Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 591-592 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Hans Jakob - Sparreholm - Sparrgren, Lorens Svensson - Sparr-Hofstedt, Karl Axel Zephyrinus - Sparris - Sparrisflugan - Sparriskål - Sparrisärter - Sparrm. - Sparrman, Anders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-97 byggnadsinspektör i Bergen och har från
1896 varit bosatt i Kristiania. Där blef han
1906 medlem af Kommunestyret, 1909 ordförande
i Norsk ingeniör- og arkitektforening och 1912
stadens byggnadschef. Bland hans arbeten märkas
Johanneskyrkan i Stavanger, sparbank i Bergen
och Justitiebyggnaden i Kristiania. Han har äfven
medverkat i utarbetandet af regleringsplan för
Kristiania och har redigerat "Teknisk ugeblad"
samt "Tidsskrift for haandverk og industri".
1-2. K. V. H. 3. G-g N.

Sparreholm, ett af
Södermanlands förnämsta herresäten, i Hyltinge
socken, Södermanlands län, invid järnvägsstationen
med samma namn, naturskönt beläget vid Hyltingeviken
af Båfven. Med underlydande omfattar det 22 11/16 mtl
i Hyltinge


Sparreholms slott.

socken, tax. till 809,900 kr. (1915), samt kvarn och
såg jämte flera lägenheter, tax. till 38.000 kr., och
frälseränta i Dunkers socken, tax. till 800 kr.
Egovidden är omkr. 5,040 har, hvaraf 1,077 har åker. S.,
som redan 1634 var säteri under namn af Hyltingenäs,
uppkallades 1643 efter sin egare, landshöfdingen
Göran Bengtsson Sparre till Rossvik. Då denne var
gift med en ofrälse, fingo hans änka och barn ej
behålla hans frälsegods, hvarför S. efter hans död
öfvergick till hans aflidne broder Johans änka och
barn och tillhörde deras ättlingar till 1757. Det
inköptes då af änkegrefvinnan U. Ch(arlotta) De Geer,
som öfverlämnade det till sin andre man, öfversten
(sedan generalen) frih. J. V. Sprengtporten,
som genom köp utvidgade S. till det stora gods det
sedan varit (från 4 mtl till 31 9/16 mtl vid hans
död 1795) och lät uppföra en solid och ståtlig
hufvudbyggnad och vidlyftiga ekonomibyggnader samt
börja storartade parkanläggningar, fullbordade
af efterträdaren, f. d. öfverståthållaren
frih. J. V. Sprengtporten. Vid dennes död (1875)
ärfdes S. af hans dotterdotter Ulla Strömfelt,
gift med öfverkammarherren G. H. Celsing. 1886
såldes S. till grefve Gust. Fr. Bonde och 1893
till kammarherren E. Dickson. Slottet (se fig.) är
upp-fördt i två våningar, medelst svängda gångar
(arkader) förenadt med låga envåningsflyglar. Egaren
har patronatsrätt i Hyltinge och vid hvarannan
kyrkoherdetillsättning i Helgesta. Wbg.

Sparrgren, Lorens Svensson, målare, f. 1763 i
Göteborg, d. 31 mars 1828 i Stockholm, blef 1780 elev
vid konstakademien, där han särskildt handleddes af
Hilleström. 1788 begaf han sig på ett af Ostindiska
kompaniets skepp till Kina, i afsikt att lära sig
glasmålning - dylika med kinesiska figurmotiv finnas
i Nationalmuseum.
Efter återkomsten studerade han miniatyrmåleri samt
blef 1794 agré af konstakademien. Från 1796 uppehöll
han sig länge i Paris. Då han 1803 återvände, var han
en fullt utbildad konstnär, som med framgång upptog
täflingen med Gillberg och Berndes, och det dröjde ej
länge, innan han erkändes som den i sitt fack främste
i Sverige. Han blef 1800 led. af akademien samt 1805
vice och 1810 ord. professor. S. målade under sin
långa bana en mängd samtida personer. Karl XIV:s drag
har han flera gånger återgett (ett porträtt, utfördt i
akvarell, finnes i Nationalmuseum)

L. Sparrgren. Efter ett själfporträtt.

Hans målningar utmärkas
genom klar och tilltalande färg, konstnärligt
utförande och en af samtida vitsordad likhet, som ofta
höjes af det lefvande uttryck han förstod att förläna
modellen. Hans färg formligen blomstrar och lyser,
utan att bli osann eller öfverdrifven. S. utförde
äfven, mot slutet af sin lefnad, en del halffigurer
och hufvud efter äldre mästare, i hvilka
målningar man återfinner samma goda egenskaper
som i hans porträtt. Dessa senare äro tämligen
vanliga i enskilda samlingar. Hans inflytande
som lärare var ej synnerligen stort, ehuru hans
föresyn uppmuntrade flera af eleverna att egna sig åt
miniatyrmåleriet. Hans själfporträtt (1800) finnes i
konstakademien (se fig.), ett annat i Nationalmuseum,
som eger flera af S. målade miniatyrporträtt. Några
af hans bilder äro graverade af Åkerlund m. fl.
- rn. (G-g N.)

Sparr-Hofstedt, Karl Axel Zephyrinus. präst,
författare, f. 30 okt. 1853 i Eskilstuna,
blef 1873 student i Uppsala, prästvigdes för
Strängnäs stift 1879 och är sedan 1901 kyrkoherde
i östra Vingåker. Han har utgett ett stort
antal skrifter i religiösa, kyrkliga och sociala
ämnen, bl. a. den märkliga socialetiska studien
Arbetets ära (1899). - En son till S., Wathier
S., f. 1884, d. 1914 som e. o. hofrättsnotarie,
efterlämnade en samling själfulla elegier på vers
och prosa, Dikter i bunden och obunden form (1915).
E. N. S-g.

Sparris, bot. Se Asparagus.

Sparrisflugan, Platyparea poeciloptera, zool., en
till fam. borrflugor, Trypetidæ, hörande fluga,
som i södra och mellersta Europa gjort sig känd
som skadedjur på sparris. Honan lägger sina ägg
under fjällen på sparristopparna, och de utkläckta
larverna äta sig gångar genom sparrisstängeln ända
ned till roten. Jfr Trädgårdens skadeinsekter,
pl. II, fig. 16. Arten är ej anträffad i Sverige.
G. G.

Sparriskål, bot. Se Brassica, sp. 29.

Sparrisärter, bot. Se Lotus.

Sparrm., vid växtnamn förkortning för botanisten och
zoologen A. Sparrman (se denne).

Sparrman. 1. Anders S., naturforskare,
forskningsresande, f. 27 febr. 1748 i Tensta socken,
Upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>