Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spänningskedja - Spänningsreglering - Spänningsserie - Spänningsskillnad - Spänningstransformator - Spännkraft - Spännkåda - Spännrem - Spänntanden - Spännverk - Spännvidd - Spännvikt - Späns - Spänstighet - Spänstighetsgräns - Spänstighetskoefficient - Spänstighetsmodyl - Spärgel - Spärr - Spärrad prägling - Spärrad stil - Spärreld - Spärrfort - Spärrfästning - Spärrhake - Spärrhjul - Spärrinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Spänningsreglering–Spärrinrättningar
854
"Grundämnenas kemiska frändskap" ("Svensk kemisk
tidskr.", s 88, 1917). T E A K A V-g.
Spänningsreglering, elektrot, l Urspr, reglering
af spänningen på en elektrisk strömkälla,
t. ex. manövreringen af matarreostaten
på en generator. Denna reglering kan ske
automatiskt förmedelst vissa därför afsedda
regleringsapparater. Vanligen åsyftas att hålla
spänningen konstant för olika belastning. Typisk
för detta slags apparater är Tirriliregulatorn (se
d. o,), hvilken tjänat som förebild för de flesta
andra befintliga s. k snabbregulatorerna. (En
mindre snabb reglering ernås vid användning
af enklare anordningar.) - 2. Hos en generator
spänningsstegringen från full belastning till tomgång
vid konstant fält i procent af normalspänningen.
l-2. A E–m
Spänningsserie, fys. och kem. Se Spänningskedja.
Spänningsskillnad, fys., detsamma som potential d i
f f e r e n s (se d. o.).
Spänningstransformator, elektrotekn. Se Elek-triska
mätinstrument, sp. 299.
Spännkraft, fys. Se Elasticitet, sp. 151.
Spännkäda. Se T u g g k å d a.
Spännrem. Se Rem.
Spänntanden, krigsv., en del af mekanismen i
Mausergeväret. Se Handeldvapen, pl. III, 19.
Spännverk, bygnk., en konstruktion, hvarigenom en balk
uppbäres af snedsträfvor, som spänna mot omgifvande
murar. Den enklaste formen för spann-verk föreligger,
då balken uppbäres i en eller två punkter; vid större
spännvidder kunna flera snedsträfvor insättas. Se B
r o, sp. 195, fig. 8. V Ax. L
Spännvidd, bygnk., öppningen mellan två vid-liggande
upplag för en bärande konstruktion, vare sig denna
består af en balkanordning, som ger vertikala
upplagstryck, eller annan konstruktion, som ger
snedtryck å upplagen, såsom hvalf, spann-verk
o d. Med det moderna götjärnets och de armerade
betongkonstruktionernas tillkomst och användning,
hvarigenom smäckra former och besparing af materiel
kunnat erhållas, har man kommit till allt större
spännvidder för olika slag af broar och taklag samt
andra bärande konstruktioner Några exempel på hvad man
hittills i detta afseende åstadkommit vid användning
af olika mate-rialier och konstruktionstyper
lämnas i art. Brobyggnadskonst (äfven Suppl.) och
Tak. Litt.: "Handbuch der ingenieurwissenschaften"
(4:e uppl. 1904-09), och "Armierter beton" <1915).
P. Ax. L.
Spännvikt, fys. Se E l as t i c i t et, sp. 151.
Späns (S p en s; eng. spencer), klädesplagg,
uppkalladt efter en engelsk lord Spencer. som
uppfunnit det. Spänsen har formen af en tätt-sittande
rock med afskurna skört.
Spänstighet, fys., detsamma som elasticitet (se d o.,
där, sp. 152, de hit hänvisade orden Drakbarnet och
Duktibilitet förklaras)
Spänstighetsgräns, fys. Se Elasticitet
Spänstighetskoefficient l Elasticitetsko-efficient
Se Elasticitet.
Spänstighetsmodyl 1. Elasticitetsmodyl, fys Se E l
a s t i c i t e t.
Spärgel, bot. Se S p e r g u l a.
Spärr. 1. Järnv. Se Plattformsspärr. -
2. Spärrlinje 1. Stängsel! i nj e, krigsv., de för
fientliga fartygs uppehållande eller skadande under
deras fart genom en trängre led i denna anordnade,
hinder af olika slag. Se vidare Stängselanordningar. -
3. Maskint. Se Spärrinrättningar. - 4. (Vätskespärr)
Väg- o. vattenb. Se Kloak, sp 308. Jfr Lysgas, sp. 98
o. 105. 2. L. W.-sonM.
Spärrad prägling. Se Myntfot.
Spärrad Stil, boktr., kallas frakturstil eller
antikva, när bokstäfverna till framhållande af
vissa ord eller meningar äro skilda med spatier,
hvarigenom stilen synes större. Se Korrektur (profven
å sp 1071-72)
Spärreld, artill., en under Världskriget 1914
fi. uppkommen term, hvarmed förstås artillerield,
som riktas mot en terränglinje i syfte att hindra
fientliga trupper från att passera däröfver,
W. af VVdt.
Spärrfort, fortif. Se Fort.
Spärrfästning, fortif Se F ä s t n i n g, sp. 311.
Spärrhake, maskinb. Se Spärrinrättnin-g a r.
Spärrhjul, maskinb., ett på en roterande axel
anbragt hjul, afsedt att hindra axelns rotation
i den ena riktningen, under det att rotation i den
motsatta kan fortgå obehindradt. Spärrhjulet kan icke
ensamt för sig tjäna detta ändamål; därtill fordras
dessutom en griparanordning af ett eller annat slag,
som fattar och fasthåller hjulet, så snart detsamma
börjar vrida sig i den icke tillåtna riktningen. Se
Spärrinrättningar. O E. W.
Spärrinrättningar, maskinb., förekomma af flera slag,
tjänande vidt skilda ändamål; de äro i allmänhet att
räkna till säkerhetsanordningarna. Inom maskinerier
användas spärrinrättningar för att hindra rörelse
i en riktning, som kan vara i ett eller annat
afseende skadlig; detta är i synnerhet händelsen
vid uppfordringsspelen (se S p e 1). Om af någon
anledning ett afbrott i eller en afknapp-ning
af den för lastuppfordringen nödvändiga energi-
1. arbetstillförseln eger rum, börjar lasten
sjunka med en i allmänhet tilltagande hastighet,
och stora olyckor kunna därigenom orsakas,
särskildt i fråga om personhissar, bergbanor och
liknande transportmedel. Mycket vanligt är i sådana
fall. att en i uppfordringsmaskinen ingående axel
är försedd med ett spärrhjul, d. ä. ett hjul, som
vid omkretsen ät försedt med antingen sneda tänder
eller ett vanligen kilformigt spår, i hvilket en
tillräckligt stark hämmande friktion kan utvecklas,
då så erfordras. Tandade spärrhjul ha sneda tänder,
på hvilka en antingen i stativet eller i en med
detsamma på ett eller annat sätt förbunden maskindel
vridbart infäst spärrhake 1. k l i n k a släpar,
under det att gången är normal, men som, så snart
hjulet börjar vrida sig i den motsatta riktningen,
fastläser detsamma genom tryck mot den ifrågavarande
tandens nära radiella begränsning, under det att
tandens tryck mot klinkan går genom dess fäste,
så att den ej kan vrida sig Ett sådant spärrhjul
med tillhörande spärrklinka visar fig 4 i art
Broms. Spärrhjulet är där betecknadt med b klinkan är
vridbar omkring tappen d och hålles mot hjultänderna
af fjädern c Tappen d sitter fast i bromsskifvan a,
sorn omslutes af ett bromsband. Detta åter fasthåller
medelst den vid detsamma utvecklade pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
