Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Springvatten - Springvåg - Springä langu - Sprinklers - Sprinter - Sprintkedja - Spristropp - Sprit - Spritbad - Spritdrycker - Spritfernissor - Spritglödljus - Spritkompass - Spritkök - Spritning - Spritprofvare - Spritputs - Spritris - Sprits - Spritskoppar - Spritsning - Sprittmaskar - Spritärter - Spritöga - Sproge - Sprogö - Sprookspreker - Sproteid - Sprottau - Spruce - Spruce, Richard - Spruch - Sprudel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har på flera ställen springvatten
framkommit. Sofiakällans i Hälsingborg vatten
kommer från borrhål i triaslagren på 83 m. djup
och stiger till 2 m. öfver jordytan. Hälsokällan med
järnhaltigt vatten vid Ramlösa framrinner ur en nästan
lodrät, af sandsten med underliggande skifferlera
bestående bergvägg. – Till springvatten i allmännare
bemärkelse hänföras också på konstlad väg framställda
vattensprång. Jfr Springbrunn och Springkälla.
E. E.
Springvåg. Se Fordon, sp. 839.
Springä langu. Se Folklekar, sp. 765.
Sprinklers [spri’ŋkləs], eng. Se Brandväsende, sp. 1496.
Sprinter [spri’ntə], idrottst., fotlöpare
eller cyklist, som täflar på kortaste sträckor.
Sprintkedja. Se Kätting, sp. 601.
Spristropp, sjöv. Se Spri.
Sprit. 1. (Lat. spiritus) Blandningar af vatten
och alkohol med 70–95 volymprocent alkohol. I äldre
tider användes samma namn äfven som beteckning för
en mängd flyktiga vätskor, som ej innehålla alkohol,
t. ex. salmiaksprit (ammoniak), spiritus famans
(tennklorid), spiritus nitri (salpetersyra), spiritus
vitrioli (svafvelsyra), spiritus salis (saltsyra)
o. s. v. Se vidare Alkohol, Brännvinsbränning,
Jäsning, Rusdrycker och Spiritus. – 2. Sjöv. Se Spri.
1. P. T. C. (K. A. V-g.)
Spritbad, baln. Se Bad, sp. 616.
Spritdrycker. Se Rusdrycker.
Spritfernissor. Se Fernissa.
Spritglödljus. Se Glödljus, sp. 1354.
Spritkompass. Se Kompass.
Spritkök. Se Kokapparater, sp. 494.
Spritning, trädg., begjutning eller besprutning
med vatten, fördeladt i små droppar. Spritning kan
ske direkt på växterna eller ock på marken under
dem, i växthus på golf och väggar, och afser att
höja luftfuktigheten, så att transpirationen från
växternas blad minskas. Spritning kan utföras med
vattenkanna, hvars pip försetts med en s. k. stril,
eller medelst spruta med lämpligt munstycke.
C. G. D.
Spritprofvare. Se Alkoholometer.
Spritputs. Se Puts.
Spritris. Se Kina, sp. 37.
Sprits (Bakelsesprits; af ty. spritze, spruta),
kokk., är en liten påse med bleckpip eller en
mindre spruta, ur hvilken pressas en deg, olika till
mörsprits, smörsprits, mandelsprits och vindböjtlar
(petits-choux), dock alltid med hvetemjöl, smör och
socker. Degen gräddas i ej för het ugn. Bakverket kan
formas och glaseras på olika sätt samt – i synnerhet
petits-choux – med olika fyllning (sylt, kaffe,
choklad o. s. v.).
Spritskoppar (eng. blister copper), handelsnamn på
gjutna tackor af koppar, hvilka framställts genom
vissa smältprocesser. Koppar har egenskapen att vid
smältning upptaga vissa gaser, särskildt koloxid
och svafvelsyrlighet, och åter vid afsvalnandet
afge dessa. Detta eger företrädesvis rum vid vissa
smältprocesser, såsom råkopparsmältning (koloxid)
och bessemerering (svafvelsyrlighet). Gjutes på så
sätt framställd koppar i tackor, stelna dessa först
på ytan, hvarefter de frigjorda gaserna tränga genom
denna, ofta med stor häftighet och
under utkastande af kopparpartiklar, samt
bilda på tackans yta blåsor och kraterformade
upphöjningar. Sådan koppar går då i handeln
under benämningen spritskoppar. Jfr Koppar.
P. P-n.
Spritsning, kem. Se Silfver, sp. 483.
Sprittmaskar, zool., benämning på larverna af vanliga
tallstekel n, Lophyrus pini, och röda tallstek el n,
L. rufus (sertifer). Detta namn ha de erhållit på
grund af sin vana att, fasthållande sig endast med
de bakersta benen, oroligt kasta med framkroppen
åt sidorna. Se vidare B a r r s t e k l a r.
G. G.
Spritärter. Se Ärter.
Spritöga, sjöv. Se Spri.
Sproge, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,430
har. 300 inv. (1916). Annex till Eksta, Visby stift,
Södra kontraktet.
Sprogö, liten ö i Stora Belt, midt emellan
Själland (Korsör) och Fyn (Nyborg). 34 har. 11
inv. (1911). Den tillhör sedan 1814 danska
postverket, som där har en station för resande under
transport med isbåtar. Ön består af flera bankar;
på den högsta och östligaste står en fyr, byggd
1867–68. Valdemar den store uppförde ett fast torn
på ön. Efter mordet på Erik Klipping besattes ön af
konungamördarna, som därifrån härjade danska kusterna.
E. Ebg.
Sprookspreker [språk-], holl. Se Holländska
litteraturen, sp. 984.
Sproteid. Se Frösön, sp. 70.
Sprottau [språ’tt-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Liegnitz (Schlesien), vid
Bober. 7,735 inv. (1910). Realprogymnasium,
landtmannaskola. Tillverkning af tobaksvaror
och landtbruksmaskiner; kvarnar. I närheten
ligger (i byn Eulau) Wilhelmshütte,
ett af de största järnverken i Schlesien.
(J. F. N.)
Spruce [sprō’s], eng., inom trävarumarknaden benämning
på amerikansk gran, som är lösare än svensk samt
högligen kådig, hvarför den ej gärna tar emot färg
eller polityr.
Spruce [sprö’s], Richard, engelsk naturforskare och
forskningsresande, f. 10 sept. 1817 i Ganthorpe,
Yorkshire, d. 28 dec. 1893 i Coneys-thorpe, företog
1845-46 en bryologisk resa genom Pyrenéerna och
begaf sig 1849 till Syd-Amerika, där han till 1864
genomforskade Amazonas, Venezuela, Ecuador och Peru
i botaniskt, geografiskt, etnografiskt och språkligt
hänseende. Han utgaf The Musci and Hepaticce of
the Pyrenees (1849- 50), Hepalicce Amazonicce et
Andince (1885) samt flera beskrifningar öfver nya
fanerogamer och de besökta ländernas naturförhållanden
i allmänhet. Han besteg Chimborazo för att där insamla
frön af ett kinaträd, Cinchona succirubra, hvaraf han
uppdrog plantor, som sändes till Ostindien (1861),
där de med framgång odlades. Hans stora botaniska
samlingar fördelades på de flesta stora museerna i
Europa, äfven Riksmuseum. C. Lmn.
Spruch [-ö-], mhty., utsago, sentens; en i den
tyska medeltidslitteraturen vanlig litterär form, en
reflexions- eller didaktisk dikt, vanligen enstrofig,
senare ofta trestrofig. Namnet har nyttjats äfven om
korta berättelser. Jfr Rathay, "Uber den unter-schied
zwischen lied und spruch bei den lyrikern des 12. und
13. jahrhunderts" (1875). R-n B.
Sprudel [sprö-], ty., källa, hvars vatten är stadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
