Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smör, norsk adelsätt - Smörblomfamiljen - Smörblomma - Smörblomsläktet - Smörblomster - Smörblomväxter - Smörbollar - Smörbord - Smörborr - Smörbultsläktet - Smördeg - Smördrittel - Smörextraktor - Smörfel - Smörfett - Smörfärg - Smörförfalskning - Smörgåsbord - Smörhavn - Smörjapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Smör-Smörjapparat
Smör. uorsk adelssläkt, som på 1200-1400-talon räknade
många framstående män och egde många gods, framför
allt i Vestlandet. Till ätten hörde Jon Eagnvaldssön
S., riksråd och riddare 1295-1305, konungens ombudsman
i Bergen 1375 Jon H a l v a r d s s ö n S. och dess
förnämsto man, riksföreståndaren Jon Svaless ö n S.,
med hvilken den utslocknade på svärdslinjen 1483. På
spinnsidan fortlefde ätten i bl. a. släkten Eö-mer (se
d. o.) och Nordlandssläkten Benkestok. Se stamtafla
öfver ätten S. af G. Munthe i "Heraldisk-historiske
optegnelser" (i ’’’Samlinger til det norske folks
sprog og historie", bd 4, 1836). K- V. II.
Smörblomfamiljen, bot. SeKanunculacese.
Smörblomma, bot., namn på gulblommiga
Ra-nunculus-Sirier.
Smörblomsläktet, bot. Se Ranunculus.
Smörblomster, bot., ett folknamn på flera örter med
gula blommor. Oftast menas därmed de gulblommiga
arterna af släktet Ranunculus. Gulsip-pan, Anemone
ranunculoides L., och kabbelekan, Caltha palustris
L., benämnas också i somliga orter med detta namn.
O. T. S.*
Smörblomväxter, bot., namn på fam. Ranun-ciilacece.
Smörbollar, bot. Se T roll i u s.
Smörbord. Se Smör, sp. 78.
Smörborr, instrument, hvarmed prof af smör upptas ur
smörkärl för undersökning.
Smörbultsläktet, Gobius, zool., tillhör fam. Go-biidce
och ordn. Acanthopterygii (taggfeniga fiskar)
inom fiskarnas klass. Det omfattar små fiskar med
långsträckt kropp, hufvudet bredare än kroppen, två
ryggfenor samt bukfenorna sammanväxta till ett slags
tratt och belägna under bröstfenorna. Det största
antalet arter lefver i hafvet, på klippig och stenig
botten, där de jaga efter små kräftdjur, maskar och
dylikt. Alla ega förmågan att i större eller mindre
mån lämpa färgen efter om-gifningarna. Vid Sveriges
kuster äro åtta arter kända. Den största af dessa,
allmän såväl i öster-siön som vid västkusten, är
svarta smörbul-
Svart smörbnlt.
ten (G. niger; se fig.). Den har strupen och hjässan
försedda med små, tunna fjäll och stjärtfenan afrundad
samt är svartaktig, med anstrykning af grönt och
blått, med en rad af stora, mörkare fläckar längs
sidan. Kroppslängd omkr. 15 cm. Svarta smörbulten
uppehåller sig, åtminstone under sommartiden, utmed
själfva stranden, hvarest den försiktigt smyger
på bottnen och har sitt tillhåll bland stenar
och alger. Bland öfriga svenska arter må nämnas
G. minutus, sabbik 1. sandstubb, som är betydligt
mindre än föregående (10-11 cm.) och saknar fjäll
å hjässan och nacken; don är allmän vid Sveriges
västkust och går in i öster-sjön till södra delarna af
Bottniska viken. L-o. * Smördeg göres af bästa mjöl,
fast smör, litet salt, något vatten och stundom något
socker (s. k.
hel smördeg innehåller intet socker; och tillred»..-:
på ett svalt ställe. Först göres en lös deg af mjölet,
vattnet och saltet; den utklappas tunn. Smöret,
utklappadt i en servett, lägges ofvanpå. kanterna
öfvervikas, och degen sättes på is en kvarts timme;
den utkailas åter och sättes på is en kvarts timme;
så utkaflas den åter och ställes på plåt i kallt
rum. Hopkaflingen och utläggningen, hvarvid åtskilligt
är att iakttaga, upprepas fyra till sex gånger; mellan
hvarje gång ställes degen åter på is. Af smorde
i? beredes nu en mångfald rätter. såsom tårtor,
t. ex. smörtårta (den läckra tusen-bladstårtan,
fr. fjåleau mille feuilles, m. il. formeri. kakor,
"paj", bakelser m. m. Smordes bör skiljas både från
pastejdeg, som ej behöfver kyla vid tillredningen
på grund af en något annan sammansättning, och
från mördeg (se d. o.), som innehåller betydligt
mera socker.
Smördrittel. Se Drittcl och Smör.
SmÖrextra;ktor, landtbr. Se Extra k tor ’2.
Smörfel, landtbr. Se Smör, sp. 80.
Smörfett. Se Mjölk och Smör, sp. 76,
SmÖrfärg, landtbr. Se S ni ö r.
Smörförfalskning. Se Smörprofning. sp. 77
Smörgåsbord, en numera i synnerhet för det borgerliga
Sverige och för Ryssland (zakuska) egendomlig måltid,
före den egentliga - fransmännens lior* d’oeuvre
är ej detsamma -, bestående af allehanda smärre
anrättningar, kalla och varma, jämte smör och bröd,
i de flesta fall äfven brännvin. Smörgåsbordet är ett
hinder för tillbörligt uppskattande af hufvudmåltiden,
om den är god, men är ett ej oäfvet supplement,
om den är dålig. Mellan en sexa (se d. o.) och ett
smörgåsbord ~är egentligen ingen annan skillnad,
än att sexan intages pä kvällen. Till smörgåsbordet
kan man användt nästan alla varma eller kalla,
fisk- eller kötträtter. i synnerhet mellanrätter,
färserade saker, ostron, hummer, kaviar, ost, rädisor,
rättikor, fänkål, selleri, oliver (färserade eller
hela) och f. Ö. allt tänkbart, likt och olikt. Vid
finare middagar förekommer ej smörgåsbord. Jfr Hors
d’ocuvro. Måltid, Sandwich och Sexa.
Smörhavn, liten god hamn på sydsidan af norska ön
Bremanger (se d. o.). Fyr. K. v. II.
Smörjapparat, tekn., apparat, afsedd att
tillför,-maskiner smörjmedel, anordnas efter de
förhållanden, under hvilka smörjmedlet skall verka på
de mot hvarandra glidande ytorna. För smörjning ;if
lager till maskiner m. m. användas enkla smörjkoppar
af glas eller mässing med påskrufvade loclc eller
träproppar. Smörjmedlet nedflyter i lagom af passad
mängd genom ön veke eller nål. För fasta smörjämnen
används Stauffers system (nedpress-ning af smörjämnet
med locket). För ångcylindmr och föremål med stort
inre tryck användas smörj-pressar (lubrikatorer . se
d. o.), försedda med en mekanisk tandspärr-matning för
oljans införande. Grafitlubrikatorer äro smörjpressar
för grafitolja. d. v. s. en blandning 3f mycket fin
grafit och smörjolja, hvilka ämnen likformigt blandas
med hvarandra. Xowdensafciows-smörjapparater (fig- 1)
äro så anordnade att, med tillhjälp af införd ånga,
som kondenseras i apparaten, droppar af olja med
viss, reglerbar mellantid införas mellan glidytorna
(droppsmör jiriny}. En lubrikator för lokomoti*’
(fig. 2) har ofta 2 oljeståndsglas, genom hvilka kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
