Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solvay, Ernest - Solway Firth - Solve - Solvens - Solventia - Solventnafta - Solveol - Solvisare - Solvorn - Solvytjegodsk - Solvända - Solvärmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1863 en liten försöksfabrik vid Bruxelles, som
två år senare följdes af en större vid Charleroi. 1869
utställde S. sin soda i Paris. Metoden var emellertid
ännu ej ekonomiskt bärkraftig; men 1871 uttogs en del
viktiga tillsatspatent, och en 1872 igångsatt, för den
tiden kolossalt stor fabrik utanför Nancy visade sig
med framgång kunna tafla med de äldre sodafabrikerna,
och en ännu större fabrik uppfördes för denna
fabrikation i England af den sedermera berömda
världsfirman Brunner, Mond & Co. Den påtagliga
framgången väckte intresset för den nya metoden i
uppfinnarkretsar, och en hel del patent afseende
förbättringar i metoden och delaktighet i den hägrande
vinsten uttogs. Själf arbetade också S. oförtröttadt
i samma riktning. Något bättre vitsord kan ej ges åt
S. än det, att de af andra utförda förbättringarna,
som någon tid infördes i fabrikationen, alltid fingo
vika för S:s egna anordningar. Den ledande principen
vid S:s metod är iakttagande af den största sparsamhet
med arbete och material. Den ekonomiska framgången
kan betecknas som sagolik. Storartade anläggningar
ha efter S:s mönster anlagts i England, Tyskland,
Frankrike, Österrike, Ryssland och Nord-Amerikas
förenta stater; de stå under ledning af Société
Solvay i Bruxelles. På detta sätt hade S. lyckligt
löst det gamla problemet om sodas framställning
ur koksalt och kolsyra med ammoniak som förmedlare
af processen (se vidare Soda). De stora rikedomar,
som S. samlat, har han användt hufvudsakligen för
filantropiska (särskildt bland hans arbetarskaror) och
vetenskapliga ändamål. Han har skänkt universitetet
i Bruxelles en hel fakultet, École des sciences
politiques et sociales, med fyra sektioner (för
politiska, socialekonomiska, sociala och koloniala
vetenskaper). Vidare har han skänkt Bruxelles
en handelshögskola med fyraåriga lärokurser
(1903). Han har inrättat präktiga laboratorier
för ren och tillämpad kemi i Bruxelles samt ett
internationellt fysiskt (1911) och kemiskt (1913)
institut. Det senare har ej hunnit bli färdigt på
grund af det 1914 utbrutna kriget. I Parc Leopold
i Bruxelles har han inrättat två stora institut
(Instituts Solvay), ett för fysiologi och ett
för sociologi, hvilka ge ut två tidskrifter. Till
vet. akad. i Berlin skänkte han vid 50-årsjubileet af
hans sodatillverkning (1913) medel för inrättande af
en akademikerplats i de tekniska vetenskaperna. På
grund af sina utomordentliga förtjänster om Belgiens
utveckling åtnjuter S. högre anseende i detta land
än kanske någon annan dess borgare. Det väckte 1914
mycken uppmärksamhet, att den 76-årige S., som, om
man undantar belgisk vetenskap, alltid framför andra
gynnat och understödt tysk vetenskap, blef jämte två
andra Bruxelles-borgare tagen som gisslan för att
försäkra den tyska härledningen om, att den enorma
krigsskatt, som pålagts
Bruxelles, skulle inbetalas. S. var 1893-1900 medlem
af Belgiens senat. S. A-s.
Solway Firth [så’lωei fə’th], vik af Irländska
sjön, af romarna kallad Ituna æstuarium, under
medeltiden Vapnavad, utgör gräns mellan de skotska
grefsk. Kirkcudbright och Dumfries samt engelska
Cumberland och har en längd af 89 km. Den mottar
från Skottland floderna Cree, Dee, Urr, Nith, Annan
och Esk, från England Eden, Ellen och Derwent. Dess
norra strand är delvis bergig, den södra däremot
hufvudsakligen flack. I S. drifves lax- och sillfiske
(J. F. N.)
Solve (fnisl. Solvi), Sölve, hette enligt Snorre
Sturlassons Ynglingasaga m. fl. isländska källor en
norsk sjökonung, son till Hogne i Njordö. Enligt
Snorre hade han rike på Jylland. Snorre berättar,
att han begaf sig på härfärd till Sverige och
öfverraskade och innebrände sveakonungen Östen i
Lohärad i Uppland. Därefter for han till Sigtuna,
där han efter en hård strid med svearna vann seger
och konunganamn. Omsider blef han dock dödad af
svearna. - Då Östen är en historisk person, som
dött omkr. 600 e. Kr., synes man icke ha skäl att
betvifla, att äfven S. varit en verklig person, som
lefvat vid samma tid och som på något sätt ingripit
i händelserna i Svealand. Knappast kan dock Snorres
skildring i allt godkännas som historiskt riktig.
K. G. L. (B. N-n.)
Solve’ns (af lat. so’lvere, lösa, inlösa,
betala), äfven solvabilitet, betalningsförmåga,
vederhäftighet. Jfr Insolvens. - Solve’nt, äfven
solvābel, som kan betala, vederhäftig.
Solve’ntia (Remedia solventia), lat., Lösande medel,
en numera obruklig benämning i st. f. afförande medel
(se d. o.).
Solventnafta (af lat. so’lvere, upplösa), kem.,
en fraktion af stenkolstjäran (se d. o.), som
erhålles vid destillering af lättoljan. Den
är en gulaktig vätska med sp. v. 0,875 (15°)
och innehåller hufvudsakligen xylol och
trimetylbensol. Vid destillation af densamma
skola 90 proc. gå öfver före 130°. Den används vid
rening af antracen, till upplösning af kautschuk
vid fabrikation af vattentäta ämnen, vid kemisk
tvättning samt i lack- och linoleumfabrikerna. På
sista tiden har man dessutom försökt att
använda solventnaftan i sprängämnesindustrien.
I. B.
Solveol [-ål; af lat. so’lvere, lösa], farm. med.,
en som kirurgiskt antisepticum använd lösning
af kresoler (se Kresol) i vatten, beredd med
hjälp af kresotinsyradt natron, en klar, neutral
vätska, som innehåller omkr. 25 proc. kresoler
och kan i alla förhållanden blandas med
vatten. Utvärtes som kirurgiskt antisepticum
användas spädningar, innehållande 1/2-2
proc. solveol. Medlet har getts äfven invärtes
vid tuberkulos och "skrofler" i gelatinkapslar,
0,5-l gr. i dosen en eller flera gånger om dagen.
C. G. S.
Solvisare. Se Solur.
Solvorn, fiskeläge. Se Sogn.
Solvytjego’dsk, kretsstad i ryska guv. Vologda, vid
Vytjegda nära dess utlopp i Dvina. 1,710 inv. (1897).
Solvända, bot. Se Chrysanthemum och Helianthemum.
Solvärmet, fys., meteor., kan sägas vara det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
