Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1081
Skogssängaren-Skogstorp
1082
marken, i södra Sverige från slutet af mars till maj,
i Norrland en månad senare. Den vanligaste såddmetoden
är rutsådd 1. fläcksådd, hvarvid fröet utsås i
uppluckrade fläckar på skogsodlingsfältet. Efter
dessa såddfläckars beskaffenhet skiljer man på vanlig
rutsådd, där markbetäckningen afflås omkr. 30 cm. i
fyrkant, strecksådd, med längre och smalare rutor,
och gropsådd, med djupt luckrade rutor. Någon gång
utsås fröet (särskildt ek- och bokollon) i uppluckrade
rader tvärs öfver skogsodlingsfältet (r a d-s å d d),
och ibland tillgripes bredsådd, hvarvid fröet liksom i
jordbruket utsås likformigt öfver fältet. Bredsådden
används numera uteslutande på afdikade mossar,
hvarvid fröet bäst sprides medelst en s. k. såddfiol
(fig. 1). Vid rutsådden användas vanligen särskilda
såddkannor, hvari fröet förvaras och från hvilka
det sprides ut i såddrutan. Mest använda äro den
af jägmästare E. Andersson konstruerade tvårummiga
såddflaskan "Vänd" (fig.2) och den af kronojägare
P.Hallström
Fig. 2. Ernst Anderssons
rsåddflaska "Vänd". (Vio
af orig;s storl.)
Fig. 3. Per Hallströms
såddflaska. (Vio af orig:s
storl.)
uppfunna såddflaskan (fig. 3). Med ett dagsverkspris
af 3 kr. för mansdagsverke och l,50 kr. för hjon
blir kostnaden för såddrutornas upphackning och
fröets utsående omkr. 20 kr. per har, vid djupare
hackning af rutorna, hvilket är att rekommendera,
omkr. 25 kr. Härtill kommer kostnaden för själfva
fröet, hvaraf åtgår 1/2-l kg. tall- eller granfrö.
G- Sch.
Skogssångaren, zool. Se Löfsångarsläktet.
Skogssäf, bot. Se Scirpus, sp. 1350.
Skogstaxatorer, i statstjänst anställda
extra jägmästare, som ha till uppgift dels
att biträda öfverjägmästarna med värderingen
af kronan till inköp hembjudna fastigheter,
dels att granska alla för de allmänna skogarna
upprättade skogshushållningsplaner, dels att
själfva upprätta sådana planer. En skogstaxator
är fast anställd i hvarje öfverjägmästardistrikt
utom i det södra, hvarför deras antal är 11.
S-r.
Skogstaxering, skogsh., kallas tillvägagångssätten
vid utrönande af skogstillgångarna å en trakt. Ofta
afser sådan taxering endast själfva virkesförrådets
kubikmassa, dimensioner eller värde, t. ex. vid
utstämpling eller planerande af omedelbar
afverkning, men ej sällan utrönas jämväl ålder
och tillväxt hos skogen, hvarjämte skogsmarkens
areal och produktionsförmåga göras till föremål
för undersökning. Sådan fullständigare taxering
företages t. ex. alltid som underlag för uppgörande
af hushållningsplaner (se Skogsindelning),
men har också användts t. ex. vid den af allmänna
medel bekostade taxeringen af Värmlands läns skogar,
utförd 1910–14.
Ehuru vana taxatorer rätt säkert förmå genom
okulärtaxering utröna virkesmassa, antal timmer o.
s. v. per ytenhet, försiggår taxeringen dock vanligast
genom trädens räkning och samtidig uppmätning af
vissa dimensioner, t. ex. brösthöjdsdiametern, totala
höjden och afsmalningen. På grund af i tabellform
framlagda vetenskapliga förundersökningar äro dessa
mått i de flesta fall tillräckliga för erhållande af
nöjaktig kännedom om stående stammens kubikinnehåll
och virkesafkastning. Diametermätningen, som sker
med hjälp af en klafve 1,3 m. från marken, företas
vanligen å hvarje träd, medan öfriga mått pläga
tagas endast å vissa representativa, fällda eller
stående s. k. profträd eller modellstammar. Dessa
profträd utväljas ofta enligt s. k. Draudts metod
sålunda, att t. ex. hvart 40:e träd inom hvarje
dimensionsklass närmare undersökes, hvarigenom
summan af profträden utgör en förminskad bild af
skogen i sin helhet. Ej sällan förenklas arbetet
ytterligare därigenom, att taxeringen ej utsträckes
öfver hela skogsarealen, utan endast å särskildt
utvalda s. k. profytor, hvilkas taxeringsresultat
sedan tillämpas å kringliggande, likartad skog. En
särskild form af dylik profytetaxering är den
s. k. regelmässiga linjetaxeringen, då profytorna
utläggas i form af smala bälten jämnt fördelade öfver
hela skogen. Med 10-metersbälten på inbördes afstånd
af t. ex. 100 eller 200 m. blir 1/10, resp. 1/20 af
arealen taxerad, och sannolikhet finnes då för,
att virkestillgången å hela skogen bör vara 10,
resp. 20 gånger större än å profbältena. Medelst
dylik linjetaxering uppskattas årligen stora arealer
svenska skogar. Samma metod användes också vid
den ofvan nämnda Värmlandstaxeringen, då bältena
lades på 4,000 m. afstånd. Genom anteckning jämväl
af årsringens bredd, skogens ålder, markslag och
skador m. m. blef på detta sätt 0,25 proc. af länets
areal noga inventerad såväl till virkesförråd samt
dess tillväxt och öfriga egenskaper som också till
förekomsten af olika slags skogsmark, mossar, kärr
o. s. v. Genom att jämföra resultaten från olika
taxationslinjer kunde jämväl taxeringens noggrannhet
bedömas, hvarvid ansågs, att äfven i ogynnsammaste
fall denna glesa taxering ej gärna kunde vara behäftad
med större fel än 5 till 10 proc. F. n. (1917)
föreligger förslag, att landets samtliga skogar skola
taxeras på liknande sätt.
T. J.
Skogsteknologi. Se Skogsbruk.
Skogs-Tible, socken i Uppsala län, Hagunda
härad. 6,825 har. 651 inv. (1915). S. bildar med
Åland ett pastorat i Uppsala stift, Hagunda kontrakt.
Skogstig. Se Kolmått.
Skogstorf. Se Mosse, sp. 1197.
Skogstorp, förv., smärre odlingslägenheter, som
statsmakterna 1901 började upplåta åt mindre
bemedlade på kronoparker och öfverloppsmarker
först inom Norrbottens län, sedan inom alla de sex
nordligaste länen. Enl. k. kung. 18 juni 1909 med
däri senare vidtagna ändringar upplåtas skogstorp på
15 frihetsår, hvarefter erhållas arrendekontrakt på
50 år med optionsrätt. Arrendeafgiften beräknas till
3,6 proc. af lägenhetens kapitalvärde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
