Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stadslag - Stadsläkare - Stadsmilitärkompaniet - Stadsmusikant - Stadsmäklare - Stadsmätare - Stadsnotarie - Stadsnämnd - Stadspark - Stadsplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadslag är Bjärköarätten (se d. o.). Visby hade sin
särskilda lag. Dessutom har för Söderköping funnits
en stadslag, hvaraf dock endast ett obetydligt
fragment bevarats. På grundvalen af landslagen och
i städerna gällande rättssedvänjor har konung Magnus
Erikssons stadslag utarbetats 1349–57. Detta är den
s. k. allmänna stadslagen, äfven benämnd den yngre
stadslagen. De delar, hvari stadslagen afviker från
landslagen, förete, såsom af allmänt historiska
skäl är naturligt, större eller mindre likhet med
de tyska stadsrätterna. Men i hvilken mån särskilda
bestämmelser omedelbart hämtats från tyska källor,
har ännu icke i detalj blifvit fastställdt. Af trycket
utkom stadslagen första gången 1618, försedd med
stadfästelse af Gustaf II Adolf. Stadslagen förblef
likasom landslagen gällande till 1736, då båda lagarna
ersattes af Sveriges rikes lag.
Litt.: K. J. Schlyter, "Sveriges gamla lagar"
(bd XI, 1865) och Sveriges stadslag (utg. af
Isr. Arnell, 1730). – En af J. Loccenius verkställd
öfv. till latin utkom 1672. En tysk öfv. af
J. Enander m. fl. utgafs 1709. – Anteckningar af
Olaus Petri till några balkar i lagen utgåfvos
1896 af C. G. Björling under titeln "Vår äldsta
lagkommentar". Johan Skyttes kommentar (1608) till
de sex första balkarna har utgetts af Wolff 1905. –
K. G. Westman, "De svenska rättskällornas historia"
(1912). V. Sgn.
Stadsläkare besörjer i stad de åligganden,
som på landsbygden tillkomma provinsialläkare
(se d. o.). Stadsläkare saknas numera endast i
4 af Sveriges städer. I Stockholm, Göteborg och
Malmö är förste stadsläkaren, resp. stadsläkaren,
likställd med förste provinsialläkaren i länen,
med i det närmaste samma tjänsteåligganden som
denne. I hvarje stad tillkommer, utan särskildt
tillstånd, en af staden antagen och aflönad läkare
rätt att vid befordran räkna tjänstår lika med
civila läkare i statens tjänst, önskar stad bereda
rätt till sådan tjänstårsberäkning jämväl åt flera
läkare (en andre stadsläkare eller en eller flera
stadsdistriktsläkare), får ansökning därom göras
hos K. M:t. Stadsläkare utses af stadsfullmäktige,
sedan Medicinalstyrelsen af gett utlåtande öfver
resp. sökandes kompetens samt åt hälsovårdsnämnden
i staden lämnats tillfälle att yttra sig i
ärendet. Stadsdistriktsläkare, d. v. s. person, som
endast inom ett visst distrikt af staden utöfvar
stadsläkares funktion, utses i samma ordning af
stadsfullmäktige, såvida icke förvaltningen af den
allmänna sjukvården uppdragits åt hälsovårdsnämnden,
då antagandet af dessa läkare jämväl kan öfverlåtas
åt samma nämnd. Vid 1917 års början funnos inalles
176 stads-, resp. stads-distriktsläkartjänster,
af hvilka dock 17 voro va-kanta. Jfr Sjukvård.
R. W.
Stadsmilitärkompaniet. Se Stadsvakten i Stockholm.
Stadsmusikant, medlem af musikantskrå. Se Musikantskrå
n.
Stadsmäklare, i Sverige benämning på offentlig, af en
stads handels- och sjöfartsnämnd auktoriserad mäklare,
dock vanligen i den inskränktare betydelsen af sådan
mäklare, som icke är fondmäklare (se vidare Mäklare).
Å. WrsonM.
Stadsmätare kallas de i städerna tillsatte be-
tjänte, som äro anställda för officiell mätning
af torra varor, då sådan af köpare eller säljare
be-gäres, enligt särskildt stadgade taxor. I
Stockholm fastställas dessa hvart fjärde år
af stadsfullmäktige. I de medeltida städerna
och långt senare var på grund af de invecklade
och divergerande måttsystemen mätarnas bemedling
nödvändig och lagstadgad vid köp mellan borgare och
de främmande. Stadslagens konungabalk (kap. 16)
stadgar, att hvarje stad skall ha sina justerade
målkärl, i Stockholms ämbetsbok äro under 1400-talet
(från 1444) införda namnen på de särskildt anställde
vräkarna eller mätarna af ved, bräder, fisk, lin,
hampa och allehanda tunnegods, edsvurna mätare omtalas
i Stockholms stads af Johan III 1575 konfirmerade
gamla statuter, och i ämbetsboken äro åter 1618
införda namnen på saltmätare (se d. o.) och 1636
på kalkmätarc. Efter skråmönster organiserades
senare under 1600-talet i två olika lag salt- och
spannmålsmätare samt kalk-, krita- och stenkolsmätare,
hvilken indelning sedan i hufvudsak kvarstod. På
grund af 1638 års riksdagsbeslut förordnades, att
i alla städer skulle finnas edsvurna mätare, och
städerna fingo rättighet att upptaga mätarpengar af
alla inkommande varor, som blef en riklig, numera
bortfallen, del i deras inkomster. Kedan två år
tidigare hade Stockholm genom privilegium erhållit
rätt att uppbära tunnepengar. Genom resolution
på städernas besvär 1723 stadgades, att mätarhus
skulle uppföras i alla de städer, där sådana ej
förut funnos. Parmmätare kallades mätarna af hö,
hvilket såldes efter pärm (se d. o.), innan det
började säljas efter vikt. I Stockholm upphörde
mätningsskyldigheten på inkommande varor med år 1872,
och redan ett år tidigare hade det gamla salt- och
spannmålsmätarlaget erhållit afsked. Enl. k. br. 13
juli 1887 skola mätarna ej längre vara edsvurna.
I- Sn.
Stadsnotarie, vid åtskilliga rådstufvurätter anställda
lagfarna tjänstemän. De tillsättas af vederbörande
magistrat, och deras åligganden äro bestämda
genom den i vederbörlig ordning tillkomna, för
rådstufvurätten i staden gällande arbetsordningen. Det
i kap. l § 4 Rättegångsb. gifna stadgandet,
att i rådstufvurätt "ega stadens borgmästare och
rådmän döma", har icke ansetts utföra hinder för,
att stadsnotarie tjänstgör som domarn i rätten.
E- K.
Stadsnämnd. Se Kommunernas historia, sp. 677.
Stadspark. Se Park, sp. 105.
Stadsplan, plan för ordnandet och bebyggandet af
stad, köping och annan ort med större sammanträngd
befolkning, för hvilken byggnadsstadgan för rikets
städer och stadsplanelagen skola gälla, omfattar
numera såväl byggnadskvarterens gränser jämte dessas
bebyggande och anordning som ock gator och torg
samt dessas höjdlägen eller gatuprofiler äfvensom
planteringar och andra allmänna platser. Upprättandet
af stadsplan, hvilket kan ske antingen för hela
samhället eller för en del däraf, såsom vid utvidgning
af planen, handhas af stadens byggnadsnämnd, som
för ändamålet anlitar stadsingenjören eller oftare
någon i facket särskildt sakkunnig. Det upprättade
stadsplaneförslaget, hvilket inritats på en karta i
skala 1:2000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
