Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slöke - Slökorn - Slökornflyet - Slör - Slösinthet - Slösäd - Slöta - Sm - Sm. - S.M. - s.m. - Smaalenene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Slöke, no., bot. Se Angelica.
Slökorn. Se Slösäd.
Slökornflyet, Hadena tritici zool.., en
till underordn. nattflyn, Noctuæ, hörande fjäril,
hvars larv anställer skada å växande sädesslag,
särskildt råg och hvete. Fjäriln (se Landtbrukets
skadeinsekter, pl. II, fig. 6) är grå eller gröngrå,
framvingarna ha en eller ett par ljusare fläckar
nära framkanten och en mörk från vingroten utgående
strimma. Vingbredden är 40-45 mm. Larven är ofvan
svartgrå med tre smala, hvitaktiga rygglinjer. Längd
som fullvuxen 30 mm. Flygtiden inträffar i juni
och juli; honorna lägga sina ägg på sädesslagens
strån och blad. De efter ett par veckor framkläckta
larverna förtära antingen bladen eller bege sig
upp till axen och borra sig in i de omogna kornen,
som de urholka. Detta senare angrepp ger upphof till
"slökorn" l. "slösäd". Som äldre förtära larverna
kornen helt och hållet. Vid skörden följa larverna
ofta med säden in i ladorna. Stor skada göra larverna
på hösten, då de vandra öfver till nysådda fält och
förtära råg- och hvetebrodden. Några effektiva medel
mot denna insekt på fältet känner man knappast; i
ladorna kunna larverna uppsamlas under den inkörda
säden på utbredda bastmattor eller presenningar.
G. G.
Slör, sjöv., vind, som är akterligare än tvärs. -
Slöra. Se Gå för en slör. R. N.*
Slör, zool., nakna hudveck och hudutväxter å hufvudet
hos vissa fåglar, särskildt hönsfåglar. L-e.
Slösinthet. Se Idioti.
Slösäd, Slökorn, sädeskorn med föga eller ej
utvecklade kärnor. Säden säges vara dåligt matad. Jfr
Slökornflyet.
Slöta, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 3,358
har. 1,163 inv. (1915). S. bildar med Karleby ett
pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt.
Sm, kem. Se Samarium.
Sm., vid växtnamn förkortning för engelske botanisten
James Edward Smith (se denne).
S. M., förkortning för fr. Sa Majesté, hans (hennes)
majestät.
s. m., förkortning för samma månad; mus., förkortning
för it. sinistra mano, med vänster hand.
Smaalenene [smål-; området kallades urspr, "de
smaa lene under Akers hus", i senare hälften af
1600-talet. Förslag har framställts om utbyte
af namnet S. mot Borgarsysla. Jfr Borgesyssel],
Norges sydöstligaste amt, mellan Sverige i ö. och
s., Kristianiafjorden i v. och Akershus amt i
n. 4,144,14 kvkm. 152,306 inv. (1910), hvaraf på
städerna 46,779. S. är en i genomsnitt 122 m. hög,
ganska jämn platå, som har sin största höjd i ö. (med
Kattebuheia, 351 m. ö. h.), är något nedsänkt på
midten, där Glommens distrikt har en medelhöjd af
100 m., och i v. sänker sig mot den låga, breda
kuststräckan längs Kristianiafjorden; v. om Glommen
är Spydeberg varde högsta punkten (263 m. ö. h.). Det
har 3 hufvudvattensystem, Fredrikshalds, Glommen och
Mossevasdraget, som alla i sin helhet tillhöra Norge,
och 3 mindre, nämligen Enningdalselvens, Stora Le
och Römskogens vasdrag, som alla till öfvervägande
del tillhöra Sverige. Af arealen äro 923 kvkm. åker
och äng och 2,412 kvkm. skog. Jordbruket är högt
utveckladt och amtet på det hela taget stadt i
stark förkofran. De många stora vattenfallen (blott
i Glommen Sarpfoss, Vamma, Kykkelsrud, Halfredfoss
och Mörkfoss) jämte det förmånliga läget ha gjort
S. till Norges mest utpräglade industriamt. 1910
hade inalles 64,199 pers., d. v. s. 42,1 proc. af
folkmängden, sin utkomst af fabriks-, handtverks-
och småindustri, medan landtbruket lifnärde
26,6 proc. 1914 representerade S:s vattenkraft
138,220 hkr, till öfvervägande del använda
för på export beräknad storindustri. Viktigaste
industrier eller härför afsedda inrättningar äro:
alla slags träförädling (däribland cellulosa-,
trämasse-och pappersfabrikation), elektrokemisk och
elektrolytisk industri, produktion af elektricitet
för kraftöfverföring och lyse (af amtets 27 härad
hade 1915 12 eget elektricitetsverk, blott 5 saknade
elektrisk energi), kvarnindustri, stenbrytning
(3/4 af landets hela stenproduktion, i synnerhet vid
Idefjorden), konserv- och mjölkkondenseringsfabriker,
tegelbruk, mekaniska verkstäder och metallgjuterier,
raffinaderier för hvalolja och andra fettämnen,
skeppsbyggerier, sko- och textilfabriker. Fisket
spelar en mindre roll, handel och sjöfart äro däremot
betydande. Amtet genomkorsas af landsvägar och af
Smaalensbanan, som mellan Ski och Sarpsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
