Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staaasbatteriet - Staaff - Staaff, Per - Staaff, Karl Teodor - Staaff, Per - Staaff, Albert Vilhelm - Staaff, Ferdinand Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Staaff
862
i Grönsund-öieren-afskärningens befästningar och
tillhör sålunda Glommenlinjen (se d. o.). Batteriet,
sorn byggdes i början af 1900-talet och ligger på
Glommens västra strand strax v. om Nethus, är afsedt
för 6 kanoner. L. WisonM.
Staaff [stäv], svensk släkt, härstammande från
Stafre by, Ljustorps socken, Medelpad, där dess
äldste kände medlem Lars Ingemarsson på 1600-talet
var hemmansegare. Hans son Erik (f. 1655, kyrkoherde
i Sunne, Jämtland, d. 1704) antog efter födelsegården
namnet S.
1. Per S., sonsonsson till ofvannämnde Erik S.,
jurist, f. 7 nov. 1776 i Sala d. 21 juli 1846 i
Stockholm, tog 1774 kansliexamen i Uppsala samt
tjänstgjorde därefter i Inrikes civilexpeditionen
och i Svea hofrätt. 1800 utnämndes han till notarie
vid Stockholms magistrat och 1807 till adjungerad
led. af rådhusrätten samt erhöll 1810 advokatfiskals
namn med tur och befordringsrätt. Under Lagkommitténs
(se d. o.) hela tillvaro, 1811-34, var S. arbetande
led. af densamma och egnade sig med varmt nit åt
arbetet för förbättrad lagstiftning. 1839-40 var
han led. af Rikets allmänna ärendens beredning och
inträdde 1845 i Lagberedningen. S. var äfven känd
som framstående advokat.
2. Karl Teodor S., den föregåendes kusins son,
målare, f. 28 juni 1816 i Lillhärdals socken i
Härjedalen, d. 3 maj 1880, sattes tidigt i lära hos en
yrkesmålare och lyckades 1831 komma till Stockholm,
där han blef elev vid konstakademien.
Han täflade om medaljerna med historiska taflor
(ännu 1846 med Abraham och Hagar), men lyckades ej
" resestipendium och
| stannade hemma, då de mera energiske kamraterna
begåfvo sig till sydliga länder. Han målade ett och
annat religiöst ämne (Kristus i örtagården, 1851,
m. fl. altartaflor) och små genrer i tidens smak
(Rökande pojkar, 1851, Göteborgs museum, och från
senare år Barn leka på en kyrkogård, Barn med en
kälke, Fiske i månsken m. fl.). Men hufvudsakligen
blef han upptagen af porträttmålning. Han utförde
porträtt af Karl XIV Johan och Oskar I (Gripsholm;
se Oskar, sp. 1005), det ståtliga ceremoniporträttet
af den sistnämnde i rikssalen på Drottningholm
(1856), Karl XV (flera olika), landshöfding
G. F. Asker (riksdagshuset), general K. F. Akrell
(Telegrafstyrelsen), general J. A. Hazelius
(Generalstaben). Bland mera intima porträtt äro Markus
Larsson (Göteborgs museum) och Markus Larssons moder
(Nationalmuseum). Till
hans senare arbeten höra Taflor till Fänrik Ståls
sägner, utg. i litografi 1862-63, De å årstiderna
och De 4 elementen (8 dörrfält i Bouchers stil,
Ulriksdal, 1872) samt plafonden i Järnkontorets
stora sal (1875). S. blef 1854 teckningslärare
i Slöjdskolan. Sedan 1856 var han led. af
konstakademien;
3. Per S., son till S. l, riksdagsman, f. 21
febr. 1819 i Stockholm, d. 23 dec. 1883 i Hudiksvall,
blef student i Uppsala 1836, där han 1841 aflade
hof rättsexamen, var därefter praktiserande jurist
i Härnösand och utnämndes 1862 till härads-höfding i
Norra Hälsinglands domsaga, var led. af borgarståndet
för Härnösand 1859-60 och 1862- 63 samt af
Andra kammaren 1873-75 och 1877-78.
4. Albert Vilhelm S., den föregåendes broder,
präst, pedagog, f. 24 nov. 1821 i Stockholm. d. där
23 jan. 1895, blef 1842 student och 1851 filos,
doktor i Uppsala
samt tjänstgjorde sedan som skolman och präst i
Stockholm, där han 1865-70 var rektor vid Nya
elementarskolan och sedan 1871 kyrkoherde i
Adolf Fredrik. 1877 blef han teol. doktor. Han
var 1873-75 led. af riks-dagens Andra kammare
och 1883, 1888 och 1893 af kyrkomötet. Som
pedagog åtnjöt han mycket stort anseende och var
1876-93 led. af direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk, desslikes sedan 1877 af direktionen
öfver Högre lärarinneseminarium och sedan 1878 af
Nya elementarskolans i Stockholm direktion. Ett
fängslande väsen, ett för lidandet och nöden ömmande
hjärta och goda pre-dikogåfvor gjorde S. till en
högt älskad församlingsherde. Som författare gjorde
han sig känd genom skriften Om konfirmationens
uppkomst och antagande i Sverige (1871), minnestal
och predikningar. Om hans betydande poetiska förmåga
vittnar bl. a. Dikter vid olika tillfällen (1895).
5. Ferdinand Natanael S., den endes broder,
militär,
f. 7 juli 1823 i Stockholm, d. 19 nov. 1887 i Paris,
blef 1840 student i Uppsala och ingick därefter som
volontär vid Svea artil- , leriregemente, där han
befordrades till major | 1878, från hvilken befattning
han erhöll afsked 1881. Samtidigt blef han, efter att
1853 ha utnämnts till generalstabsofficer, i armén
befordrad 1862 till major, 1867 till öfverstelöjtnant
och 1876 till öfverste. 1850-62 var S. lärare vid
krigsskolan på Karlberg och förordnades 1862 till
militär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
