stefanoskop [-skåp; af grek. steffanos, krans,
och skopéi’n, se], fys., meteor., kallas en af
Delezenne konstruerad apparat för att observera de
kransar (små gårdar), som visa sig omkring solen,
äfven då de till följd af solens bländande sken ej
kunna ses med blotta ögat. Apparaten består af ett
rör, i hvars botten befinna sig flera färgade glas,
hvilka genomsläppa blott en enda f äro", t. ex. rödt
eller blått, och därigenom betydligt försvaga det
direkta solljuset. För att af detta instrument
göra en stefanometer, d. v. s. ett medel för att
mäta kransarna, behöfver man endast täcka en del af
glaset med nikt. Man ser då samtidigt de kransar,
som frambringas af det fina niktpulvret, och de i
molnen bildade små gårdarna. Genom jämförelse mellan
diametrarna i dessa bägge slag af ringar finner man
förhållandet mellan vattendrop-
parnas storlek i molnet och niktpartiklarnas
dimensioner, ty ringarnas diametrar äro omvändt
proportionella mot storleken af de partiklar,
hvari de bildas. Men niktpartiklarnas diameter kan
uppmätas med mikroskopet. Genom dylika mätningar har
man funnit partiklarna i dimma i allmänhet ha större
dimensioner om vintern än om sommaren. Deras diameter
fann Kämtz i jan. uppgå till 0,02:5 och i juli endast
till 0,oi6o mm. E. R.*
Stefans kapell, äfven kalladt Stefanskyrkan,
ett efter ritningar af K. Möller uppfördt,
1904 fullbordadt kapell (se fig.) inom Johannes
församling (se d. o.) i Stockholm.
Stefanskronan, Ungerns konungakrona. Se Krona,
sp. 7. - Stefanskronans länder, Ungerska monarkien.
Stefans lag, fys. Se Strålning.
Stefansorden, Sankt, ungersk orden. Se Ordnar,
sp. 840.
Stefansson, Jon, isländsk allmogeförfattare,
f. 1850, mest känd under pseudonymen p o r g i l
s g j al la n d i, har utan att ha åtnjutit någon
högre undervisning på egen hand utbildat sig till en
af de mera betydande isländska novellisterna i vår
tid, dock utan att därför uppge sin hufvud-sakliga
sysselsättning: att odla sin jord. Redan hans första
berättelser, Ofan ur sveitum (Uppifrån bygderna;
1892), röjde otvungen och lefvande skildringsförmåga,
träffsäker, men icke elak satir och djup moralisk
känsla. Bredare lagd är novellen Upp vfä fossa
(Uppe vid forsarna; 1902), en trogen och åskådlig
teckning af allmogelifvet i förf:s nordöstisländska
hembygd, med ett inslag af olycklig kärlek och en
allvarlig äktenskapskonflikt. S. visar sig här liksom
-förut som en god kännare och trogen skildrare af
själslifvet, särskildt slitningarna mellan plikt
och känsla; men kompositionen är okonstnärlig:
helhet och afslutning saknas, berättelsen gör
mest intryck af brottstycke. S. har i tidskrifter
utgett andra berättelser, hvaraf särskildt de båda
häst-novellerna M6a-M6ra (Det torfbruna stoet) och
Fölskvi (Gråskymmeln) göra djupt och starkt intryck.
K. N-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
