Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stat - Stat - statare - Statarisk - Statenflandern - Statenhuk - Staten generaal - Staten island - Statens allmänna läroverk - Statens arbetslöshetskommission - Staten bakteriologiska laboraturium - Statens biografbyrå - Statens bränslekommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de stanna längre i tjänsten, sörjer dock oftast
husbonden för dem, så att de ha sin säkra försörjning,
men dock vanligen föga utsikt till förkofran,
annat än möjligen genom öfvertagande af ett torp.
1 o. 2. S. B. 4. H. J. Dft.
Stat, norsk udde. Se Stad.
Statare. Se Stat 4.
Statarisk (jfr lat. statarius, stillastående) säges
om läsning l. lektyr, som icke är fortlöpande,
utan afbruten af undersökning af eller utredningar
ang. den föreliggande textens enskildheter, i afseende
på innehållet eller, ofta, i afseende på den språkliga
formen; motsats kursiv l. kursorisk (se under Kursiv).
P. E. L-m.
Statenflandern [staten-], Stats-Flandern, södra delen
af nederländska prov. Zeeland (se d. o. och Flandern).
Statenhuk. Se Farewell, Kap.
Staten generaal [cheneral], holl. Se Generalstaterna.
Staten island [stä’tn ai’land]. 1. Ö tillhörig
nordamerikanska staten New York och belägen i New York
bay, är skild från fastlandet genom Arthur-Kill- och
Kill-van-Kull-kanalerna samt genom The narrows från
Long island (jfr New York, karta). Dess nordöstliga
udde ligger 9 km. s. v. om Manhattan, dess längd
i n. ö.–s. v. är 22 km., dess bredd högst 13 km.,
arealen 154 kvkm. Omkr. 67,000 inv. (1900). Ön är
lätt kuperad och har en höjdsträcka i n. Järnmalm
förekommer. En mängd sommarbostäder och en sjömansasyl
finnas på S. Sedan 1898 är S. införlifvadt med staden
New York under det administrativa namnet Richmond
borough. Ön genomdrages af en järnväg, som från
Elizabeth town i New Jersey går i östlig riktning
utefter norra kusten och därpå följer östra kusten. På
S. ligga några af de fort, som försvara inloppet till
New York (se d. o., sp. 901, och kartan till denna
art.). – 2. Engelska namnet på Isla de los Estados,
den östligaste af öarna i Eldslandet (se. d. o.,
sp. 176).
1. J- F. N.
Statens allmänna läroverk. Se Skolväsen.
Statens arbetslöshetskommission, en af K. M:t 10
aug. 1914 tillsatt kommission för att i samråd med
Socialstyrelsen upprätta förslag till åtgärder att
motverka den under Världskriget väntade arbetslösheten
och att mildra verkningarna af densamma. Den bestod
af 8 led. under ordförandeskap af civilministern samt
f. d. generaldirektören
F. V. N. Pegelow som vice ordf. och hade byråchefen
G. Huss till sekreterare. För kommissionens
arbete anlitades medverkan företrädesvis från
Socialstyrelsen. Dess första uppgift blef att
ordna ett enhetligt arbete öfver hela landet, och
på dess initiativ upprättades 25 länskommittéer
som sammanhållande mellanled mellan kommissionen
och kommunala arbetslöshets- och hjälpkommittéer
(94 stads- och 252 landskommittéer). Anslag
till offentliga nödhjälpsarbeten, statsbidrag (i
förening med kommunalbidrag) till arbetslösa och till
arbetssökandes halfva resekostnad m. m. voro åtgärder
för ändamålets vinnande.
Statens bakteriologiska laboratorium. Se
Statsmedicinska anstalten.
Statens biografbyrå, en genom k. förordn. 22 juni 1911
inrättad anstalt, som har till uppgift att granska
till offentlig förevisning på
biografteatrar (se härom Kinematograf) bestämda
kinematografiska bilder (vanligen kallade
filmer, jfr Film). Byrån består af två ord. och
två e. o. granskningsmän jämte erforderligt antal
suppleanter; en af de e. o. tjänstemännen och hans
suppleant skola vara i militäriskt afseende sakkunniga
personer. Förevisare af bilder är skyldig att till
godkännande inlämna alla filmer, med visst undantag
för s. k. aktuella bilder, som få visas högst 10
dagar, sedan den afbildade tilldragelsen egt rum,
efter polismyndighets tillstånd; för granskningen
erlägges afgift med 1 kr. för 100 m. naturfilm och
3 kr för 100 m. dramatisk film. Enligt förordningen
skall godkännande vägras bild, hvars förevisning
skulle strida mot allmän lag eller goda seder,
verka förråande, upphetsande eller förvilla
rättsbegreppen. Genom "klipp" af sådana filmdelar,
hvilkas förevisning förbjudes och som tagas i förvar
af byrån, bli vissa filmer tillåtna. 1914 granskades
1,125,142 m. filmer, af hvilka 46,013 m. förbjödos
(s. k. hvita filmer), 799,424 m. tillätos äfven för
barn (s. k. röda filmer), för hvilkas biografbesök
särskilda bestämmelser vidtagits, och 279,705 m,
godkändes för personer öfver 15 år (s. k. gula
filmer). Byråns föreståndare lämnar hvarje månad
statistiska uppgifter, hvarjämte byrån tagit initiativ
och lämnat utlåtanden i frågor rörande landets
biografväsen. Byråns stat, som h. o. h. bekostas
af granskningsuppgifterna, belöpte sig för 1915
till 26,000 kr.
Statens bränslekommission. Statens
lifsmedelskommission (se d. o.) upprättade i maj 1916
en vedbyrå, som fick till uppgift att tillgodose
hushållens behof af ved och hade hufvudkontor
i Stockholm med redaktör A. J. Christiernson som
föreståndare och 28 länsbyråer i landsorten. Vedbyrån
arbetade ifrigt på att förmå skogsegare att verkställa
syrfällning af skog för att öka vedtillgången,
hvarjämte en k. förordn. utfärdades 14 aug. 1916
med förbud för industriella verk att utan särskildt
tillstånd använda ved af stamvirke med större
genomskärning än 74 mm. Därigenom blef det möjligt
att under därpå följande vinter ej blott tillgodose
enskildas, utan äfven i stor utsträckning industriens
och kommunikationernas bränslebehof. Då emellertid
kolimporten på våren 1917 betydligt minskades,
tillsatte K. M:t en bränslekommission, som i sig
upptog "vedbyrån" och som erhöll uppdrag att sörja
för hela rikets bränslebehof. För att möjliggöra
detta förelade K. M:t riksdagen ett lagförslag
om "allmän tjänsteplikt", hvarigenom arbetare,
utan att skada landtbrukets behof af arbetskraft,
skulle kunna erhållas för skogsafverkning. Riksdagen
afslog emellertid förslaget, och bränslekommissionen
måste i stället inrikta sin verksamhet efter andra
linjer, bl. a. till inköp af sådana virkesslag,
som t. ex. pitprops, hvilka ej annars pläga
begagnas som bränsle, samt inköpa och använda
enskildas skogsbestånd. Kommissionen omfattade
dels den centrala ledningen i Stockholm
(arbetande på ett 20-tal byråer), dels de
s. k. länsbyråerna, 23 till antalet, och under dem
200 distriktsorganisationer. Kommissionen bestod
(sept. 1917) af 6 led., hvaraf tre voro helt upptagna
af dess arbeten. Ordf. var skogschefen H. Petterson
och verkställande led. A. J. Christiernson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
