Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 239-240 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socorro - Socrates - Soda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sockerrör och bomull. Halmflätning. - 2. Stad i
nordamerikanska territoriet New Mexico, vackert
belägen i Rio grandes dal. Omkr. 5,000 inv. Staden
är medelpunkten i ett grufdistrikt.
- 3, Ö i mexikanska ögruppen Revilla-Gigedo
(se d. o.).

Socrates. Se Sokrates.

Soda, kem., natriumkarbonat l. kolsyradt natron,
Na₂CO₃, är en af den kemiska industriens allra
viktigaste produkter. Redan i forntiden erhölls
soda eller rättare det närbesläktade saltet
natriumseskvikarbonat, Na₂ CO₃ + NaHCO₃ + 2H₂ O,
som utvittringar vid de egyptiska ’’sodasjöarna". Dylika
sjöar med alkaliskt, sodahaltigt vatten förekomma
äfven i många andra trakter med torrt klimat,
såsom Ungern, Central-Asien, Indien, Kalifornien,
Mexico m. fl. Den naturliga sodan torde i de flesta
fall bildas genom förvittring af natron-fältspat
och andra natriumhaltiga silikatmineral. Under
1700-talet erhölls den mesta sodan ur aska efter haf
s- och strandväxter, synnerligast i Spanien och södra
Frankrike. På sådana lokaler upptaga nämligen växterna
mera natrium- än kaliumsalter, och de i växterna
förekommande natrium-salterna af organiska syror
återfinnas i askan som karbonat, d. v. s. soda. Numera
tillverkas soda nästan uteslutande af koksalt, efter
2 olika metoder, den leblancska och ammoniaksodaprocessen.
1793, då sodabrist yppade sig i Frankrike,
utfäste Välfärdsutskottet en belöning för det
bästa förslaget att tillverka soda. Kirurgen
Nicolas Leblanc (f. 1742, d. 1806) uppgaf då den metod,
som under de följande 100 åren följts
i de flesta sodafabrikerna och som därjämte
kan sägas ha bildat grundvalen för den
kemiska storindustrien i inskränkt mening.
Ty med leblancsodan följde utvecklingen
af svafvelsyrefabrikationen, och biprodukten
saltsyra blef råämnet för tillverkning af klorkalk.
Leblancs uppfinning värderades emellertid ej i
Frankrike (uppfinnaren dog i ett fattighus).
Först i England kom metoden till sin rätt, sedan den
första sodafabriken upprättats där 1824 af Muspratt
(se d. o.). På 1870-talet fick sodaindustrien
stor betydelse äfven i Tyskland.
- Ammoniaksodaprocessen patenterades 1838
af H. G. Dyar och J. Hemming, men flera
försöksfabriker misslyckades, och först 1861
lyckades E. Solvay (se denne) i Bruxelles
utbilda denna metod så, att den numera till största
delen undanträngt den leblancska: af hela jordens
1908 till
2 mill. ton uppskattade sodaproduktion tillverkades
blott 100,000 t. enligt Leblancs metod.

Leblancska sodatillverkningen omfattar 3 processer:
1) omvandling af koksalt i natriumsulfat genom
upphettning med svafvelsyra; 2) reduktion af
natriumsulfat till svafvelnatrium genom glödgning
med kol, och 3) omvandling af svafvelnatrium i
natriumkarbonat genom glödgning med kalksten. 1)
Framställning af natriumsulfat sker genom inverkan af
svafvelsyra, å 75-82 proc., på groft pulveriseradt,
rent stensalt. Den kemiska omsättningen eger rum i 2
olika stadier, enligt följande reaktionsformler:

NaCl + H₂ SO₄ - NaHSO₄ + HCl.

NaHSO₄ + Na Cl - Na₂ SO₄ + HCl.

Vid första reaktionsstadiet, som begynner redan vid
vanlig temperatur, bildas alltså surt
natriumsulfat och klorvätegas; vid det andra, som kräfver
glödhetta, inverkar det sura natriumsulfatet på
en ny molekyl natriumklorid under bildning af
neutralt natriumsulfat och en ytterligare molekyl
klorväte. För bägge reaktionernas utförande användes
förr flamugnar, men emedan i dessa klorvätegasen
blef utspädd med förbränningsgaser och därför svår
att absorbera, öfvergick man till muffelugnar. Fig.


Fig. 1. Genomskärning af sulfatmuffelugn.

1 visar utseendet af en sådan "sulfatmuffelugn?’ i
genomskärning, h är en gjutjärnsskål, 3 m. i diameter
och 60 cm. djup, i hvilken koksaltet ombildas till
surt sulfat, som därpå öfverföres i muffeln e, e,
där bildningen af neutralt sulfat eger rum. Muffeln
upphettas under tiden till glödgning genom lågan från
eldstaden a, och rökgaserna få därpå äfven ombesörja
den svagare upphettningen af gjutjärnsskålen h, innan
de genom d₁, d₃ och d₄ bortledas till skorstenen. En
sulfatmuffelugn af medelstorlek lämnar, med 12
charger per dygn, omkr. 6 ton sulfat. Den vid
koksaltets sönderdelning bildade klorvätegasen
bortledes genom rörledningarna l₂ och l₁, af
sandsten eller chamotte, till absorptionsapparater,
vanligen bestående af en lång serie 2-halsade
stengodsflaskor, s. k. turiller l. bombonner,
hvari gasen enligt motströmningsprincipen upptas
af vatten. För fullständig absorption ledes
gasen till sist genom ett högt absorptionstorn
af stengods, nedtill fylldt med chamotteplattor,
upptill med koksstycken, öfver hvilka vatten
strilar ned. Den sålunda i absorptionsapparaterna
erhållna saltsyran (se d. o.) var en mycket värdefull
biprodukt vid framställningen. Och än i dag, då de
flesta leblancfabriker upphört att tillverka soda,
fortsätta många af dem med fabrikationens första
del, tillverkning af natriumsulfat (glaubersalt)
och saltsyra. - 2 och 3) Framställning af
svafvelnatrium och dess omvandling i karbonat,
enligt reaktionsformlerna:

Na₂ SO₄ + 4C = Na₂ S + 4CO

Na₂ S + CaCO₃ = Na₂ CO₃ + CaS,

försiggår i en enda operation, i det att 100 dlr
natriumsulfat glödgas med 40-80 dlr kol (sten- eller
brunkol) samt 90-120 dlr kalciumkarbonat (kalksten
eller krita). Härvid reduceras först natriumsulfatet
af kolet till svafvelnatrium, Na₂S, som sedan
omsätter sig med kalciumkarbonatet till soda,
Na₂ CO₃, och svafvelkalcium, CaS. Denna process,
urspr. vanligen utförd i låga flamugnar, har sedan
1860 efter hand i alla större sodafabriker utförts i
vridbara cylinderugnar, s. k. revolvrar (se fig. 2),
af 5-9 m. längd och 3-4 m. diameter, i hvilka man på
en gång, under loppet af 2 timmar, kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>