Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 337-338 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sollefteå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(omkr. 100 km. från Bottniska vikens kust) och
således vid ändpunkten för ångbåtstrafiken. Staden
har en areal af 569 har och 2,586 inv. (vid 1916
års slut). S. å. var taxeringsvär4et 3,832,400 kr.,
hvaraf för jordbruksfastighet 132,800 kr. Bokförda
tillgångar upptogos 1915 till 665,468 kr. och

Fig. 2. Sollefteådalen. På höjden t. v. synas Västernorrlands regementes kaserner.

skulderna till 607,255 kr. Kommunalskatten utgjorde
1917 till den borgerliga kommunen 3 kr. 80 öre
samt för kyrka och skolväsen, hvilket är gemensamt
med Sollefteå landskommun, 1 kr. 78 öre. Den för
1916 uppskattade inkomsten uppgick till 1,971,338
kr. Staden ligger i en synnerligt naturskön trakt
(fig. 2) med egendomliga nipbildningar (se Nipa)
i och vid älfven och är i allmänhet välbyggd med
omväxlande trä- och stenhus, de förra i öfvervägande
antal. Invid den s. k. Borgen, en

Fig. 3. Del af Sollefteå med den pyramidformiga nipan Borgen (vid bron öfver Ulfven).

egendomlig nipa i älfven (se fig. 3), är anlagd en
täck stadsträdgård. Bland offentliga byggnader kunna
nämnas en större folkskola (1883), samskolebyggnad
(1906), länslasarett (1893), tingshus för Sollefteå
tingslag (1906). I S. finnas postkontor, apotek
(1826), provinsialläkare, flera enskildt praktiserande
läkare, distriktsveterinär, S. tingslags tingsställe,
hvarjämte domhafvanden i Ångermanlands mellersta och
västra domsaga samt
kronofogden i södra Ångermanlands fögderi äro bosatta
där. Staden har elektricitetsverk (1902) samt
vattenledning med afloppsledningar (1906), till
hvilken vattnet hämtas förnämligast från den
ofvan liggande Spannsjön. Elektrisk belysning har
funnits sedan 1894. I staden finnas afdelningskontor af
Stockholms handelsbank och Sundsvalls enskilda bank,
bägge inrymda i egna jämförelsevis stora stenhus,
samt Ångermanlands folkbank.

Stadens förnämsta näring är handeln, handtverket
och småindustrien; i mindre skala idkas jämväl
jordbruk. Antalet handlande uppgick 1916 till
omkr. 30 och handtverkare till 50. I ringa
omfattning finnes större industriell verksamhet,
såsom tegelbruk och syrgasverk och det ofvannämnda
elektricitetsverket. Vid västra stadsgränsen, men utom
stadens område finnes ett sågverk hufvudsakligen för
ortens behof, men ock för export. Mellan den omkr. 1
km. från stadens centrum liggande Djuphamn och
Härnösand är daglig ångbåtsförbindelse.

Till S. är förlagdt Västernorrlands regemente sedan 1900, då det
förflyttades dit från Sånga mo. De nya kasernerna
togos i anspråk 1911. På motsatta älfkanten, men
inom S. socken har Norrlands trängkår sin förläggning
sedan 1898. Två tidningar, "Sollefteåbladet" (moderat)
och "Nya Norrland" (socialdemokratisk), utges bägge
3 ggr i veckan, från egna tryckerier. S. ingår
i S. kyrkoförsamling. För riksdagsmannaval till
Andra kammaren tillhör S. Ångermanlands södra
valkrets. Trakten, där S. ligger, har urgammal odling,
såsom de många ättehögarna och fornfynden visa.
Ortens namn skrefs under medeltiden Solatunum,
Solatum, Solathum och Sollathun samt på
1500-talet Soleta, Solet, Sållete. 1535 talas om Solleth
schiplagh. Redan tidigt höllos årligen två marknader,
en höstmarknad och en pålsmässomarknad (25 jan.),
bägge först i senare tid aflysta. Ett bevis på
ortens betydelse som centralpunkt för ångermanländsk
handel är landshöfding Mörners i midten af 1800-talet
framställda förslag om inrättandet af en köping i S. I
äldre tider bedrefs på orten också bruksrörelse. 1673
anlade guvernören K. Sparre järnbruk, och 1705
erhöll frih. Magnus Fleming tillstånd att vid
Öfvergårdsån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>