Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skogsplister-Skogsskifte
1078
där stark gräsväxt förekommer, samt i fuktig mark,
emedan i alla dessa fall större plantor ha lättare att
taga sig fram än små groddplantor. Genom plantering
uppdragna bestånd växa de första åren också något
kraftigare än sådderna. Vid skogsplantering användas
flera olika metoder; plantorna
Fig. 1. Planta i s. "k. öppen grop, utsatt intill en
lodrät vägg i gropen ; a, ’b, c olika jordfyllning.
Fig. 2. Fyraårig, omskolad
granplanta, anbringad midt i
en s. k. öppen grop.
Fig. 3. Tre tallplantor i en fylld grop, sedd
från sidan.
Fig. 4. Genom Fig. 5. Tvåårig gran-
spettplante- planta, som nedsät-
ring nedsatt tes genom klum-ettårig
tall- plantering,
planta.
Fig. 6. Fyraårig gran, utsatt med klimp.
Fig. 7. Tvåårig tallplanta, satt med bar rot
i kupa.
kunna utsättas med vidhängande jordklimp
(klimp-plantering) eller med bara rötter. I förra
fallet betjänar man sig af en särskild planteringsborr
(se d. o.), hacka eller spade. Plantering med
bara rötter sker i antingen öppna eller fyllda
gropar. Upptages planteringsgropen med spett,
talar man om spettplantering, med särskildt järn,
klämplantering. Förfarandet vid de olika im todorna
framgår f. ö. af fig. l-7. Å starkt gräsbundna
hyggen har förr användts klimpplantering. Å vanligen
något stenburulen skogsmark brukas plantering
i öppna gropar; är marken mycket stenbunden,
spettplantering, å lös sandig jordmån kan man använda
klämplantering, och å vattensjuk mark sättas plantorna
i kupa. Plantering i fyllda gropar är en dyr, men
säker metod, då plantorna där utsättas som i en liten
plantskola. Med ett dagsverkspris af 3 kr. för man och
l.50 kr. för hjon är kostnaden för skogsplantering
i öppen grep och oomskolade plantor omkr. 50 kr.,
samma metod med omskolado plantor omkr. 80 kr.,
spettplantering omkr. 40 kr., allt per har.
G. Sch.
Skogsplister, bot. Se L a m i u m.
Skogspolitik, skogsv., läran om skogsbrukets rättsliga
och ekonomiska ställning i statshushållningen. I
Sverige har först under de senaste åren begreppet
skogspolitik vunnit burskap. En af dess grundvalar
är nationalekonomien, och hit räknas också
skogshistoria och skogsstatistik, skogshushållningens
produktionsfaktorer, skogens betydelse, stats- och
privatskogshushållningens olika fordrin-
gar, frågor rörande skogsservitut m. m., trävaruhandel
och träproduktion, tullfrågor rörande skogsprodukter,
skogstransportfrågor etc. Den moderna skogspolitiken
är behandlad af A.. G. Blomquist, "Skogshushållningens
nationalekonomi och synpunkter i forstpolitik"
(Helsingfors, 189B), A. Schwappach, "Forstpolitik,
vogel- und fischerei-politik" (1894), B. E. Fernow,
"Economics of forestry" (1902) och "A brief history
of forestry" (1907), M. Endres, "Handbuch der
forstpolitik mit besonderer beriicksichtigung der
gesetzgebung und statistik" (1905), och G. Schotte,
"Svenska skogarnas ekonomiska historia" (s. å.)
G. Sch.
Skogsrefva, bot. Se C l e m a t i s.
Skogsregalet, jur. Se Grundregalen.
Skogsregion. Se Region.
Skogsrekognitionsafgift. Se Skogsöre.
Skogsren, zool. Se R e n s l ä k t e t, sp. 1412.
Skogsrå, äfven Skogs-snua, Skogssnufva, ett kvinnligt
skogstroll af stundom vanligt mänskligt, oftare
dock trolskt förföriskt eller hemskt afskräckande
yttre. Vanligen framställes hon som
Skogssnufvor, statygrupp af Axel Ebbe. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>