Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spjutstorp - Spjälkning - Spjälkorg - Spjäll - Spjaeröen - Splanchnologi - Spleen - Splen - Splendid - Splendid isolation - Splenitis - Splint - Splintborrar - Split - Split-hill-forten - Splits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Spjutstorp-Splits
768
Spjutstorp, socken i Kristianstads län, Ingel-stads
härad. 1,565 har. 767 inv. (1916). Annex till Tryde,
Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Spjälkning 1. Sp al t ni n g, kem., uppdelning af
sammansatta ämnen i enklare. Som exempel på rena sp
jäsningsprocesser må anföras följande reaktioner:
Ca C03 = Ca O + C02 (jfr Kalk) N2 04 = 2NO (se K v
ä f v e t e t r o x i d)
Många spjälkningsprocesser, t. ex. de två nu
anförda, försiggå reversibelt (se Reaktion 2)
till ett visst af temperatur och tryck beroende
jämviktsläge. En dylik, reversibel spjälkning brukar
äfven betecknas med uttrycket dissociation; och i
fall den åstadkommes genom upphettning, talar man
om termisk dissociation. - I en hel mängd fall sker
ett ämnes spjälkning under upptagande af vatten, så
att spjälkningsproduk-terna förena sig med vattnets
beståndsdelar; företeelsen benämnes då hydrolytisk
spjälkning 1. h y d r o l y s (se d. o.). Jfr t. ex. R
a f-f i n o s. För utredande af organiska ämnens
kemiska byggnad eller konstitution är kännedomen
om deras spjälkningsprodukter af grundläggande
betydelse. Jfr Strukturformel. Se Konstitution 4.
K. A. V-g.
Spjälkorg, trädg., ett slags öppen låda för transport
och förvaring af frukt.
Spjäll kallas en i rökkanalen till en eldstad anbragt
lucka, hvarmed kanalen kan fullständigt eller delvis
tillstängas. Å fig. 8 i artikeln Eld-staddes en öppen
spis från 1660-talet, där man under spiskappan satt
in en järnplåt, som är lika bred som hela den öppna
spisen, för att af stänga kanalen. Äfven på andra
1600-tals slott i Sverige anträffas denna primitiva
anordning. Senare sattes spjället på ett ställe,
där rökkanalen är smalare. Spjäll förekommer äfven
tidigt på svenska kakelugnar. Under 1700-talets förra
del sitter det på framsidan och är vridbart, senare
upptas den ännu brukliga anordningen, där spjället är
en utifrån skjutbar lucka af järn, hvilken manövreras
medelst en jämten, som sticker ut på kakelugnens ena
sida. Vid järnspisar och i kaminrör består det ofta af
en rund lucka, vridbar omkring en axel, som utgör en
diameter till luckan. Ofta är sp j all-luckan vridbar
kring sin ena kant. Under primitiva förhållanden
kan äfven ett lock eller en lam ofvanpå skorstenen
tjänstgöra som spjäll (se t. ex. Hornborgastugan
på Skansen). När man med spjället endast delvis
kan tillstänga rökkanalen - såsom fallet är vid
åtskilliga slags kaminer -, är bruket af detsamma icke
förenadt med någon fara, ty dess enda verkan blir
då, att draget minskas och förbränningen sålunda
blir mindre häftig. Vid de vanliga kakelugnarna
och kaminerna däremot, där spjället h. o. h. kan
stänga gasafloppskanalen, medför begagnandet af
detsamma en ganska stor fara, om det tillstänges för
tidigt. De största försiktighetsmått vid användning
af tätt slutande spjäll måste därför iakttagas,
-a-i.
Spjaeröen, Sp j er ö, en af Hvalöerne (se d. o.). 711
inv. (1910). Hummerfiske. K. V. H.
Splanchnologi (af grek. spla’nchnon,
inälfvor, och lofgos, lära), anat., läran
om djurkroppens inälfvor. Se I n ä l f v o r
G. v. D.*
Spleen [splirn], eng., mjältsjuka, h y p o k o n-d r i
(se d. oJ
Splen, lat., anat., mjälten (se d. o.).
Splendid (lat. splefndidus), lysande, glänsande,
präktig, öfverdådig (företrädesvis om festmåltider).
Splendid isolation [sple’ndid äiseléVjn], eng.,
"ärofull isolering", ett bevingadt ord för
Englands ensamma ställning, utan närmare politisk
anknytning till de öfriga stormakterna (tre- och
tvåmakts-förbunden) under slutet af 1800- och de
första åren af 1900-talet. Med Edvard VILs (se Edvard,
sp. 1384) närmande till Frankrike 1903 trädde England
ut ur densamma.
Splemtis (af lat. splen, mjälte). Se Mjältsjukdomar.
Splint, bot. tekn. Se H v i t v e d.
Splintborrar, zool. Se Barkborrar.
Split, stad. Se S p a l a t o.
Split-hill-forten. Se Kina, sp. 51.
Splits, sjöv., två tågs förening med hvarandra
utan knut, genom ändarnas sammanflätning, hvarvid
de uppsnodda parterna instickas kryssvis mellan
hvarandra. Splitsar kunna vara af olika slag, beroende
på ändamålet med tåget. Skall detta ledas
genom ett block, används l å n g s p l i t s (a),
hvarvid det ena tågets ena part uppslås och det
andras motsvarande part intar dess plats i tiren
(fåran), hvarefter de mötande parterna sammanknytas
och afskäras; därigenom blir knöligheten af splitsen
fördelad på tre olika ställen. K o r t s p l i t s
(b) är den vanligaste och starkaste samt används på
blockstroppar äfvensom på tågvirke, som ej skall
inskäras genom små hål eller skifvor. Förutom
de nämnda finnas ögonsplits ic), liksplits (d),
kabelsplits (e) m. fl. R. N.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
