Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spelbom - Spelbord - Speldocka - Speldosa - Spelhufvud - Spelhus - Spelkort - Spelkrans - Spello - Spelman, sir Henry - Spelmanstäflingar - Spelnock - Spelpost - Spelregering - Spelstock - Spel-ur - Spelvals - Spelventil - Spelvik - Spemann, Wilhelm - Spenat - Spenatmögel - Spenaträtter - Spenatväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Spelbom-Spenatväxter
648
Spelbom, skpsb. Se Gångspel.
Spelbord, mus. Se Orgel, sp. 865.
Speldocka, skpsb. Se Gångspel.
Speldosa, mus., en dosa med inlagda stålfjädrar,
hvilka i viss ordning bringas att ljuda medelst stift,
som äro fästa på en genom ett urverk kringvriden
vals och så låta höra bestämda musikstycken. Sådana
speldosor ha hufvudsakligen tillverkats i
Schweiz. I Leipzig göras numera speldosor, hvari
stiftvalsen ersatts af en roterande me-tallskifva
med utskurna hål i (jfr Mekaniska musikapparater).
A. L.*
Spelhufvud, skpsb. Se Gångspel.
Spelhus. Se S p e l b a n k.
Spelkort. Se Boktryckarkonst, sp. 965, och Kort.
Spelkrans 1. Tandkrans, skpsb. Se B r å-spel, fig. 2
c, och Gångspel.
Spello [-la], stad i italienska prov. Perugia
(Umbrien), på södra sluttningen af
Monte Subasio (1,290 m.) och vid järnvägen
Terontola-Perugia-Foligno. Omkr. 6,000 inv. Portar
och torn från medeltiden, många intressanta kyrkor,
bl. a. Santa Maria Maggiore (från 1500-talet),
hvars Cappella Baglioni har några af Peruginos och
Pinturicchios bästa fresker, Sant’ Andrea (1190) med
en stor altarbild af Pinturicchio. Gymnasium, teknisk
skola. Olivodling. S. är det forntida Hispellum,
hvaraf ruiner ännu finnas (bl. a. af stadsmuren,
en amfiteater och några stadsportar). J.F. JN.
Spelman [spelman], sir Henry, engelsk forn-forskare
och rättshistoriker, f. omkr. 1564, d. 1641 i London,
studerade i Cambridge, öfvertog vid unga år skötseln
af familjens gods i Norfolk och egnade sin mesta
lediga tid åt antikvarisk och rättshistorisk
forskning. Från 1612 var han bosatt i London,
och af underhuset var han medlem i 1597 och 1625
års parlament. Hans förnämsta arbete är Consilia,
decreta, leges, constitutiones in re ecclesiarum
orbis britannici (d. l utgafs 1636, d. 2, af sir
W. Dugdale, 1664; ny uppl. af A. W. Haddan och
W. Stubbs 1869-73), ett banbrytande försök att lägga
kritiskt pröfvade dokument till grund för engelsk
kyrkorättslig forskning. Grundläggande voro äfven
hans lexikografiska arbeten öfver angelsaxiska
och latinska lagtermer i England, Archceologus in
mo-dum glossarii (1626) och Glossarium archaiologicum
(1664). S:s verk utgåfvos 1723 af biskop E. Gibson.
V. S-g.
Spelmanstäflingar, enkla musikfester med täflan
om pris mellan bondspelman, ha på senaste tiden
blifvit brukliga i Sverige och stärkt hågen för
folkmusikens pågående renässans samt bragt i dagen
många förut endast i afskilda bygder kända låtar
(se Låt). Den första spelmanstäflingen, satt i
verket och bekostad af konstnären A. Zorn, hölls l
sept. 1906 på Gesundaberget vid Siljan, i Sollerö
socken, Dalarna. 32 spelmän och kvinnor täflade
därvid på fiol, kohorn och bockhorn. I aug. 1907
anordnades nästa täflan i Lund af folkmusikkännaren,
stadsnotarien Nils Andersson, med 64 deltagare från
Skåne, Halland, Blekinge och Småland; den yngste var
13 år gammal, den äldste 93 år. Andra, mera lokala
täflingar följde i Värmland, Medelpad, Jämtland,
Gottland samt efter hand i alla öfriga landskap, och
Zorn har fullföljt sitt initiativ i Dalarna. Ståtligt
anordnade
voro de i Uppsala 7-8 maj 1909 för uppländska spelmän
hållna, med 100 täflande, och riksspel-mansstämman
för hela Sverige på Skansen (och i Mus. akad.) i
Stockholm 6-8 aug. 1910 (65 inbjudna spelmän). En
allmän skånsk egde rum vid Malmöutställningen
1914. Vid nästan alla har den nämnde kännaren och
samlaren N. Andersson varit med bland prisdomarna. Af
instrument ha förekommit äfven nyckelharpan,
låtpipan, vallhornet samt klarinetten, hvilken i
förra hälften af 1800-talet hade rentaf täflat
med fiolen i omtyckthet hos svenska allmogen.
E. F-t.
Spelnock 1. S p el v a Is, skpsb., en å yttre
ändan af spelstocken å ett bråspel fastkilad
vals, afsedd att användas, då en tross "lägges
till spels" för vindning. Se Bråspel, fig. 2 b.
C. K. S.
Spelpost, skpsb. Se Bråspel.
Spelregering, mus. Se Orgel, sp. 865.
Spelstock, skpsb. Se Bråspel.
Spel-ur, ett ur med spelverk (stiftvals, som bringar
klockor eller orgelpipor att ljuda och vid fulla
timmar af spelar ett tonstycke). Jfr Klockspel.
Spelvals, skpsb. Se Spelnock.
Spelventil, mus. Se Orgel, sp. 865.
Spelvik, socken i Södermanlands län, Rönö härad. 1,283
har. 298 inv. (1916). Annex till Ludgo, Strängnäs
stift, Nyköpings östra kontrakt.
Spemann, Wilhelm, tyskt bokförlag, som grundlades
1873 i Stuttgart af kommerserådet W i 1-helm
S. (f. 1844, d. 1910) och under hans ledning
växte till ett af Tysklands mera betydande. Bland
firmans viktigare verk kunna nämnas "Die deutsche
nationallitteratur", en samling urval ur landets
klassiker, "Spemanns kunstlexikon", "Spemanns
hauskunde" m. fl. uppslagsböcker; "Die baukunst"
m. fi. tidskrifter, arkeologiska, medicinska,
geografiska, pedagogiska, filosofiska, historiska
och estetiska arbeten samt vitterhet.
Spenat, bot. Se S p i n a c i a.
Spenatmögel, sjukdom å spenat, framkallad af
en svampart (Peronospora effusa), närbesläktad
med potatisens bladmögelsvamp (Phytophthora
infestans). Sjukdomen framträder som ett grått, tätt
mögelludd, som täcker större eller mindre fält eller
fläckar å bladens undersida. Å motsvarande ställen
ofvan synas hvita fläckar. Kommer sjukdomen tidigt,
kan på sin höjd en första bladskörd användas,
och knappast det ens. Alla senare framskjutna
blad bli obrukbara. Sjukdomen kommer väsentligen
med frö, som skördats från sjuka plantor. Tar man
frö från friska plantor, håller sig spenatsängen
frisk hela växttiden, och den ena skörden af friska
blad efter den andra står till kökets förfogande.
J- E-n.
Spenaträtter (se S p e n a t v ä x t e r) kunna
anrättas på flera sätt. Man kan t. ex. hacka
och tillreda spenaten med smör, grädde och salt
(muskot och stekt bröd) eller också med buljong
i st. f. grädden; af hackad spenat kan äfven
till-lagas spenatpudding; äfven i bouchéer (små
smör-degsbakelser) försvarar stufvad spenat sin
plats. Bäst torde dock vara den ohackade med smör
o. s. v.
Spenatväxter, bot., växter, hvilkas blad (och
unga gröna delar) kunna användas som spenat
(Spinacia). Bland de många växter, som användas på
detta sätt, må nämnas Tetragonia expansa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
